Prostaglandin endoperoxides are biologically active compounds that are intermediate products in the conversion of arachidonic acid to prostaglandins, thromboxanes, and other eicosanoids. They are highly reactive and short-lived, and can cause vasoconstriction, platelet aggregation, and inflammation.

I'm sorry for any confusion, but there seems to be a mistake in your question. There is no such classification as "Prostaglandin G" in medicine or biochemistry. Prostaglandins are a group of lipid compounds that are synthesized in the body from fatty acids and have diverse hormone-like effects in the body. They are typically classified as Prostaglandin D, E, F, I, and TH, along with other subclassifications based on their chemical structure and function. If you have any specific questions about prostaglandins or a related topic, please provide more details so I can give a more accurate response.

Syntetiska Prostaglandinendoperoxider är kemiska föreningar som mimetiserar de biologiskt aktiva prostaglandiner och leukotrienerna, som normalt syntetiseras i kroppen av enzymet prostaglandin-endoperoxid synthasa (PTGS), och används inom medicinen som antiinflammatoriska, analgetiska och fibrinolytiska medel.

Prostaglandin H (PGH) är en prostaglandin som fungerar som en biologiskt aktiv substans, som spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer i kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflöde. PGH är ett intermediärt stadium i syntesen av andra prostaglandiner och tromboxaner från fettsyror som arakidonsyra.

Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.

Peroxider är en grupp av kemiska ämnen som innehåller en funktionell grupp bestående av två syreatomer (O) bundna till samma kolatom, bildande en peroxybindning med strukturen -O-O-. Peroxider är starkt oxidativa och används inom medicinen som desinfektionsmedel och blödningsstillande medel. Exempel på medicinska peroxider är vattenstoffperoxid (H2O2) och bensoylperoxid.

Prostaglandin H2 (PGH2) är ett prostaglandin, ett slags lipidmolekyler som fungerar som signalmolekyler i kroppen och har en central roll i inflammation, smärta, fieber och andra fysiologiska processer. PGH2 är en intermediär i syntesen av andra prostaglandiner och tromboxaner från arakidonsyra, som frigörs från cellemembranen vid skada eller inflammation. PGH2 konverteras sedan till olika slags prostaglandiner och tromboxaner med hjälp av specifika enzymer, beroende på celltyp och funktion.

Thromboxane A-syntase är ett enzym som katalyserar bildandet av thromboxan A2 (TXA2) från arachidonisk acid i plättar och andra celler. TXA2 är en potent vasokonstriktor och aggregerande agent för blodplattar, vilket bidrar till hemostas och trombosbildning.

I en enkel medicinsk definition, är "dibenzotiperiner" en grupp av kemiska föreningar som innehåller en dibenzotiopin-struktur, vilket består av två bensenringar som är sammanbundna via en svavelatom. Dibenzotiperiner har visat sig vara biologiskt aktiva och används inom farmaceutisk forskning för att utveckla läkemedel mot olika sjukdomstillstånd, såsom psykiatriska störningar och cancer. Exempel på dibenzotiperiner är klozapin och olanzapin, som används som antipsykotiska läkemedel.

Prostaglandin E (PGE) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler involverade i en rad fysiologiska processer inom kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflödesreglering. PGE är specifikt associerad med smärtreduktion, samt med relaxation av muskler i luftrör och matstrupe. Det finns också forskning som visar att PGE kan ha en roll i skyddet av mag-tarm-trakten.

Syntetiska Prostaglandiner är konstgjorda analoger eller derivat av naturliga prostaglandiner, hormonliknande lipider som produceras i kroppen och har en rad fysiologiska funktioner, inklusive inflammation, smärta, feber och blodtryckreglering.

Sädesblåsor, eller epididymiscystor, är cystoida utvidgningar av det tubulära systemet inne i sädesledaren (epididymis) där spermier mognar och lagras.

En grupp omättade fettsyror omfattande arakidonsyra och hydroxieikosatetraenosyra.

En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.

Tromboxanreceptorer är proteiner på cellytan som binder till signalmolekylen tromboxan A2 (TXA2). När tromboxan A2 binder till receptorn aktiveras den och sätter igång en signalsignalväg inne i cellen. Detta leder till kontraktion av glatt muskulatur, inflammation och plättaggregering, vilket är viktigt vid blodstillningsprocessen.

Organiska föreningar som innehåller både hydroxyl- och karboxylgrupper.

Trombocytaggregering refererar till den process där blodplättar (trombocyter) i kroppen sammanlänkas med varandra för att bilda en blodpropp (trombus) i ett blodkärl. Denna process är en del av normala koaguleringsprocessen och hjälper till att stoppa blödningar vid skada. Trombocytaggregering aktiveras när blodplättarna kommer i kontakt med collagen i subendotelcellerna (celler som bildar en del av kärlväggen) eller när proteiner som kallas "koagulationsfaktorer" blir aktiva. När trombocyterna är aktiverade, utsöndrar de granula som innehåller substanser som gör att fler blodplättar attraheras och sammanlänkas med varandra, vilket resulterar i bildandet av en blodpropp.

'Thromboxane B2' är en stabil, nedbrytningsprodukt av prostaglandinhinundringsvägen, som orsakar vasokonstriktion och plättaggregering, vilket kan leda till blodproppsbildning.

'Tromboxan A2' är en biologiskt aktiv substans som bildas i kroppen under blodkoagulationsprocessen och har konstriktorisk effekt på små blodkärl, stimulerar platelettaktivering och kan bidra till förträngning av kärl och blodproppar.

'Tromboxaner' är en grupp signalsubstanser, eller prostaglandiner, som produceras i kroppen under fysiologiska och patologiska tillstånd. De syntetiseras från arakidonsyra, en fettsyra som frigörs från cellmembran vid celldamage eller inflammation. Tromboxaner spelar en viktig roll i hemostasprocessen, det vill säga blodets förmåga att koagulera och stelna till en blodpropp (tromb) vid skada på ett blodkärl. Dessa substanser orsakar också vasokonstriktion (blodkärlsförträngning), ökar permeabiliteten i kapillärväggarna och kan leda till bronkospasm (bronkiell konstriktion) vid astmaattacker. Tromboxaner är kortverkande substanser som har en halveringstid på endast 30 sekunder till några minuter, men de utövar starka biolog

Prostaglandin F (PGF) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmediatorer som produceras i kroppen och har diverse homeostatiska och patologiska roller. PGF är särskilt känt för sin vasokonstriktiva effekt på glatt muskulatur i blodkärl, vilket kan leda till ökat blodtryck. Den produceras främst av enzymet thromboxansyntetas och är involverad i flera fysiologiska processer som inflammation, smärta, feber och födelse.

Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.

Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.

Prostaglandinreceptorer är proteiner som finns på cellytan och binder specifikt till prostaglandiner, hormonliknande signalmolekyler som deltar i en rad fysiologiska processer i kroppen, såsom smärta, inflammation, sömnschema, blodkoagulering och modulerande av immunresponsen. När prostaglandiner binder till sina respektive receptorer aktiveras en signaltransduktionskaskad som leder till olika cellulära responsar beroende på receptor- och signalsubstansspecifika mekanismer. Det finns flera olika typer av prostaglandinreceptorer, varav de flesta tillhör G-proteinkopplade receptorfamiljen och delas in i fyra huvudgrupper (DP, EP, FP och IP) baserat på struktur och funktion. Prostaglandinreceptoraktivitet kan styras terapeutiskt för att behandla en rad sjukdomar och tillstånd, så

Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.

Prostaglandin D2 (PGD2) är en prostaglandin, ett slags lipidmedierat signalsubstanser som produceras i kroppen och har en rad olika biologiska effekter. PGD2 är specifikt känt för sin roll inom immunsystemet och huden. Det produceras av en typ av celler kända som mastceller, och fungerar som en vasodilatator och ett immunmodulerande ämne. I huden har PGD2 visats påverka hårfollikelns tillväxt och differensiering, och det finns forskning som tyder på att ökade nivåer av PGD2 kan vara associerade med alopecia areata, en autoimmun hudsjukdom som orsakar håravfall.

Prostaglandin A (PGA) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmediatorer som produceras i kroppen och har diverse homeostatiska och patologiska roller. PGA är specifikt en metabolit av arakidonsyra som bildas genom nedbrytning av prostaglandin H2 (PGH2) med hjälp av prostaglandin dehydrogenaser (PGDH). Det finns två typer av PGA, PGA1 och PGA2, beroende på vilken typ av enzym som katalyserar reaktionen. De har olika biologiska aktiviteter, men deras specifika funktioner är fortfarande under forskning.

Prostaglandin Endoperoxide Synthase (PTGS), also known as Cyclooxygenase (COX), is an enzyme involved in the conversion of arachidonic acid to prostaglandin H2, an important precursor for the synthesis of various prostanoids such as prostaglandins, thromboxanes, and prostacyclins. This enzyme exists in two main isoforms: COX-1 and COX-2, which differ in their expression patterns and regulation. COX-1 is constitutively expressed in most tissues and involved in maintaining homeostatic functions, while COX-2 is usually induced under pathological conditions and contributes to inflammation, pain, and fever. Inhibition of PTGS/COX enzymes is the primary mechanism of action for nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), which are widely used in clinical practice for their analgesic, antipyretic, and anti-inflammatory effects.

Prostaglandin E-receptorer (PTGER) är en typ av G-proteinkopplade receptor som binder prostaglandin E (PGE), en prostaglandin hormonliknande mediator involverad i en rad fysiologiska processer, inklusive inflammation, smärta, feber och skydd av mag-tarmkanalen. PTGER finns i flera olika typer (PTGER1, PTGER2, PTGER3, PTGER4 och PTGER5) som varierar i distributionen i kroppen och funktionerna. De aktiveras av PGE och signalerar till cellen via G-proteiner för att utlösa en biokemisk respons.

"Prostaglandinblockers are a class of medications that inhibit the synthesis or action of prostaglandins, which are hormone-like substances involved in various physiological processes such as inflammation, blood flow regulation, and pain transmission."

Pentanoida fettsyror, även kända som pentanoiska syror, är en grupp omfattande fem kolatom-långa fettsyrederivat med en karboxylgrupp (–COOH) och en eller flera dubbelbindningar i deras kolkedjor.

Prostaglandin D (PGD) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler som produceras i kroppen och har en rad olika funktioner, inklusive reglering av inflammation, smärta, feber och blodflöde. PGD är specifikt en prostaglandin D2-receptor agonist och verkar på sina receptorer för att utöva sin biologiska aktivitet. Det har visat sig ha potentialen som ett terapeutiskt mål i behandlingen av olika sjukdomar, till exempel ögonsjukdomar och astma.

Ett prostaglandin med kraftigt kärlvidgande egenskaper och som hämmar trombocytaggregation. Det biosyntetiseras på enzymatisk väg ur prostaglandinendoperoxider i kärlvävnad hos människor. Natriumsaltet har använts vid behandling av pulmonell hypertoni.

Prostaglandin E (PGE) receptor, EP4 subtype, refers to a specific type of cell surface receptor that binds prostaglandin E2 (PGE2), one of the prostaglandins involved in inflammation, pain perception, and other physiological processes. The EP4 receptor is a G protein-coupled receptor (GPCR) and its activation triggers various intracellular signaling pathways that lead to diverse biological responses, such as vasodilation, increased vascular permeability, and inhibition of apoptosis. It is an important therapeutic target for the development of drugs used in the treatment of conditions like pain, inflammation, and cancer.

En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.

Prostaglandin E (PGE) receptors are a type of G protein-coupled receptor that bind and respond to prostaglandin E molecules, which are signaling molecules involved in various physiological processes such as inflammation, pain perception, and blood flow regulation. The EP2 subtype is one of four known subtypes of PGE receptors (EP1-EP4) and is widely expressed in various tissues, including the brain, cardiovascular system, gastrointestinal tract, and reproductive organs.

Ett naturligt förekommande prostaglandin med oxytocinverkan, luteolytisk och abortframkallande effekt. Tack vare sina kärlsammandragande egenskaper har substansen också en rad andra verkningar.

Ett potent, kärlvidgande medel som ökar det perifera blodflödet. Det hindrar blodplättsanhopning och har många andra biologiska effekter, som t ex utvidgning av luftrören, mediering av inflammation os v.

Prostaglandin E (PGE) receptor subtype EP1 refers to a specific type of cell surface receptor that binds prostaglandin E2 (PGE2), one of the major prostaglandins produced in the body. When PGE2 binds to the EP1 receptor, it activates a signaling pathway within the cell that leads to a variety of physiological responses, including smooth muscle contraction, increased vascular permeability, and pain sensation. The EP1 receptor is widely expressed in various tissues, including the brain, cardiovascular system, gastrointestinal tract, and reproductive organs, and has been implicated in a number of pathological conditions, such as inflammation, fever, and cancer.

'Prostaglandin E, syntetiska' refererar till artificiellt framställda analoger av naturligt förekommande prostaglandiner, som är en grupp lipidmolekyler involverade i inflammation, smärta, feber och andra fysiologiska processer, med syfte att efterlikna eller påverka specifika biologiska aktiviteter av de naturliga prostaglandinernas E-receptorer inom kroppen.

Mikroblåsor som bildas av det endoplasmatiska nätverket när celler brister. De kan isoleras genom differentialcentrifugering och utgörs av tre strukturtyper: ojämna vesiklar, släta vesiklar och ribosomer. Ett flertal enzymatiska processer är förknippade med mikrosomfraktioneringen.

Prostaglandin E (PGE) receptor subtype EP3 är en typ av proteiner som finns på cellytan och binder specifikt till prostaglandin E2 (PGE2), en prostaglandinhormon som produceras i kroppen. När PGE2 binds till EP3-receptorn aktiveras det intracellulära signalsystemet, vilket leder till en varierad biologisk respons beroende på celltyp och kontext. Dessa svar kan inkludera inflammation, smärta, blodflödesreglering, neuroprotektion och cancerrelaterade processer som celldelning och apoptos (programmerad celldöd). EP3-receptorn är involverad i en rad fysiologiska och patofysiologiska processer och är därför ett intressant mål för läkemedelsutveckling inom flera områden, till exempel smärtlindring, inflammationsbekämpning och cancerbehandling.

Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.

Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammation och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser vid cellskada eller infektion, och orsakar en ökad syntes av prostaglandiner, vilka är hormonliknande ämnen som bidrar till inflammation, feber och smärta. COX-2 är därför ett viktigt mål för läkemedel som används för att behandla smärta och inflammation, så kallade icke-steroida antiinflammatoriska preparat (NSAID).

Artemisinin är ett antimalarisk läkemedel som isolerades från sweet wormwood-plantan, Artemisia annua, under 1970-talet i Kina. Det är ett sesquiterpenlakton och har visat sig vara mycket effektivt mot kiruriala malariaparasiter, särskilt Plasmodium falciparum. Artemisinin och dess derivat, såsom artesunat, dihydroartemisinin och artemether, används vanligen i kombination med andra antimalariska läkemedel för att behandla malaria. Dessa kombinationer kallas artemisinkombinationsterapi (ACT) och rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) som förstahandsval för behandling av kirurial malaria. Artemisinin och dess derivat har också visat sig ha potential inom områden utanför malariabehandling, såsom cancerbehandling och autoimmuna sjuk

Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.

Enzymer av isomerasklass som katalyserar oxidation av en del av en molekyl och motsvarande reduktion av en annan del av samma molekyl. Hit hör t ex enzymer som omvandlar aldoser till ketoser (aldos-ketosisomeraser), enzymer som växlar kol-koldubbelbindningar (kol-koldubbelbindningsisomeraser) och enzymer som kastar om (transponerar) svavel-svavelbindningar (svavel-svavelbindningsisomeraser). EC 5.3.