Administrativ och organisatorisk hopslagning av två eller fler hälso- och sjukvårdsinrättningars resurser.
Lagar och förordningar som skall förhindra konkurrensbegränsning och monopolbildning som kan hota den fria konkurrensen inom handel och affärsverksamhet (SFS 1993:20).
Ekonomisk konkurrens inom medicin kan definieras som en situation där flera aktörer, till exempel sjukvårdsorganisationer eller läkemedelsföretag, tävlar om resurser som pengar, patienter eller policyformuleringar med målet att maximera sina egna vinster eller intressen. Detta kan leda till en större utbud av välfungerande behandlingsalternativ och lägre priser för patienter, men det kan också orsaka problem som överutnyttjande av resurser, sämre kvalitet på vården eller oetisk marknadsföring.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
En sammanslutning av amerikanska sjukhus.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
Utsedda styrgrupper med ansvar för genomförande av olika organisationsfunktioner.
En individs eller grupps förhärskande kampvilja eller kampmoral inför förväntade uppgifter.
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Institutionssystem som omfattar mer än en vårdinrättning med gemensamma administrativa lösningar, genom sammanslagning, affiliering, gemensamma tjänster eller andra kollektiva satsningar.
Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.
En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.
Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.
"Organisationsanknytning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den psykologiska banden och lojaliteten som en individ upprättar med en vårdgivande organisation, vilket kan påverka deras vårderesa och beslut om vård.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.
Samarbete mellan sjukhus i form av gemensamma resurser eller serviceenheter, som t ex apotek, tvättinrättning, datahantering osv.
"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."
Tillämpning av marknadsföringsprinciper i syfte att öka efterfrågan på hälso- och sjukvårdsresurser.
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.
Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Beslutsordningen i en institution eller annan organisation.
Vidhäftning och sammansmältning av cellmembran, intracellulära membran eller artificiella membran med varandra eller med virus, parasiter eller interstitiella partiklar genom en rad kemiska och fysikaliska processer.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.
Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.
Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Ett släkte (myntor) inom familjen Lamiaceae. Växterna är kända för sin typiska, aromatiska smak.
Skötsel av sjukhusets inre organisation.
"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.
"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.
I den medicinska kontexten, kan "organisationsfall" (engelska: "case management") definieras som en systematisk metod för att koordinera och planera de olika tjänsterna och behandlingarna för en patient med komplexa medicinska, sociala eller funktionella behov. Det inkluderar ofta att sammanföra insatser från flera olika vårdgivare och specialister för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att uppnå de bästa möjliga resultaten. Organisationsfall kan även innebära att samordna omsorgen mellan olika vårdnivåer, såsom primärvård, specialistvård och rehabilitering, för att säkerställa en kontinuerlig och helhetlig vårdprocess.
Program för vilka deltagande är tvingande.
"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.
En inrättnings fysiska utrymme eller dimensioner. Storleken kan t ex anges med sängkapacitet.
Interventionell radiologi är ett medicinskt specialområde där radiodiagnostiska metoder används för att guided läkarassisterade ingrepp, ofta med hjälp av smala kanyler och bildguiding. Ingreppen kan vara invasiva eller minimalinvasiva och utförs vanligen för att behandla sjukdomar i kärlen, levern, lungorna, bukhinnan, njurarna, benen och andra delar av kroppen. Exempel på ingrepp är angioplasti, embolisering och biopsier.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
In the context of medicine, ownership typically refers to the legal and ethical responsibilities that come with controlling and managing patient data, medical records, and other sensitive information. It is also used in relation to transplantation, where an organ or tissue becomes the "property" or responsibility of the recipient after a successful transplant procedure. However, it's important to note that the concept of ownership in healthcare is often nuanced and subject to various regulations and ethical considerations, making it different from traditional definitions of ownership in other fields.
Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.
Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.
I medicinsk kontext, refererar "Tokyo" till Tokyo-bugfenomenet, ett sällsynt neurologiskt tillstånd där patienten upplever att deras eget kroppsdelar eller hela kroppen känns främmande eller avskiljda från sig själv. Detta tillstånd är uppkallat efter den japanske neurologen Mosaku Nakao, som publicerade en beskrivning av detta fenomen 1978 och gav det namnet "Tokyo". Det är också känt som "alien hand syndrome" på engelska.
"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.
Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.
Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.
Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.
"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.
Minskning av kostnaderna i sin helhet för eller för delar av tillhandahållna varor eller tjänster.
Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.
"Personalrörlighet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiska förmågan hos en individ att kunna röra sig och ändra position på egen hand, ofta använd för att bedöma funktion och mobilitet hos en patient.
"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.
Medicinska utbildningskomplex bestående av medicinsk högskola, sjukhus, kliniker, bibliotek, administrativa funktioner osv.
Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa hälsorelaterad information för att kunna fatta beslut i situationer som rör deras eget eller någon annan persons hälsa. Det innefattar också förmågan att använda dessa kunskaper för att navigera i och utnyttja hälsovården effektivt. En person med god hälsoliteraci har därför tillräckliga kunskaper, färdigheter och resurser för att hantera sina egna hälsoproblem och hälsa i stort.
World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).
'Organisationsförändringar' refererar till planerade eller oplanerade förändringar som påverkar ett helhetligt system inom en organisation, inklusive struktur, processer, personal, teknik och kultur, med syfte att förbättra effektivitet, lösa problem, möta nya krav eller nå strategiska mål.
"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."
Inrättningar som tillhandahåller medicinska eller hälsorelaterade tjänster.
Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.
"Personlig rekrytering inom medicin refererar till processen att identifiera, värva och anställa kvalificerad personal, såsom läkare, sjuksköterskor och forskare, genom att matcha deras kompetens, erfarenhet och ambitioner med de specifika behoven hos en vårdgivande organisation eller forskningsinstitution."
"Regional health and medical planning refers to the process of designing and implementing healthcare delivery systems in a specific geographic region, with the aim of improving population health outcomes, ensuring access to quality care, and efficiently allocating resources."
Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.
"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."
"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."
Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.
Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
"San Francisco" är inte en medicinsk term, utan istället namnet på en stad i Kalifornien, USA.
Offentligt finansierade sjukhus.
"Förebyggande hälsovård, även känd som preventiv medicin, är en gren inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att hindra sjukdomar och skador genom att främja och stärka individers och populationers hälsa, skydda dem från hälsorisker samt tidigt upptäcka och behandla sjukdomar innan de ledar till allvarliga komplikationer."
Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.
"Folkhälsa, eller public health, är ett sammanhängande koncept som innefattar prevention, promotion och protection av folkgruppers hälsa och välbefinnande genom att främja sunda levnadsvanor, förebygga sjukdomar och skada, skydda mot hälsorisker samt uppmärksamma sociala determinanter för hälsa."
Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".
Reproductive health är en status av komplett fysisk, mentalt, social och sexuell välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning i reproduktiva systemet. Det innefattar hälsan hos både kvinnor och män genom alla stadier av livscykeln. Reproductivt hälsa omfattar också förmågan att få barn vid eget val, säkert och fri från diskriminering, våld och andra rättsliga och sociala förhindringar. Det innefattar också möjligheten till information och utbildning, prevention och behandling av sexuellt överförbara infektioner (inklusive HIV/AIDS), familjeplanering och åtgärder mot våld i nära relationer. Kärnan i reproducitiv hälsa är att respektera individens rätt till självbestämmande, integritet och autonomi.
Electronic Health Record (EHR) refers to a digital, longitudinal record of a patient's health information that is generated and maintained by healthcare providers in various settings. It provides real-time, accurate, and complete information about a patient's medical history, including demographics, medications, allergies, diagnoses, treatment plans, immunization status, laboratory results, radiology reports, vital signs, personal statistics, and billing information. EHR enables healthcare providers to make informed decisions, improve patient care coordination, reduce medical errors, and enhance the overall quality of care. It also facilitates communication between different healthcare providers, promotes patient engagement, and supports public health reporting and research.
Organiserad hälsovård för blivande och nyblivna mödrar.
Sjukförsäkringssystem för arbetstagare, vanligtvis omfattande även deras familjer och baserad på kostnadsdelning, så att arbetsgivaren betalar en viss andel av premien.
Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en systematisk och preventiv metod för att främja, upprätthålla och stärka arbetstagares fysiska och psykiska hälsa samt deras förmåga till arbete, genom att identifiera och hantera risker i arbetsmiljön, erbjuda rådgivning och interventioner för individuella hälsofrågor, och främja hälsobefrämjande livsstilsval och beteenden inom en organisation.
Organisation och administration av hälso- och sjukvårdstjänster.
De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.
Hälso- och sjukvårdstjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och bibehållande av god hälsa hos äldre.
NIH står för National Institutes of Health och är en del av USA:s departement för hälsa och mänskliga tjänster (US Department of Health and Human Services). NIH är världens största biomedicinska forskningsorganisation och har till uppdrag att underlätta, sponsra och finansiera medicinsk forskning för att förbättra folks hälsa och lindra sjukdomar. De driver också en av världens största biomedicinska bibliotek, National Library of Medicine.
"Virala fusionsproteiner" refererer til specielle proteiner dannet af virus, der tillader viruset at fusionere sin membranstruktur med cellemembranen hos værtscellen under infektionsprocessen. Dette er en nøglekomponent i virus' mekanisme for at inficere celler og starte reproduktionen af deres genetiske materiale. Fusionsproteinet findes oftest som en del af virussens ydre overfladeproteiner og udviser en unik konformation, der gør det muligt at udføre den specifikke opgave at fusionere membranerne. Efter at have bundet til specifikke receptorer på værtscellen, undergår fusionsproteinet en konformationsendring, hvilket bringer virussens membran tæt på cellemembranen og muliggør derpå fusionen af de to membraner. Dette tillader virussen at frigøre sit genetiske materiale ind i værtscellen, hvor det kan tage kontrol over cell