Neutrofila leukocyterNeutrofilinfiltreringN-formylmetioninleucyl-fenylalaninKemotaxi, leukocytär: Leukocyters rörelse som svar på en koncentrationsförhöjning av ett ämne eller immunologiska reaktionsprodukter.PeroxidasCD18-antigener: Betakedjor av cellyteglykoprotein med icke-kovalent bindning till alfakedjor i CD11-familjen av leukocytadhesionsmolekyler (leukocytadhesionsreceptorer). Defekt i genen som kodar för CD18 ger upphov t ill leukocytadhesionsdefektsyndromet.Fagocytos: Fagocyters upptag och nedbrytning av mikroorganismer, andra celler och främmande partiklar.SuperoxiderKemotaxifaktorer: Kemiska ämnen som attraherar eller stöter bort celler eller organismer. Begreppet avser särskilt de faktorer som, sedan de frigjorts till följd av vävnadsskada, invasion eller immunologisk aktivitet, drar leukocyter, makrofager eller andra celler till infektions- eller skadestället.Makrofag-1-antigen: En adhesionsfrämjande heterodimer i leukocyters ytmembran. Alfaunderenheten består av cd11b-antigen, och betaunderenheten av cd18-antigen. Antigenet, som är ett integrin, verkar både som receptor för komplement 3 och i cell-cell- och cell-substratföreningar.Interleukin-8: Ett cytokin som aktiverar neutrofiler och attraherar neutrofiler och T-lymfocyter. Det frisätts av flera olika celltyper, bl a monocyter, makrofager, T-lymfocyter, fibroblaster, endotelceller, samt keratinocyter genom inflammatorisk stimulering. IL-8 är en medlem av superfamiljen beta-tromboglobuliner och strukturellt besläktad med trombocytfaktor 4.Leukotrien B4: Den dominerande metaboliten i neutrofila, polymorfonukleära leukocyter. Den stimulerar polymorfonukleära cellfunktioner, så som degranulering, bildande av syrekopplade fria radikaler, frisättande av arakidonsyra och ämnesomsättning.Leukocytantal: Antalet vita blodceller per enhetsvolym i venblod. Med differentialräkning mäts det relativa antalet av olika typer av vita celler.Cellvidhäftning: Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.Pankreatisk elastasCathepsin GCXCL1-kemokinInterleukin-8B-receptorer: Lågaffinitetsreceptorer för interleukin-8 på neutrofiler, monocyter, basofiler och T-celler. Dessa receptorer binder även GRO och NAP-2.ZymosanKomplement 5a: Ett mindre fragment som bildas när C5-konvertas klyver C5 i C5a och C5b. C5a är en peptid med 74 aminosyror som innehåller karboxiterminerat arginin, avgörande för dess spasmogena verkan, samt en kolvätedel. C5a är det kraftfullaste anafylatoxinet som ger en omedelbar överkänslighetsreaktion.Inflammation: Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.NADPH-oxidasCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.CXCL2-kemokinGranulomatös sjukdom, kronisk: En recessiv, X-kopplad leukocytdefekt, vilken innebär att fagocytiska celler tar upp, men inte bryter ned, bakterier, med återkommande granulomatösa bakterieinfektioner som följd.FormylpeptidreceptorerCellrörelse: Cellers förflyttning från en plats till en annan.Cytoplasmatiska granula: Ansamlingar av cellsubstanser som kan vara membranförsedda.Lipopolysackarider: Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.L-selektinLunga: Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.TetradekanoylforbolacetatCelldegranulering: Frigörande av cytoplasmakorn. Denna process förekommer i mastceller, basofila, neutrofila och eosinofila celler och blodplättar i samband med att granulerna (kornen) utsöndrar sina produkter.MyeloblastinMätning av luminiscens: Metoder för utnyttjande av ljus i form av fysisk luminescens avgiven av ljusalstrande proteiner och andra ljusalstrande ämnen.Bronkoalveolär sköljvätska: Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.AlfadefensinerTrombocytaktiveringsfaktorMöss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Granulocytkolonistimulerande faktor: Ett glykoprotein med molekylvikten 25 kDa innehållande inre disulfidbindningar. Det främjar överlevnad, tillväxt och differentiering av neutrofila granulocytprekursorceller och har till funktion att aktivera mogna blodneutrofiler. I familjen av kolonistimulerande faktorer är G-CSF den mest kraftfulla induceraren av slutlig differentiering av leukemiska myeloidcellinjer till granulocyter och makrofager.Vita blodkroppar: Vita blodceller, omfattande både granulära leukocyter (basofiler, eosinofiler och neutrofiler) och icke-granulära leukocyter (lymfocyter och monocyter).Tumörnekrosfaktor-alfaBlodets bakteriedödande förmåga: Naturlig, bakteriedödande egenskap hos blodet tack vare förekomsten av antibakteriella ämnen som betalysin, leukin m fl.CD11b-antigenerInterleukin-8A-receptorer: Högaffinitetsreceptorer för interleukin-8 på neutrofiler, monocyter och basofiler.IgG-receptorer: Specifika molekylplatser på ytan hos olika celler, även B-lymfocyter och makrofager, som binder immunglobulin G. Det finns tre underklasser: Fc gamma RI (CD64-antigenet, en receptor med låg affinitet), Fc gamma RII (CD32-antigenet, en receptor med med hög affinitet), och Fc gamma RIII (CD16-antigenet, en receptor med låg affinitet).HL-60-celler: En promyelocytisk cellinje som kommer från en patient med akut promyelocytisk leukemi. HL-60-celler saknar specifika markörer för lymfoida celler, men uttrycker ytreceptorer för FC-fragment och komplement. De uppvisar även fagocytisk aktivitet och reagerar på kemotaktisk stimulans.Flödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.Kemokiner: En klass av förinflammatoriska cytokiner som har förmågan att dra till sig och aktivera leukocyter. De kan delas in i åtminstone tre strukturella grenar: C (C-kemokiner), CC (CC-kemokiner) och CXC (CX C-kemokiner), på grundval av variationer i ett gemensamt cysteinmotiv.Laktoferrin: Ett järnbindande protein i plasma och kroppssekret (mjölk, slem, galla) som utsöndras av leukocyter. Det är en viktig beståndsdel av granulocyter. Proteinet är bakteriehämmande och verkar genom att beröva bakterier på järn som är väsentligt för deras tillväxt.LipokalinerGranulocyt-makrofagkolonistimulerande faktor: Ett surt glykoprotein på 23 kDa med inre disulfidbindningar. Protein produceras som svar på ett antal inflammatoriska signaler av mesenkymala celler i hemopoetisk miljö och på perifera inflammationsställen. GM-CSF kan stimulera till produktion av neutrofila granulocyter, makrofager och blandkolonier av granulocyter och makrofager från benmärgsceller, och sätta igång bildandet av eosinofilkolonier från fetala leverstamceller. GM-CSF stimulerar även till vissa funktionella processer i mogna granulocyter och makrofager.NeutropeniLeukocytsjukdomar: Missbildning hos olika typer av leukocyter, eller överskott eller brist på dessa celler.Cytokalasin BKemotaxi: Cellers eller organismers dragning till eller rörelse bort från en ökande koncentration av ett ämne.Hypoklorsyra: En oxosyra av klor (HClO) med envärt klor som verkar som oxidations- eller reduktionsmedel.CXC-kemokiner: En grupp kemokiner med cysteinpar åtskilda av en annan aminosyra. CXC-kemokiner är kemoattrahenter för neutrofiler, men inte monocyter.Cytokiner: Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.P-selektinEosinofila leukocyter: Granulära (korniga) leukocyter med en kärna som oftast har två lober, sammanbundna med en tunn kromatintråd, och en cellmassa som innehåller grova, rundade och jämstora korn, som låter sig färgas av eosin.Monocyter: Stora, fagocytiska, enkärniga leukocyter som bildas i benmärgen hos ryggradsdjur och släpps ut i blodet. De innehåller en stor, oval och något inbuktad kärna, omgiven av en rymlig cytoplasma och talrika organeller.OpsoninproteinerMakrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.Apoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.Granulocyter: Leukocyter, vars cytoplasma innehåller rikligt med korn. Cellerna indelas i tre grupper utifrån kornens färgningsegenskaper: neutrofila, eosinofila och basofila. Mogna granulocyter utgör neutrofiler, eosinofiler och basofiler.Celladhesionsmolekyler: Ytmolykyler, vanligen glykoproteiner, som bidrar till att celler kan fästa vid andra celler. Till deras funktioner hör sammanfogning och sammankoppling av olika vertebratsystem, upprätthållande av väv nadsintegration, sårläkning, morfogena rörelser, cellförflyttning och metastasering.NADH, NADPH-oxidoreduktaserReaktiva syreradikalerCD11-antigener: En grupp av tre olika alfakedjor (CD11a, CD11b, CD11c) som är associerade med en icke-variabel CD18-betakedja (CD18-antigener). De tre därmed bildade leukocytbindande molekylerna (leukocytadhesionsrec eptorer) är LFA-1, makrofag-1-antigen och P150,95-antigen.CD-antigener: Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.SignalomvandlingIntercellulär adhesionsmolekyl-1: En cellyteligand som deltar i leukocytadhesion och inflammation. Produktion av molekylen sätts igång av gamma-interferon, och den är nödvändig för förflyttning av neutrofiler till inflammerad vävnad.TidsfaktorerAkutfasproteiner: Proteiner som utsöndras i större eller mindre mängd i blodet av hepatocyter i samband med skada, inflammation eller sjukdom. Dessa proteiner tjänar som hämmare eller mediatorer av inflammatoriska förl opp. Vissa akutfasproteiner har använts för diagnostiska ändamål.Transendothelial and Transepithelial MigrationMonoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.Leukocytrullning: Förflyttning av fästande, sfäriska leukocyter längs endotelytan hos mikrokärlen. Fästförmågan och rullningen innefattar samverkan med selektiner och andra adhesionsmolekyler i såväl endotelet som leukocyten. Den rullande leukocyten aktiveras så av kemokiner, blir platt och får ett fast fäste på endotelytan innan den vandrar igenom interendotelcellkontakten.Komplement 5: Den femte komponenten i komplementreaktionsföljden, sannolikt i förening med C6 och C7. Den är ett betaglobulin med sedimentationskoefficient 10, serumkoncentration på 75 mikrogram/ml och molekylvikt 180 000. C5 aktiveras av C423 och frigör fragment med anafylatoxisk, kemotaktisk och histaminaktiverande verkan och påverkar glatt muskulatur.Rekombinanta proteinerAntineutrofila cytoplasmaantikroppar: Autoantikroppar riktade mot cytoplasmakomponenter i polymorfonukleära leukocyter eller monocyter. De används som specifika markörer för Wegeners granulomatos och andra sjukdomar. Deras fysiopatologisk a roll är dock inte klarlagd.Defensiner: En grupp antibiotiska peptider som påvisats hos människor, djur och växter. De tros ha betydelse som försvarssubstanser vid infektioner, inflammation, sårläkning och förvärvad immunitet. Utifrån disulfidparen på deras typiska sex cysteinrester indelas de i alfadefensiner och betadefensiner.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Matrixmetalloproteinas 8: En medlem (bakteriellt kollagenas) av matrismetealloproteinaserna som spjälkar trippelskruvat kollagen av typerna I, II och III. EC 3.4.24.3.Katepsiner: En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.BukhinneinflammationEnzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Komplementreceptorer: Molekyler som finns på ytan hos en del B-lymfocyter och makrofager och som känner igen och binder till komplementkomponenterna C3b, C3d, C1q och C4b.Kalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.N-formylmetioninVäteperoxid: Ett kraftigt oxiderande medel som används i vattenlösning som mogningsmedel, blekmedel och lokalt/topikalt desinfektionsmedel. Det är förhållandevis instabilt, och lösningar bryts ned med tiden om de inte stabiliseras med acetanilid eller liknande organiska ämnen.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Kärlendotel: Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.Möss, inavlade BALB CReceptorer, leukocytadhesionCellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Cellaggregation: Det fenomen att separerade, blandade celler in vitro har en benägenhet att klumpa ihop sig med celler av samma typ.Monokiner: Lösliga förmedlare av immunsvaret som varken är antikroppar eller komplement. De produceras huvudsakligen av monocyter och makrofager.Cellmigrationsanalys, leukocytLunginflammation: Inflammation i lungorna.Nitroblue tetrazoliumSerinendopeptidaserE-selektinCXCL5-kemokinLeukotrien B4-receptorer: En klass cellytereceptorer med preferens för leukotrien B4. Aktivering av leukotrien B4-receptorn påverkar kemotaxis, kemokinesi, bindning, enzymfrisättning, oxidativa utbrott och degranulering i polymorfonukleära leukocyter. Det finns åtminstone två undertyper av dessa receptorer. Viss verkan förmedlas via inositolfosfatets och diacylglycerolets sekundära signalsystem.Immunity, NaturalRNA, budbärarCytokrom b: Cytokromer (elektronbärande proteiner), där protohem eller liknande hem utgör den prostetiska gruppen. Denna har inte kovalent bindning till proteindelen.Inflammatoriska mediatorer: Endogena föreningar som förmedlar inflammation (autakoider), och likartade exogena ämnen, inkl. syntetiska prostaglandiner.Alfa 1-antitrypsinMembranglykoproteiner: Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.Blodproteiner: De hundratals olika proteiner som finns i blodplasma, som t ex serumalbumin, transferrin, haptoglobiner, fibrinogen, koagulations- och komplementfaktorer, immunglobuliner, enzymhämmare och många fler.BukhinnehålaFagocyter: Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.Kalgranulin B: En 13,2 kD-medlem i S-100-familjen av kalciumbindande proteiner som kan bilda homo- eller heterokomplex med kalgranulin A och ett flertal andra proteiner. Kalgranulin A/B-heterodimeren är känd som leukocyt L1-antigenkomplex. Kalgranulin B uttrycks i höga halter i granulocyter tidigt under monocytdifferentieringen, och serumnivåerna av kalgranulin B är förhöjda i samband med många inflammatoriska tillstånd, som t ex cystisk fibros.Kalcimycin: Ett jonoforiskt polyeterantibiotikum från Streptomyces chartreusensis. Jonoforen binder och transporterar katjoner genom membran och kopplar bort oxidativ fosforylering medan den hämmar ATPas i leverm itokondrier hos råtta. Substansen används mest som biologiskt verktyg för att studera divalenta katjoners roll i olika biologiska system.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.Receptorer, komplement 3bAgranulocytos: Symtomkomplex kännetecknat av en påtaglig minskning av antalet granulocyter och av sår i halsen och andra slemhinnor, i mag-tarmsytemet och i huden.GPI-Linked ProteinsReperfusionsskadaCellseparationImmunreceptorer: Cellytemolekyler på celler i immunsystemet som specifikt binder ytmolekyler eller budbärarmolekyler och utlöser förändrat beteende hos cellerna. Dessa receptorer upptäcktes först i immunsystemet, men de har viktiga funktioner även i andra system.Interleukin-1: En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.SepsisC5a-anafylatoxinreceptorAndnödssyndrom hos vuxnaTioglykolaterCellmigrationshämning: Mätning av cellförmedlad immunitet genom hämning in vitro av antigenstimulerade leukocyters eller makrofagers vandring eller fagocytos. Specifika tester har utvecklats för beräkning av migrationshämni ngsfaktor, immunsvar på tumörassocierade antigen och den immunsuppressiva verkan av infektionsframkallande mikroorganismer.Lipoxinreceptorer: Cellyteproteiner som binder lipoxiner med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellers beteende.UppregleringKalgranulin A: En 10,8 kD-medlem i S-100-familjen av kalciumbindande proteiner som kan bilda homo- eller heterokomplex med kalgranulin B och ett antal andra proteiner. Kalgranulin A/B-heterodimeren är känd som leukocyt L1-antigenkomplex. Kalgranulin A återfinns i många celltyper, inkl. granulocyter, keratinocyter och myelomonocyter, och har visat sig verka som kemotaktisk faktor för neutrofiler. Eftersom proteinet förekommer i samband med akut inflammation, men saknas vid kronisk inflammation, är det en användbar biologisk markör vid ett antal patologiska tillstånd.Hydroxieikosatetraensyror: Eikosatetraensyror som substituerats i någon position med en eller flera hydroxigrupper. De är viktiga intermediärer i en rad biosyntesförlopp som utgår från arakidonsyra och leder till ett antal biologiskt aktiva föreningar, så som prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.EnzymhämmareStaphylococcus aureusAntigen-antikroppskomplex: Det aggregat som bildas när antigen- och antikroppsmolekyler förenas. Vävnadsskador till följd av avsättning av stora antigen-antikroppskomplex orsakar immunkomplexsjukdomar.Leukocytadhesionsdefektsyndrom: Sällsynt, autosomalt recessiv sjukdom orsakad av defekt hos beta 2-integrinreceptorerna ( leukocytadhesionsreceptorer), som omfattar CD11/CD18-familjen av glykoproteiner. Syndromet kännetecknas av onormala adhesionsberoende funktioner, särskilt defekt neutrofilspridning i vävnad, vilket leder till återkommande infektioner.Fc-receptorer: Molekyler på ytan av en del B-lymfocyter, T-lymfocyter och makrofager som känner igen och binder till Fc-delen på immunglobulinmolekyler.Arakidonat 5-lipoxigenas: Ett enzym som katalyserar oxideringen av arakidonsyra till 5-hydroperoxiarakidonat (5-HPETE), som genom peroxidas snabbt omvandlas till 5-hydroxi-6,8,11,14-eikosatetraenoat (5-HETE). 5-hydroperoxidern a bildas framförallt i leukocyterna. EC 1.13.11.34.Immunglobulin G: Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.Lymphocyte Function-Associated Antigen-1Skin Window TechniqueAntiinflammatoriska medel: Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Blodcellsantal: Antal leukocyter och erytrocyter per enhetsvolym i ett prov med venöst blod. En fullständig blodcellsräkning omfattar dessutom mätning av hemoglobin, hematokrit och erytrocytindex.Arthus reaktion: En inflammatorisk hudreaktion till följd av tillförsel av antigen vid redan hög antikroppshalt, kännetecknad av komplementbindande antigen-antikroppskomplex som leder till lokal proppbildning, sår och kärlnekros. Reaktionen kan förekomma i samband med vissa virusinfektioner.Makrofager, alveolära: Runda, granulära, enkärniga fagocyter som finns i lungblåsorna. De tar upp små, inandade partiklar, bryter ned dem och presenterar antigenen för immunceller.Lunginflammation, bakteriell: Lunginflammation orsakad av någon bakterieart. Bakteriell lunginflammation beror vanligen på spridning av infektion i luftrören genom inandning av mikroskopiska mängder sekret. De allra flesta fall av denna sjukdom är samhällsförvärvade lunginflammationer.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Blodplättar: Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.Glukuronidas: b-D-glukuronosidglukuronosohydrolas. Enzymet katalyserar reaktionen H2O + b-D-glukuronosid = D-glukuronat + en alkohol. EC 3.2.1.31.SerinproteinashämmareBenmärgsceller: Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.Lipoxiner: Trihydroxiderivat av eikosansyror. De erhålls primärt från arakidonsyra, men även eikosapentaensyraderivat finns. Många av dem är naturligt förekommande immunreglerare.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Enzymkopplad immunadsorberande analys: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.Aktiner: Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.Antimikrobiella katjoniska peptider: Små, katjoniska peptider som hos de flesta arter utgör en viktig del av det tidiga, medfödda och framkallade försvaret mot angripande mikroorganismer. Hos djur finns de på slemhinnor, i fagocytkorn oc h på kroppsytorna. Också insekter och växter har dessa peptider. Gruppen omfattar bl a defensiner, protegriner, takyplesiner och tioniner.Selektinerrac GTP-bindande proteinerAntikroppar: Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.Kapillärgenomtränglighet: Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.Annexin A1: Ett protein i annexinfamiljen som samspelar med lipider och steroider.Arakidonsyror: En grupp omättade fettsyror omfattande arakidonsyra och hydroxieikosatetraenosyra.Arakidonsyra: En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.Benmärg: Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.LeukocytosClass Ib Phosphatidylinositol 3-KinaseVenolerUpphostningBlodceller: Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.Lymfocyter: Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.Endotoxiner: Toxiner som är starkt förknippade med den levande cytoplasman eller cellväggen hos vissa mikroorganismer, och som inte lätt tränger ut i odlingsmedium, men frigörs vid cellupplösning.OligopeptiderCellöverlevnad: Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Svullnad: Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Kärlinflammation: Inflammation i ett blodkärl.Blotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.Kikhostetoxin: En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.Akut sjukdom: Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.Cellkommunikation: Varje form av kommunikation mellan levande celler i en organism, antingen genom direktkontakt mellan cellerna eller med hjälp av kemiska signalsubstanser, hormoner och cykliskt AMP.Cellytereceptorerp38 mitogenaktiverade proteinkinaser: EC 2.7.1.37.LungskadaProteinkinas CLungsköljning: Sköljning av lungorna med saltlösningar eller slemlösande medel för diagnos eller behandling. Förfarandet är mycket användbart vid diagnos av diffusa lunginfiltrat hos immunsupprimerade patienter.BetatromboglobulinMuramidasInterleukin-6: En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.Fosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Mannheimia haemolytica: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba stavbakterier som ingår i normalfloran hos nötkreatur och får. Under förhållanden av fysisk eller fysiologisk stress kan den dock orsaka mastit hos får och transportsjuka eller enzootisk pneumoni hos kalvar av nötkreatur. Den kallades tidigare Pasteurella haemolytica.CellinjeMatrixmetalloproteinas 9: Ett endopeptidas som strukturellt liknar gelatinas A. Det bryter ned gelatin typ I och V och kollagen typ IV och V. EC 3.4.24.35.Exocytos: Utsöndring av cellulär materia från intracellulära, höljeförsedda blåsor genom sammansmälting av blåsorna med cellmembranet.Wegeners granulomatosOxidation-reduktionKomplement 5a, des-arginin: Komplement 5a utan karboxiterminerat arginin. Argininet avspjälkas snabbt från C5a-fragmentet vid komplementaktiveringen genom verkan av karboxipeptidas B, som finns i normalt, humant serum. C5a des-Arg saknar helt spasmogen verkan, men har kvar en viss kemotaktisk förmåga.Biologiska markörer: Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.