Platinaföreningar är en grupp av cancerläkemedel som innehåller platina, vanligtvis i formen av kationen cisplatin, karboplatin eller oxaliplatin, som används för att binda till DNA i cancerceller och orsaka skada och apoptos, vilket hämmar celldelningen och celltillväxten.
Organoplatingruppen är en klass av organiska föreningar som innehåller en kovalent bundet platinatom (Pt), vanligtvis i oxidationstillståndet +2 eller +4, och minst ett kol-baserat ligand. Dessa föreningar är kända för sin användning inom cancerbehandling, där de interagerar med DNA och inducerar apoptos (programmerad celldöd) hos cancerceller.
En oorganisk och vattenlöslig platinaförening. Efter hydrolys reagerar ämnet med DNA så att det bildas korslänkar både inom och mellan strängarna. Dessa länkar tycks hämma replikation och transkriptio n av DNA. Cytotoxiciteten hos cisplatin visar sig i att cellcykelprocessen stannar i G2-fasen.
I medicinsk kontext, refererar "platina" vanligtvis till användning av platinacomplex inom cancerbehandling. Ett exempel är Cisplatin, som är ett känt cytostatiskt läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer, såsom livmoderhalscancer, testikelcancer och äldre former av lungcancer. Platina-baserade läkemedel fungerar genom att skada DNA i cancerceller, vilket stoppar celldelningen och kan leda till cellsdöd.
En organoplatinaförening med antitumörverkan.
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.
Kovalenta anslutningar mellan mutagena kemiska ämnen och DNA. Sådana kopplingar aktiverar reparationsprocesser i DNA och kan, om reparation inte ägt rum före replikation, leda till utbyte eller bortfall av nukleotider och omkastningar i kromosomerna.
Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.
Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.
Motstånd mot eller minskad känslighet för ett antitumörmedel hos en tumör hos människor, djur eller i cell- eller vävnadsodlingar.
Metoder för undersökning av effektiviteten hos cellgifter och biologiska hämmare. Hit hör modeller för celldödande in vitro och cytostatiska färguteslutningstester, samt mätning av tumörtillväxtparametrar hos försöksdjur in vivo.
Paklitaxel är ett preparat som används inom medicinen, mer specifikt inom onkologin, för att behandla olika typer av cancer. Det är en typ av cellcyklusspecifik kemoterapi, som verkar genom att stabilisera mikrotubuli i cellen och på så sätt störa celldelningen.
Stilbener är en typ av organisk förening som innehåller två bensenringar som är kopplade till varandra genom en etenbindning (-C=C-). De är naturligt förekommande i vissa växter och har visat sig ha potentiala som antioxidanter, antiinflammatoriska och antibakteriella medel. Resveratrol är ett exempel på en känd Stilben som finns i rödvin, jordnötter och choklad.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Cancersjukdom i lungorna.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.