En form av akut njursjukdom som kännetecknas av nekros i njurpapillerna. Den är oftast förknippad med diabetes mellitus, pga de svåra kärlskador som förekommer i artärer och kapillärer, särskilt i njurarna. Vanligtvis föreligger även ett infektionstillstånd, och hos patienter utan diabetes är pyelonefrit och obstruktiv uropati de vanligaste orsakerna.

Etilaminer är ett centralstimulerande medel och anaestetikum som verkar genom att blockera återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin i synapsklyftan. Det används inte som läkemedel men kan förekomma som en illegal drog.

En icke-prostaglandinsyntashämmare.

En halogen med kemiskt tecken Br, atomnummer 36 och atomvikt 79,904. Det är en flyktig rödbrun vätska med kväljande dunster. Den är frätande för huden och kan orsaka svår gastroenterit vid förtäring.

Celldöd bland njurbarkens funktionella celler, men med fortsatta livsfunktioner hos merparten av njurmärgen. Tillståndet beror oftast på njurens egendomliga fördelning av artärer, vilken gör njurbarken känslig för minskat blodflöde.

Fenamater är en grupp av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som används för att lindra smärta, feber och inflammation. De verkar genom att hämmas en specifik typ av enzymer, cyklooxygenas (COX), som är involverade i produktionen av prostaglandiner, som orsakar inflammation och smärta. Exempel på fenamater inkluderar aspirin, ibuprofen och naproxen.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

Den inre delen av njuren, bestående av strierade, konformiga massor, njurpyramiderna, vars basytor är närmast barken, och vars toppar bildar utskott in i de mindre njurkalkarnas utrymmen.

Vattenbrist, eller dehydrering, är ett patologiskt tillstånd där vattenhalten i kroppen minskar och koncentrationen av kroppsvätskors salter ökar, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter om det inte behandlas.