Protonkogenproteiner p21(ras)ras proteinerDNA, konkatenatras-gener: En familj retrovirusassocierade DNA-sekvenser (ras) som ursprungligen isolerades från Harveys (H-ras, Ha-ras, rasH) och Kirstens (K-ras, Ki-ras, rasK) mussarkomvirus. Rasgenerna är välbevarade bland djurarterna, och sekvenser motsvarande såväl H-ras som K-ras har påvisats i genom från människa, fåglar, möss och ryggradslösa djur. Den närbesläktade N-rasgenen har påvisats i humana neuroblastom- och sarkomcellinjer. Samtliga gener i familjen har likartad exon-intronstruktur, och var och en kodar för ett p21-protein.ProtonkogenproteinerProtoonkogenproteiner A-rafProtonkogenerProtonkogenproteiner c-retProtonkogenproteiner c-fesProtonkogenproteiner c-mybProtonkogenproteiner c-mycProtonkogenproteiner c-mafProtonkogenproteiner c-yesOnkogenprotein p21(ras)Protonkogenproteiner c-pim-1Protonkogenproteiner c-bcl-6Protonkogenproteiner c-fosProtonkogenproteiner c-vavProtonkogenproteiner c-cblProtonkogenproteiner c-bcrProtonkogenproteiner c-mosProtonkogenproteiner c-crkProtonkogenproteiner c-ets-2Protonkogenproteiner c-ets-1Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Protonkogenproteiner c-metTumörsuppressorprotein p53Protonkogenproteiner c-hckProtonkogenproteiner c-rafProtonkogenproteiner c-kitBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Protonkogenproteiner c-etsProtonkogenproteiner c-junProtonkogenproteiner c-relras GTPasaktiverande proteinerMultipla hormonella tumörer typ 2aProtonkogenproteiner pp60(c-src)Protonkogenproteiner c-fli-1Karcinom, medullärt: Ett karcinom bestående huvudsakligen av epitel med lite eller inget stroma. Medullära bröstkarcinom utgör 5-7 % av alla bröstkarcinom; medullära sköldkörtelkarcinom utgör 3-10 % av alla elakartade skö ldkörteltumörer.CellinjeAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.myc-gener: En familj retrovirusassocierade DNA-sekvenser (myc) som ursprungligen isolerades från fågelmyelocytomatosvirus. Protoonkogenen c-myc kodar för ett kärnprotein som deltar i omsättningen av nukleinsyra och i förmedlingen av cellers reaktion på tillväxtfaktorer. Trunkering (avkortning) av den första exonen, vilken tycks reglera uttryckandet av c-myc, är avgörande för dess cancerogenicitet. Hos människa är c-mycgenen belägen på plats 8q24 på den långa armen på kromosom 8.Protonkogenproteiner c-ablCelltransformation, neoplastisk: Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.Bacillusfager: Virus som har Bacillus som värd. De oftast påträffade bacillusfager är bakteriofag phi 29 och bakteriofag phi 105.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.RNA, budbärarSignalomvandlingTransfektionProtonkogenproteiner c-bcl-2Receptorprotein-tyrosinkinaser3T3-celler: En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Transkription, genetiskDNA-bindande proteiner: Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.Protein-tyrosinkinaserOnkogenerProtonkogenproteiner c-fynTranskriptionsfaktorerFosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Tumörceller, odladeMultipla hormonella tumörer typ 2bfos-gener: Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (fos) som ursprungligen isolerades från Finkel-Biskis-Jinkins (FBJ-MSV) och Finkel-Biskis-Reilly (FBR-MSV)-mussarkomvirus. Protoonkogenproteinet c-fos kodar för ett kärnprotein som är delaktigt i transkriptionskontrollen vid tillväxt. Tillförsel av c-fos i FBJ-MSV eller FBR-MSV framkallar benvävnadssarkom i mössen. C-fosgenen hos människa är belägen vid 14q21-31 på den långa armen på kromosom 14.ProteinbindningProtonkogenproteiner c-mdm2Promotorregioner, genetikCellkärneproteinerRetinoblastomliknande protein p130Celldelning: En cells förökning genom delning.Reglering av genuttryck, tumörer: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.DNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).VirusproteinerGenuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.OnkogenproteinerHirschsprungs sjukdom: Medfödd förstoring av tjocktarmen (megakolon) till följd av avsaknad av ganglieceller (aganglionos) i en distal del av tjocktarmen. Detta segment av tarmen är ständigt hopdraget, vilket får närmast framförvarande tarmsegment att utvidga sig. Oftast finns defekten inom ändtarmen eller sigmoideum.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Bakteriofag PRD1SköldkörteltumörerRekombinanta fusionsproteinerRetinoblastomliknande protein p107FosfoproteinerBindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.ras-GEFApoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.Cellcykel: En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.Blotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.Retroviridaeproteiner, onkogenajun-gener: Retrovirus-associerade DNA-sekvenser (jun) som ursprungligen isolerades från fågelsarkomvirus 17 (ASV 17). Protoonkogenen jun (c-jun) kodar för ett kärnprotein som ingår i tillväxtrelaterad transkriptionskontroll. Tillförsel av c-jun till ASV 17 eller naturligt uttryckande av c-junproteinet framkallar cancerogenicitet. Hos människa är c-jungenen belägen vid 1p31-32 på den korta armen på kromosom 1.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.ProteinerDrosophilaproteiner: Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.Rekombinanta proteinerProtonkogenproteiner c-aktProtonkogenproteiner c-sisBlotting, Northern: Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.Hela-celler: Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.Protein-serin-treoninkinaserProtonkogenproteiner B-rafPlasmiderCellcykelproteiner: Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.Trans-Activation (Genetics)myb-gener: Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (v-myb) som ursprungligen isolerades från fågelmyoblastos- och E26-leukemivirus. Protoonkogenen c-myb kodar för ett kärnprotein som deltar i transkriptionsreglering och tycks vara väsentligt för hematopoetisk celltillväxt. Hos människa är mybgenen belägen vid 6q22-23 på den korta armen på kromosom 6. Detta är brottpunkten vid translokeringar i akut, lymfatisk T-cellsleukemi och vid vissa former av äggstockscancer och melanom.Sekvenshomologi, aminosyraTumörcellinjePolymeraskedjereaktionFeokromocytom: En vanligtvis godartad, inkapslad, lobulär och kärlrik tumör av kromaffin vävnad i njurmärgen eller de sympatiska paraganglierna. Huvudsymtomet, som återspeglar den ökade utsöndringen av epinefrin och norepinefrin, är högt blodtryck, konstant eller intermittent. I samband med svåra attacker kan huvudvärk, svettning, hjärtklappning, oro, skakningar, blekhet eller ansiktsrodnad förekomma, likaså illamående och kräkningar, bröst- och buksmärtor, samt parestesier i armar och ben. Incidensen av maligna typer är inte högre än 5%, men det går ingen klar patologisk gräns mellan godartade och elakartade feokromocytom.PrecipitintesterFibroblaster: Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.PunktmutationCelldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.TyrosinTransaktivatorerRestriktionskartläggningNedreglering: En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.Cellinje, transformerad: Eukaryotisk cellinje framtagen under en stabil fas, som vid odling övergår i en fas av ohämmad tillväxt, påminnande om en in vitro-tumör. Förändringen sker spontant eller genom inverkan av virus, onko gener, strålning eller kemiska substanser.TumörproteinerTumör-DNA: DNA som finns i tumörvävnad.COS-celler: Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.Proteinstruktur, tertiärExoner: De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.Cellkärna: En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Sekvenshomologi, nukleinsyraDNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.DNA-mutationsanalys: Biokemisk identifiering av mutationsförändringar i en nukleotidsekvens.Mitogenaktiverade proteinkinaser: En överordnad familj av protein-serin-treoninkinaser som aktiveras av olika stimuli via proteinkinaskaskader. De utgör slutprodukterna i kaskaderna, som utlöses av fosforylering genom mitogenaktiverade proteinkinaskinaser, vilka i sin tur aktiveras av mitogenaktiverade proteinkinaskinaskinaser. EC 2.7.11.24.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Immunoblot: Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen. Cellproliferation: Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.GTPas-aktiverande proteiner: Proteiner som aktiverar GTPas hos specifika GTP-bindande proteiner.Genamplifiering: En selektiv ökning av antalet kopior av en gen som kodar för ett visst protein, utan motsvarande mångfaldigande av andra gener. Detta sker naturligt genom uttag av repetitionssekvensen ur kromosomen och dess extrakromosomala replikation i en plasmid, eller genom produktion av ett RNA-transkript av hela repetitionssekvensen av ribosom-RNA och omvänd transkription av molekylen, så att ytterligare en kopia av den ursprungliga DNA-sekvensen bildas. Det har utvecklats laboratoriemetoder för oproportionell replikation genom ojämn överkorsning, upptag av DNA från upplösta celler, eller framställning av extrakromosomala sekvenser genom cyklisk replikation.Ca(2+)-kalmodulinberoende proteinkinas: Ett kalmodulinberoende enzym som katalyserar fosforylering av proteiner. Enzymet är ibland också kalciumberoende. Ett stort antal proteiner verkar som mottagare, däribland vimentin, synapsin, glykogen syntas, myosinets lätta kedjor och mikrotubulusassocierade proteiner.RepressorproteinerMöss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.Afrikansk svinpestvirus: Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).Ubikitin-proteinligaserReceptor, makrofagkolonistimulerande faktorBlotting, Southern: Metod för påvisande av DNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon. Metoden utvecklades av E.M. Southern.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.SekvensdeletionGerminalcellsmutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i en germinalcellslinje. Mutationer i dessa celler överförs till avkommen, men icke de i somatiska celler.Bakteriofag phi 6: En virulent bakteriofag och enda medlemmen av släktet Cystovirus som infekterar Pseudomonasarter. Viruspartikeln har ett segmenterat genom bestående av tre delar dubbelsträngat DNA, samt ett unikt lip idhaltigt membran.mos-gener: Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (mos) som ursprungligen isolerades från Moloneys mussarkomvirus (Mo-MSV). Protoonkogenen mos (c-mos) kodar för ett protein i serinkinasfamiljen. Det finns ännu inga tecken på att den humana c-mos kan transformeras eller spelar en roll i cancer hos människa. Hos möss, däremot, kan en aktivering äga rum när den retrovirusliknande, intracisternala A-partikeln tar plats nära c-mossekvensen. Hos människa är c-mosgenen belägen på plats 8q22 på den långa armen på kromosom 8.Guanosintrifosfat: Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.MAP-kinassignalsystem: Ett intracellulärt signalsystem som omfattar MAP-kinaskaskaderna (trestegs-proteinkinaskaskader). Olika uppströmsaktivatorer, som svarar på extracellulära stimuli, utlöser kaskaderna genom att aktivera den första kaskadmedlemmen, MAP-kinaskinaskinas (MAPKKK). I detta steg fosforyleras mitogenaktiverade proteinkinaskinaser (MAPKK), som i sin tur fosforylerar mitogenaktiverade proteinkinaser (MAPK). Dessa utövar sedan sin verkan på olika mål nedströms till att påverka genuttryck. Hos däggdjur finns det flera bestämda MAP-kinasförlopp, inklusive ERK-processen (extracellulärt signalreglerat kinas), SAPK/JNK-förloppet (stressaktiverat proteinkinas/c-jun) och P38-kinasprocessen. De olika förloppen har vissa gemensamma komponenter, beroende på vilket stimulus som utlöser kaskaden.Fosfotyrosin: En aminosyra som förekommer i endogena proteiner. Fosforylering och defosforylering av tyrosin har betydelse för cellulär signalöverföring och möjligen för kontroll av celltillväxt och tumöruppkomst.ProteinbiosyntesProteinmodifiering, posttranslationellCykliner: Reglerproteiner som i cellcykeln aktiverar MPF (en cellmognadsfaktor). De bildar komplex med protein p34cdc2, som är cellmognadsfaktorns katalytiska enhet, och modulerar dess proteinkinasaktivitet. Cykliner har i sig själva ingen enzymatisk verkan.Phosphatidylinositol 3-KinasesDNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.NIH.3T3-cellerGTP-bindande proteiner: Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.TumörsuppressorproteinerGuaninnukleotidutbytesfaktorer: Proteinfaktorer som verkar för utbyte av GTP mot GDP bundet till GTP-bindande proteiner.Rapportörgener: Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.Adaptorproteiner, signalöverförandeMutagenes, riktad: Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.Membranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.RNA, tumörModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurCyklinberoendekinashämmar p21Guanosindifosfat: Guanosin 5'-(trivätedifosfat). En guaninnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Synonymer är GRPP och guanosinpyrofosfat.Binjuretumörerfms-gener: En familj av gener som ursprungligen isolerades från Susan McDonough-stammen av kattsarkomviruset. Protoonkogenen fms (c-fms) kodar för MCSF-receptorn (receptorn för makrofagkolonistimuleringsfaktorn). Onkogenen fms (v-fms) kodar för onkogenprotein GP1409(V-FMS), som är en muterad form av MCSF. Den mänskliga c-fms-genen är belägen mellan 5q33.2 och 5q33.3.src-domänerPolymorfism, enkelsträngad konformationellKodon: En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).src-gener: Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (src) som ursprungligen isolerades från Rous sarkomvirus (RSV). Protoonkogenen src (c-src) kodar för ett protein i tyrosinkinasfamiljen och var den första protoonkogenen som påvisades i människans genom. Hos människa är c-src-genen belägen vid 20q12-13 på den långa armen på kromosom 20.RetroviridaeBakteriofager: Virus som infekterar bakterieceller.ProteinkinaserMolekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.RetinoblastomproteinPolyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Onkogenprotein v-mafHarvey-mussarkomvirus: Ett mussarkomvirus med replikationsdefekt som först beskrevs av J.J. Harvey 1964.E1A-associerat p300-proteinHIV-kärnprotein p24: Ett viktigt kärnprotein i HIV som kodas av virusets gag-gen. HIV-seropositiva personer uppvisar ett betydande immunsvar mot p24, och påvisande av antikroppar mot detta protein med hjälp av ELISA- och Western blotteknikteknik är grundläggande för fastställande av en HIV-diagnos. Proteinet p24 är också föremål för utprovning som immunogen i HIV-vaccin.erbB-2-gener: erbB-2-genen är en protoonkogen som kodar för erbB-2-receptorn, ett protein med strukturella drag liknande den epidermala tillväxtfaktorreceptorns. Namnet har den fått efter den virala onkogenhomologen (v-erbB) som är en stympad form av kyckling-erbB-genen hos fågelerytroblastosviruset. rap GTP-bindande proteinerGRB2-adaptorproteinerbB-2-receptor: En cellytererceptor för protein-tyrosinkinas som är överrepresenterad i ett avsevärt antal adenokarcinom. Den har omfattande homologi med och kan bilda heterodimerer med EGF-receptorn (epidermal tillväxtfaktorreceptor), erbB-3-receptorn och erbB-4-receptorn. erbB-2-receptorn aktiveras vid heterodimerbildning med någon ligandbunden erbB-receptor.p53-gener: Tumörsuppressorgener som är belägna på den korta armen på människans kromosom 17 och som kodar för fosfoprotein p53.Cercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Receptor, epidermal tillväxtfaktorEnzymhämmareras-GFR1Virus-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.Cytoplasma: Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.Immunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.RetroviridaeproteinerOmvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionOligodeoxiribonukleotiderSekvensinpassningAviärt myeloblastosvirusDNA-replikation: Mångfaldigande av en DNA-molekyl.RNA-bindande proteinerKycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.