RubidiumRubidiumradioisotoperRadioisotoperZinkradioisotoperKaliumradioisotoper: Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.Kalium: Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.Cesium: Ett grundämne tillhörande gruppen alkalimetaller. Det kemiska tecknet är Cs, atomnummer 50 och atomvikt 132,91 (Cs-133). Cesium används bl a som oscillator i atomklockor, där resonansfrekvensen hos Cs-133 ligger till grund för nu gällande tidsstandard. Cesium är en starkt reaktiv metall och påträffas inte i ren form i naturen.Flödesmätning med radioisotopStrontiumradioisotoperJodradioisotoper: Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.Na-K-ATPasOuabainKryptonradioisotoper: Instabila isotoper av ädelgasen krypton som sönderfaller under avgivande av strålning. Kr-atomer med atomvikt 74-77, 79, 81, 85 och 87-94 är radioaktiva kryptonisotoper.NatriumTalliumIndiumradiosotoper: Instabila isotoper av indium som avger strålning under sönderfall. Indiumatomer med atomvikterna 106-112, 113m, 114 och 116-124 är radioaktiva isotoper.NatriumradioisotoperRadioaktivitetVanadinBariumradioisotoper: Instabila bariumisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Bariumatomer med atomvikterna 126-129, 131, 133 och 139-143 är radioaktiva.RadionuklidavbildningDatalagringsutrustning: Anordningar för lagring av data, under begränsad eller obegränsad tid, och återvinning av data vid behov.YttriumradioisotoperBiologisk transport, aktiv: Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.Alkalimetaller: Envärda metaller som utgör grupp 1 (tidigare grupp Ia) i det periodiska systemet. De har den starkaste elektropositiviteten bland metallerna. Väte räknas inte som en alkalimetall, trots att det är placerat i grupp 1.TennradioisotoperKolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Järnradioisotoper: Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.Kopparradioisotoper: Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.Fosforradioisotoper: Instabila isotoper av fosfor som sönderfaller under avgivande av strålning. Fosforatomer med atomvikter 28-30 och 32-34 är radioaktiva isotoper.Beta ParticlesSchizofreni, katatonTeknetiumDigoxin: En hjärtstimulerande glykosid som huvudsakligen erhålls från fingerborgsblomman Digitalis lanata. Den består av tre sockerdelar och aglykonet digoxigenin. Digoxin har positivt inotrop och negativt kronotrop effekt, och används för att reglera kammarrytmen vid förmaksflimmer och för behandling av kronisk hjärtinsufficiens med förmaksflimmer. Däremot är effekten vid kronisk hjärtinsufficiens och sinusrytm osäker. Marginalen mellan toxisk och terapeutisk dos är liten.Kvicksilverradioisotoper: Instabila isotoper av kvicksilver som sönderfaller under avgivande av strålning. Hg-185-195, 197, 203, 205 och 206 är radioaktiva kvicksilverisotoper.Teknetium Tc 99m-svavelkolloidCesiumisotoper: Stabila cesiumatomer med samma atomnummer som Cs-133, men med olika atomvikter.Ceriumradioisotoper: Instabila isotoper av cerium som sönderfaller under avgivande av strålning. Ceriumatomer med atomvikterna 132-135, 137, 139, 141 och 143-148 är radioaktiva isotoper av cerium.Koboltisotoper: Stabila koboltatomer med samma atomnummer som grundämnet kobolt, men med annan atomvikt. Co-59 är en stabil koboltisotop.Hafnium: Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Hf, atomnummer 72 och atomvikt (medelvärde) 178,49. Isotoper varierar i atommassa från 173,94 till 179,95. Av naturliga, hafniumhaltiga mineral är hafnon (HfSiO4) det hafniumrikaste (65,97% Hf).Röda blodkroppar: Röda blodceller. Mogna blodkroppar saknar kärna, är formade som bikonkava skivor, och innehåller hemoglobin, vars funktion är att transportera syre. Syn. erytrocyter.Guldradioisotoper: Instabila isotoper av guld som sönderfaller under avgivande av strålning. Au 185-196, 198-201 och 203 är radioaktiva guldisotoper.Litium: Ett grundämne inom gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Li, atomnummer 3 och atomvikt 6,94. Litiumsalter används för behandling av manisk-depressiva tillstånd. Litium har också fått stor elektrokemisk användning som beståndsdel i batterier.Isotopmärkning: Metoder för märkning av ett ämne med en stabil eller radioaktiv isotop. Termen skall inte användas för artiklar om märkta ämnen om inte själva märkningsmetoderna omhandlas ingående. De spårsubstanser som kan vara föremål för märkning kan bestå av kemiska ämnen, celler eller mikroorganismer.Blyradioisotoper: Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.Diagnostiska tekniker, radioisotop: Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.ZinkisotoperKCNQ-kaliumkanaler: En familj långsamtverkande, envägs-spänningsreglerade kaliumkanaler, vilka delar homologi med sin grundmedlem, KCNQ1-proteinet. KCNQ-kaliumkanaler är inblandade i en rad sjukdomstillstånd, inkl. långt QT-syndrom, dövhet och epilepsi.SvavelradioisotoperKadmiumradioisotoper: Instabila kadmiumisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Cd-atomer med atomvikterna 103-105, 107, 109, 115 och 117-119 är radioaktiva kadmiumisotoper.Astat: Ett radioaktivt grundämne tillhörande halogenerna. Kemiskt tecken är At, atomnummer 85 och atomvikt 210, med isotopvariationer mellan 200 och 219. Isotoperna har extremt kort halveringstid och uppträd er naturligt i ytterst små mängder. Astat kan ha användning för behandling av hypertyreos.Cellmembrangenomtränglighet: En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.Klorider: Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.RadioimmunterapiLutetium: Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Det har kemiskt tecken Lu, atomnummer 71 och atomvikt 175. Av de båda naturligt förekommande isotoperna är en radioaktiv.RheniumSamariumRadiofarmakaJordförorenande ämnen, radioaktiva: Föroreningar i jorden som avger radioaktiv strålning.Biologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.Bromradioisotoper: Instabila bromisotoper som faller sönder under avgivande av strålning. Br-atomer med atomvikterna 74-78, 80 och 82-90 är radioaktiva.SkintillationsräkningSubduralvätskeutgjutningFosforsyror: Oorganiska derivat av fosforsyra (H3PO4). De oorganiska salterna kallas fosfater, och de organiska estrarna utgörs av fosforsyraestrar.Kalciumisotoper: Stabila kalciumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalcium, men med varierande atomvikter. Ca-42-44, 46 och 48 är alla stabila isotoper av kalcium.Radioaktivt avfallNjure: Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Anura: En ordning under klassen Amphibia, inkluderande flera familjer av grodor och paddor.VanadaterRadiojod i serumalbuminRuteniumradioisotoperKatjoner, envärda: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med envärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.Radiometrisk dateringKCNQ1-kaliumkanal: En spänningskontrollerad kaliumkanal som kommer till uttryck i framförallt hjärtat.SelenradiosotoperAlfapartiklar: Positivt laddade partiklar bestående av två protoner och två neutroner (dvs heliumkärnor), som avges vid tunga isotopers sönderfall; alfastrålning är starkt joniserande, men har svag genomträngningsfö rmåga.Heterocycliska föreningar, 1-ring: En klass organiska föreningar med en ringstruktur, innehållande mer än en sorts atom, vanligen kol plus någon annan atom. Ringstrukturen kan vara aromatisk eller icke-aromatisk.Natriumperteknetat Tc 99mWolframIsotoper: Atomer med samma atomnummer, men med skillnader i atommassa.Fosfater: Oorganiska salter av fosforsyra.RadioisotopteleterapiDietylentriaminpentaättiksyra: Ett järnkelerande ämne med egenskaper liknande dem hos edetater. Det kan bilda kelat även med andra metaller, som t ex plutonium. Syn. DTPA.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Gammaspektrometri: Mätning av energifördelningen i gammastrålning från atomkärnor.TidsfaktorerVävnadsdistributionKärnmedicin: En specialitet inom radiologin som är inriktad på diagnostiskt, terapeutiskt och forskningsbruk av radioaktiva föreningar i form av farmaceutiska preparat.Membranpotentialer: Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).Teknetium Tc 99m-pentetatHundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.