Rhizobium tropici är en bakterieart som förekommer i jorden och har kapaciteten att fixera atmosfärisk kväve till organisk form, vilket gör den viktig för växters näringsintag. Denna bakteriestam är speciellt vanlig i tropiska och subtropiska regioner och bildar noduler på rötterna hos värdväxter som exempelvis såjans (*Phaseolus vulgaris*). I en medicinsk kontext kan R. tropici vara relevant inom forskning om symbiotiska associationer mellan bakterier och växter, samt möjligen i utvecklingen av biofertiliseringsmedel för jordbruk.

Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.

'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.

Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.

Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.

En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.

Rhizobium leguminosarum är en bakterieart som förekommer i jord och som bildar noduler på rötterna hos vissa grönsaker i familjen lökväxter, särskilt klövrar. I dessa noduler konverterar bakterien kvävegas till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Denna process kallas kvävefixering och är viktig för att underhålla markens näringsstatus. I en mening kan man säga att Rhizobium leguminosarum är en symbiotisk kvävefixerande bakterie som lever i noduler på rötterna hos klövrar och andra relaterade grönsaker.

"Agricultural inoculants" refer to biological products containing beneficial microorganisms, such as bacteria or fungi, that are applied to seeds, soil, or plant surfaces to enhance plant growth and health. These microorganisms form a mutually beneficial relationship with the plant, known as symbiosis, which can improve nutrient uptake, increase resistance to pests and diseases, and promote overall crop productivity. Common examples of agricultural inoculants include Rhizobia bacteria used for legume crops and Trichoderma fungi used for various crops.

Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.

Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.

"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."

Rhizobium etli är en grampositiv, strikt aerob bakterie som har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak genom symbios med vissa växtarter, särskilt bönor i familjen Fabaceae. Denna bakteriestam är ursprungligen isolerad från jordbruksmark i Mexiko och har visat sig ha en specifik interaktion med den mexikanska bönan (Phaseolus vulgaris L.). R. etli producerar ett antal enzymer och signalkemikalier som är involverade i dess symbiotiska relation med värdväxten, inklusive Nod-faktorer som initierar nodulationsprocessen och enzymkomplexet nitrogenas som katalyserar kvävefixeringen.

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

Den genetiska massan hos bakterier.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.

'Plant root nodulation' refers to the process by which certain plants, particularly legumes, form a symbiotic relationship with nitrogen-fixing soil bacteria called rhizobia. This results in the formation of specialized structures called nodules on the roots of the host plant. Within these nodules, the rhizobia convert atmospheric nitrogen into ammonia, which the plant can then use for growth and development. In return, the plant provides the bacteria with carbon sources and a protected environment for growth. This mutualistic relationship helps improve soil fertility and promotes sustainable agriculture.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.