Pepsinogener är en grupp enzymer som produceras i magsäckens slemhinnor hos däggdjur, inklusive människan. De fungerar som proenzymer, vilket betyder att de är inaktiva föregångare till aktiva enzym. När pepsinogen exponeras för lågt pH-värde i magen konverteras det till det aktiva enzymet pepsin, som spjälkar proteiner i maten.
Pepsinogen A är ett proenzym, det vill säga ett inaktivt enzym som aktiveras när det exponeras för lågt pH, och är den prekursorform av pepsin som produceras i magmukosan hos människor. Det används som en markör vid screening av gastrisk cancer, då ökade nivåer av Pepsinogen A i serum kan indikera magmucosabeslutning eller atrofi, vilket är ett tidigt stadium i utvecklingen av gastrisk cancer.
Pepsinogen C er ein forekomstform av pepsinogentymelløyden som produseres i magsækkens slimhinner og brukes i magesaftenproduseringen. Det er ikke så viktig som pepsinogen I og II for klinisk testing og har ingen kjente medisinske betydninger på grunn av sine lave nivåer i kroppen.
Pepsin A är ett enzym som produceras i magsäcken och hjälper till att bryta ner proteiner i maten till mindre peptider under magsäckens sura förhållanden.
Kronisk magkatarr med slemhinneatrofi.
Pepstatiner är en grupp proteaser, enzymer som bryter ned proteiner, som hämmas av pepsin-inhibitorer och har sin aktivitet optimalförhöjd vid lågt pH. De är aspartylproteaser och förekommer naturligt hos djur, växter och mikroorganismer. Pepstatiner används inom forskning för att studera proteas och deras mekanismer.
Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.
Epitelceller som bildar ett basskikt till magsäckskörtlarna. Zymogencellerna syntetiserar och utsöndrar pepsinogen, en prekursor till enzymet pepsin.
Det främsta mjölkkoagulerande enzymet i den diande kalvens egentliga mage, löpmagen (abomasum). Det utsöndras i form av en inaktiv prekursor, prorennin, som i magens sura miljö omvandlas till det akti va enzymet. EC 3.4.23.4.
En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.
I en enkel medicinsk definition, är proventriculus den övre säckliknande delen av magsäcken hos fåglar och några kräldjursgrupper, där maten förbereds för mag-tarmkanalen genom att neutralisera dess surhetsgrad och malas till en flytande konsistens.
En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.
Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.
Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.
I medicinsk kontext, refererar "tonfisk" till en sjukdomstillstånd där hjärtat saknar effektivt pumpförmåga och blodtrycket faller, vilket orsakar att blodet backuperar sig i lungorna. Detta kan leda till andnöd, hosta och snabbt andningsmönster. Termen "tonfisk" används ibland för att beskriva den akuta formen av hjärtsvikt.
Fysiologiskt inaktiva ämnen som kan omvandlas till aktiva enzymer.
Magkatarr med hypertrofiska slemhinneveck. Till symtomen hör kräkningar, diarré, viktminskning, kraftigt ökad slemproduktion och hypoproteinemi.
Tumörsjukdomar i magen.