Pinus
'Pinus' är det vetenskapliga namnet på släktet med tallar, som tillhör familjen tallväxter (Pinaceae). Tallsläktet innehåller cirka 120 arter, vilka huvudsakligen förekommer i norra halvklotets tempererade och subtropiska regioner. Många av dessa arter odlas kommersiellt för träproduktion eller som prydnadsväxter. Exempel på välkända tallarter inom släktet 'Pinus' är skogstall (*P. sylvestris*), svarttall (*P. nigra*), vitgran (*P. strobus*) och jättetall (*P. lambertiana*).
Pinus sylvestris
'Pinus sylvestris' är den botaniska beteckningen för en barrträdart som kallas skogsskötsel eller rödgran. Detta träd är vanligt förekommande i norra Europa och Asien, och kan identifieras genom sina långa, nålformade barr och röda harts droppar. Skogsskogen är viktig inom skogsbruk och används ofta för att producera träprodukter som virke, pappersmassa och cellulosa.
Pinus taeda
'Pinus taeda', även känd som lodljuster, är en art inom släktet *Pinus* och familjen tallväxter (*Pinaceae*). Det är en snabbt växande, evergreen trädart ursprungligen från östra Nordamerika. Trädet kan bli upp till 30-40 meter högt och har en lodrät stam med grov, rödbrun bark. Nålen är lång, mjuk och grön med två i en bunt. Kottarna är cylindriska, bruna och ungefär 12 cm långa när de är mogna. 'Pinus taeda' används ofta inom kommersiell skogsbruk på grund av sin snabba tillväxt och används för att producera trävaror som pappersmassa, träpellets och byggnadsmaterial.
Pinus ponderosa
'Pinus ponderosa', också känd som den västra gulfotspinen eller den västra ponderosaspinen, är en art inom släktet Pinus och familjen tallväxter. Det är en av de mest spridda och vida utbreda tallarna i Nordamerika, som naturligt förekommer från British Columbia i Kanada till Mexiko. 'Pinus ponderosa' kan bli upp till 50-80 meter hög och har långsträckta, nålformade blad som är gröna till färgen. Trädet kännetecknas också av sina stora, grova barkflak med ett distinkt, rödaktigt mönster. Det producerar frön i form av små, vingade kottar som är 3-7 cm långa.
Nakenfröiga växter
De nakenfröiga växterna är en grupp kärlväxter vars frön inte är omgivna av ett fruktskikt, till skillnad från angiospermer (gömfröiga växter), vars frön är inneslutna i en fruktkropp. I stället kan fröna sitta i t ex kottar. Idag delar man in gymnospermerna i fyra divisioner: Coniferophyta (barrväxter), Cycadophyta, Ginkgophyta och Gnetophyta.
Träd
I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.
Trä
Pinaceae
Pinaceae är en botanisk familj som tillhör ordningen Coniferales och innehåller ett 200-tal arter träd och buskar, de flesta evergröna. Familjen kännetecknas av sina nålformade eller skalformade blad och sina stora, upp till 60 cm långa, ståndrika kottar. Pinaceae inkluderar kommersiellt viktiga träslag som granar (Abies), tallar (Pinus) och enar (Picea).
Conifer
Enligt medicinskt perspektiv kan "Conifer" referera till Coniferales, ett ordning inom den biologiska gruppen av kärlväxter som är kända för att innefatta träd och buskar med längsgående ledbundna kottar. Dessa växter producerar ofta ämnen som terpener, som kan ha medicinska användningsområden, till exempel i aromaterapi eller traditionell medicin. Emellertid bör betonas att många koniferer innehåller även toxiska ämnen och deras användning bör alltid övervakas av en kvalificerad hälsoexpert.
Picea
I en enkel medicinsk kontext kan 'Picea' referera till det vetenskapliga namnet på gran, ett släkte av barrträd som tillhör familjen tallväxter (Pinaceae). Granar är evergreen träd med upprätta, cylindriska stammar och skårade, vridna eller platta grenar. De har små, spetsiga barr och producera kottar som är runda eller ovala i formen.
Bark
I medicinsk kontext, betyder "bark" ofta huden eller yttre lagret av ett organ. Ett exempel är gastric mucosal bark, som refererar till den skyddande skikt av slemhinna som täcker magens inre yta.
Växtstammar
'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.
Xylem
I en enda mening kan xylem medicinskt definieras som det vaskulära (ledande) vävnadssystemet hos kärlväxter, som transporterar vatten och näringsämnen uppåt från rötterna till bladen. Xylemet består av döda celler och är huvudsakligen uppbyggt av lignin och cellulosa. Det är ett oförgrenat system med trattformade celler som bildar rör, xylendr tuber, för vattentransporten.
Mycorrhizae
Mycorrhizae är ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och rötter hos växter, där svampen hjälper till att öka näringsupptagandet av växten genom att utöka dess rotyta. Detta sker genom att svampens mycelvävnad växer in i och omkring växtens rötter, vilket möjliggör en effektivare upptagning av vatten och näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från jorden. I gengäld får svampen organisk näring i form av kolriktiga föreningar från växten. Mycorrhizae är en viktig komponent i många ekosystem och bidrar till att underlätta växternas grothock och överlevnad, särskilt under stressade förhållanden som torka eller näringsbrist.
Lignin
Den rikligast förekommande, naturliga, aromatiska, organiska polymeren, vilken finns i alla kärlväxter. Lignin, cellulosa och hemicellulosa
Tylenchida
Tylenchida är en ordning av små, oftast fria, däggdjursliknande rundmaskar (Nematoder) som karaktäriseras av att ha en speciell form av mundel, så kallad "stylet", som används för att penetrera växtceller och suga ut näring. Många arter inom Tylenchida är skadedjur på odlade växter och kallas därför för rotmaskar (Rotifer). Andra arter lever parasitiskt på däggdjur, bland annat människan, och kan orsaka olika former av infektionssjukdomar.