Plesiomonas är ett släkte av gramnegativa, aerobiska eller facultativt anaeroba, encapsulerede stavformade bakterier som förekommer naturligt i vatten och levande vattendjur, särskilt krabbor och räkor. En speciell art inom släktet är Plesiomonas shigelloides, som kan orsaka gastroenterit och andra infektionssjukdomar hos människor. Sjukdomen sprids ofta genom kontaminert mat eller vatten. Symptomen på sjukdomen kan vara diarré, magkramper, feber och kräkningar. Risken för allvarliga komplikationer är högre hos äldre personer, barn och individer med nedsatt immunförsvar.

Vibrionaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller anaeroba, strikt roterande och ofta kapselbildande stavbakterier. De flesta arterna är encelliga och mobila med en eller flera polära flageller som ger dem en snabb, dartformad rörelse. Vibrionaceae-bakterier återfinns vanligtvis i vattenmiljöer, inklusive sötvatten, bräckt vatten och marina ekosystem, samt kan förekomma hos vissa djurarter som del av deras normala mikroflora. Några kända patogena arter inom familjen är Vibrio cholerae, orsak till kolera hos människor, och Vibrio vulnificus, som kan orsaka allvarliga infektioner i immunförsvagna individer.

Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder som enskilda celler, i par eller i korta kedjor. Bakterierna finns i sötvatten och avloppsvatten och är patogena för människor, grodor och fiskar.

Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.

Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.

'Shigella sonnei' är en bakteriestam som orsakar tarminfektion, även känd som dysenteri, som kännetecknas av mag- och tarmbesvär som kan inkludera diarré, krampartade smärtor, feber och mucus eller blod i avföringen. Den sprids främst via förorenad mat och vatten eller direkt kontakt med en smittad persons avföring.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.

En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.

"Smittskydd" kan definieras som "förebyggande åtgärder och strategier för att minska spridningen av smitta och infektionssjukdomar inom en population, inklusive vaccination, hygien, isolering, karantän, screenning och surveillance.

Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Begränsning av rörelsefriheten för personer som varit utsatta för smittsam sjukdom, i syfte att förhindra smittspridning. Härmed kan även avses isoleringsperiod för fartyg, fordon eller resande från smittade områden eller kvarhållande på misstanke om smitta. Hit räknas även nationella lagar och förordningar för kvarhållande och isolering av djur vid gränspassager eller hamnar för förebyggande av smittspridning innan dessa efter viss tid kan tillåtas föras in i landet.

Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.