Peromyscus är ett släkte gnagare som tillhör familjen Cricetidae och är vanligt förekommande i Nord- och Centralamerika. De kallas ofta för skogsmöss eller gräshoppsmöss på svenska. Släktet innehåller över 60 arter, däribland den välkända arten Peromyscus maniculatus, även känd som den nordamerikanska skogsmusen. Dessa gnagare lever ofta i olika habitat, från skogar och gräsmarker till stadsområden. De är ofta aktiva på natten och livnär sig av en varierad kost som inkluderar frön, frukt, insekter och andra smådjur. Peromyscus-arter är viktiga för forskningen eftersom de används som modellorganismer inom områden som genetik, beteende och sjukdomar.

"Sin Nombre-virus (SNV) är ett hantavirus som orsakar svår, ibland dödlig lungsjukdom hos människor och sprids främst genom andning av små luftburen partiklar som innehåller viruset, vanligtvis under direkt kontakt med infekterade möss."

"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.

Akut andningssjukdom hos människor orsakad av Muerto Canyonvirus, vars viktigaste värd är musen Peromyscus maniculatus. Syndromet upptäcktes första gången i sydvästra USA och kännetecknas oftast av feber, myalgi, huvudvärk, hosta och snabb andningskollaps.

Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.

Infektioner orsakade av virus av släktet Hantavirus. Dessa yttrar sig i form av åtminstone fyra olika kliniska syndrom: blödarfeber med njursyndrom, orsakade av Hantaanvirus; ett lindrigare syndrom med samma symtom, orsakat av Seoulvirus; nephropathia epidemica (sorkfeber), orsakad av Puumalavirus; och pulmonellt syndrom, orsakat av Sin nombrevirus.

Ett släkte av familjen Bunyaviridae som orsakar hantavirusinfektioner, vilka först uppmärksammades under Koreakriget. Infektioner drabbar främst gnagare och människor, och smittöverföring tycks inte ske via insekter. Hantaanvirus är typarten.

En av Amerikas förenta stater, belägen i nordvästra delen av USA, gränsande mot Kanada, Idaho, Wyoming, Nord- och Syddakota. Ytan är 380 850 km2, och folkmängden uppgår till knappt 970 000 invånare (2008). Huvudstad är Helena.

Beteendemönster, typiska för en far.

En underfamilj (Nya världens råttor) till familjen Muridae, bestående av 69 släkten.

En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.

Den tid, under vilken en organism dagligen utsätts för solljus (dagsljus) eller artificiellt ljus. Reaktionen på denna exponering anses kunna påverka energibalans och värmereglering.

Infektionssjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi, som huvudsakligen överförs av fästingarna Ixodes dammini och pacificus i Amerika och Ixodes ricinis i Europa. Sjukdomen kännetecknas av hudsymtom såväl i tidigt som sent stadium, påverkan på nervsystemet, hjärtat, ögonen och lederna i varierande grad. Sjukdomen gick tidigare under namnet Lymeartrit och påvisades första gången vid Old Lyme i Connecticut.

Arvicolinae är en underfamilj inom den biologiska familjen Cricetidae, som primärt består av gnagare som lever i norra halvklotets högre breddgrader. Denna grupp innefattar arter som vanligtvis kallas sorkar, hamstrar och lämlar. Arvicolinae-medlemmar är kända för sin snabba reproduktion och deras betydelse i ekosystemen där de lever, eftersom de utgör en viktig föda för många andra djur. De flesta arterna inom denna underfamilj lever i underjordiska bon som de bygger själva och har en kort svans eller ingen alls.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba, spiralformade bakterier med flera arter som kan framkalla återkommande feber hos människor och djur.

Infektionssjukdomar orsakade av bakterier tillhörande släktet Borrelia.

En fästing är ett små, blodsugande ektoparasit som tillhör klassen Arachnida och ordningen Ixodida, och som lever som parasit på däggdjur, fåglar och reptiler, inklusive människor.

Det största släktet fästingar inom familjen Ixodidae, med fler än 200 arter. Många angriper människor och andra däggdjur, och ett flertal överför sjukdomar som borrelios, TBE och Kyasanurskogssjukan (endemisk, fästingöverförd flavivirusinfektion i Kyasanurskogen i Indien).

En bakterie tillhörande Borrelia burgdorferigruppen. Den ger upphov till borrelios (även kallad Lyme disease).

I medicine er 'Nevada' ikke et begreb med en specifik betydning. Det er imidlertid navnet på en amerikansk delstat, hvor sundhedspolitikker, faciliteter og ressourcer kan have indvirkning på medicinske forhold. Men i sig selv har Nevada ingen direkte medicinsk betydning.