Podofyllotoxin är ett organiskt ämne som utvinns från växten Amerikansk majblomma (Podophyllum peltatum) och dess asiatiska motsvarighet, Himalayamajblomma (Podophyllum hexandrum). Det är ett starkt cytostatiskt medel som verkar genom att störa cellcykeln i främst snabbt delande celler, såsom cancerceller. Podofyllotoxin används inom medicinen för behandling av genitala warsor andra typer av hudväxtar (externt) samt som en del av vissa cancerbehandlingar (intravensöst).
Podophyllum är ett giftigt extrakt från ormbunksväxten Podophyllum peltatum, även känd som majblomster. Det används inom medicinen som ett starkt cytostaticum och antimitotiskt medel, vilket betyder att det hämmar celldelningen och kan användas för att behandla vissa typer av hud- och skinnförändringar, till exempel genitala warsor vårtor orsakade av humana papillomavirus (HPV). Det bör endast användas under läkarövervakning på grund av sitt starka giftverk.
Medel som mjukar upp, separerar och avskiljer förhårdnat epitel eller hornlager i huden. De används för att påvisa infekterande svampmycel eller för behandling av liktornar, vårtor och vissa andra hudåkommer.
Podofyllin är ett organiskt extrakt som utvinns från rotarna och rhizomat (underjordiska stjälkar) av Podophyllum-växter, såsom Podophyllum peltatum (Amerikanskt mayapöl) och Podophyllum emodi (Himalaya-mayapöl).
Penis diseases refer to medical conditions that affect the penis, including infections, inflammation, and structural abnormalities. Examples include balanitis (inflammation of the foreskin), posthitis (inflammation of the foreskin), phimosis (inability to retract the foreskin), paraphimosis (constriction of the foreskin behind the glans), Peyronie's disease (scar tissue causing curved erections), and sexually transmitted infections (such as chlamydia, gonorrhea, and genital herpes). Treatment varies depending on the specific condition.
"Vävnader är specialiserade grupper av cellsammanhang och extracellulär matrix som utgör strukturen och sköter funktionerna hos olika vävnadstyper i kroppen, inklusive epitel, muskulatur, nerv och bindväv."
I en enkel medicinsk definition, är en tropolon en organisk förening som innehåller en cyklisk konjugerad system med tre dubbelbindningar och en enkel bindning, bildande en hexatrienstruktur. Detta strukturella element förekommer i vissa läkemedel och naturliga produkter, och är av intresse inom farmakologi och biokemi på grund av dess potentiala reaktivitet och möjliga biologiska aktivitet.
En viktig alkaloid från Colchicum autumnale L. och andra växter av släktet tidlösor (Colchicum). Den används terapeutiskt främst för behandling av gikt, men har även använts för behandling av familjär medelhavsfeber.
'Berberisväxter' är en botanisk familj av städsegröna eller lövfällande buskar och träd, kända för sina gula, orangeröda eller rödbruna bark- och rotytor, som innehåller isoquinolinalkaloider med medicinsk relevans. De flesta arter har taggiga grenar och bär små, ätliga bär.
Sexuellt överförd form av anogenitala vårtor orsakade av humant papillomvirus. Syn. veneriska vårtor; fikonvårtor; kondylom.
I medicinen refererar 'Bursera' till ett släkte träd inom familjen Burseraceae, som vanligtvis kallas för "copalträd." Detta släkte innehåller ungefär 100 arter, vilka främst förekommer i tropiska områden i Amerika. Några av dessa arter producerar en hård, aromatisk substans som kallas för copal, som har använts traditionellt inom medicinen och religiösa ceremonier. Copal anses ha antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidativa egenskaper.
I medicinsk kontext, är en salvor (även känd som en topisk behandling) ett medel som appliceras på ytan av kroppen, ofta i form av en salva, kräm, gelé eller olja, för att lindra smärta, lindra irritation eller behandla olika hudtillstånd. Salvor kan innehålla en rad olika aktiva ingredienser, beroende på deras ändamål, och de kan användas för att behandla allt från torrhet och eksem till muskel- och ledsmärta.
Tubulin refererar till ett protein som är en viktig komponent i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Tubulin förekommer i två huvudformer, alfa-tubulin och beta-tubulin, och dessa dimeriserar för att bilda tubulin-dimertubler, vilka sedan polymeriseras för att bilda mikrotubuli. Mikrotubuli är dynamiska strukturer som spelar en roll i celldelning, intracellulär transport och cellrörelse. Tubulin kan också vara ett mål för vissa läkemedel, till exempel taxaner som används inom cancerbehandling.
Synthetic chemistry techniques refer to a set of laboratory methods and procedures used in the creation or synthesis of new chemical compounds. These techniques involve the careful manipulation of chemical reactions to form specific bonds between atoms and molecules, often with the goal of producing a desired product or material. This field requires a deep understanding of chemical principles, including reaction mechanisms, kinetics, thermodynamics, and stereochemistry. Synthetic chemists use a variety of tools and technologies, such as spectroscopy and chromatography, to monitor and optimize their reactions, ensuring the purity and yield of the final product. Overall, synthetic chemistry techniques are essential for advancing scientific research and developing new materials, pharmaceuticals, and other practical applications in fields such as medicine, agriculture, and materials science.
Adhatoda är ett växtsläkte inom familjen vänderotsväxter (Apocynaceae), och den mest kända arten är Adhatoda vasica, även känd som malabarnötträ. Denna art har en lång historia av användning inom traditionell medicin i Asien för att behandla respiratoriska problem som hosta, astma och bronkit. Extrakt från bladen och rötterna innehåller alkaloider som verkar som muskelrelaxanter och antiinflammatoriska medel, och har visat sig minska andningssvårigheter och öka luftflödet till lungorna. Det finns dock inte tillräckligt med vetenskapliga belägg för att stödja användningen av Adhatoda för medicinska ändamål, och det bör endast användas under övervakning av en kvalificerad läkare.
En alkaloid som isolerats från Colchicum autumnale L. (tidlösa) och som används mot tumörer.
Cykloheptan är ett organisk förening som tillhör kolvätenas grupp och består av en cyklisk kolv med sju kolatomer, saturerade med enbart enkelbindningar. Den har summaformeln C7H14 och är en isomer till de icke-cykliska alkanerna heptan och 2,2,3,3-tetrametylbutan. Cykloheptan är en färglös vätska vid rumstemperatur och har en lukt som påminner om bensin. Den är blandbar med de flesta organiska lösningsmedel men inte vatten. Cykloheptan används som råvara inom kemisk industri, till exempel för framställning av läkemedel och andra kemikalier.
En grupp dibensylbutanderivat som förekommer i högrestående växter och kroppsvätskor (galla, serum, urin osv) hos människor och djur. Dessa föreningar, som har en potentiell effekt mot cancer, kan syntetiseras in vitro från tarmfloran hos människa.
Ett antibiotikum mot svamp. Griseofulvin kan ges per os för behandling av tineainfektioner.
Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.
Vinblastin är ett kemoterapeutikum som härrör från naturligt förekommande ämnet vinblomsteralkaloider, som utvinns från växten Catharanthus roseus (tidigare kallad Vinca rosea). Vinblastin används primärt i behandlingen av olika sorters cancer, såsom Hodgkins lymfom och testikulära tumörer.
Tubulinmodulatorer är en grupp av läkemedel som stör tubulinstruktur och dynamik genom att påverka polymerisationen och depolymerisationen av mikrotubuli, vilket kan resultera i cellcyklarubbningar och apoptos. De används ofta i cancerbehandling för deras förmåga att inhibera celldelningen hos tumörceller. Exempel på tubulinmodulatorer inkluderar taxaner, vinkaalkaloider och epothiloner.
"Cellgifter" är ett obestämt medicinskt begrepp som kan användas för att beskriva något som skadar eller förstör celler, men det används sällan i klinisk praxis. Som naturopatisk behandling kan "cellgifter" avse olika substanser som påstås stärka och skydda celler, men det finns inga vetenskapligt erkända bevis som stödjer dessa påståenden och användning av sådana preparat kan vara farligt om de inte har undergått rigorösa kliniska prövningar och visat sig vara säkra och effektiva.
En tumör i ändtarmsöppningen, även känd som rektal öppning eller anus, är en abnormal massa av vävnad som uppstår när celler i området börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan vara både godartat (benignum) eller elakartat (malignum).