Narkolepsi är en neurologisk sömnstörning, karaktäriserad av överväldigande dvaltillstånd och ofta förekommande kataplexi, som orsakas av abnorma regleringar av sömnen och vakenheten i hjärnan.

Ett tillstånd kännetecknat av övergående muskelsvaghet eller -förlamning som följd av en känslomässig reaktion eller fysisk utmattning. Kataplexi hänger ofta samman med narkolepsi. I samband med ett k ataplektiskt anfall ses en minskad muskelspänning, liknande den normala fysiologiska hypotonin vid REM-sömn.

Sömnstörning knuten till centrala nervsystemet och kännetecknad av lång nattsömn och perioder av dagtrötthet. De drabbade upplever svårigheter att vakna på morgonen, sömndruckenhet, omedvetet beteende och minnesrubbningar. Till skillnad från narkolepsi präglas tillståndet av längre sömnperioder dagtid, det finns ingen koppling till kataplexi, och sömntest registrerar inte insomnings-REM.

HLA-DQ beta-chains refer to the beta subunit of the HLA-DQ complex, which is a type of human leukocyte antigen (HLA) found on the surface of cells in the human body. The HLA system is responsible for presenting pieces of proteins from inside the cell to the immune system, helping it distinguish between "self" and "non-self." Specifically, HLA-DQ beta-chains combine with HLA-DQ alpha-chains to form heterodimers that present peptides to CD4+ T cells, which play a crucial role in the adaptive immune response. Variations in the genes encoding HLA-DQ beta-chains can influence an individual's susceptibility to certain diseases, including autoimmune disorders and infectious diseases.

Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.

Sömnparalys, även känd som REM-sömnparalys, är ett tillstånd där individen är medveten och vaken, men inte kan röra sig eller tala, ofta under en period av REM-sömn.

Natriumsaltet av 4-hydroxismörsyra. Det används som narkosmedel och kan ge upphov till bradykardi och dyskinesier.

Störningar kännetecknade av hypersomni under normal vakenhetstid som kan försämra kognitiva funktioner. Undertyper omfattar primära hypersomnitillstånd (som t ex idiopatisk hypersomni, narkolepsi och Kleine-Levins syndrom) och sekundära hypersomnitillstånd, där extrem sömnighet kan hänföras till någon känd orsak (t ex läkemedelseffekter, psykiska störningar och sömnapnésyndromet).

REM-sömn, eller Rapid Eye Movement-sömn, är en typ av sömn som kännetecknas av snabba ögonrörelser, höjd hjärtslag och andningsfrekvens, och aktiva drömmar. Det är en av de två grundläggande stadierna av sömn i ett normal sleep cycle, och det inträffar vanligtvis efter en period av djup, icke-REM-sömn. REM-sömn är viktig för kognitiv funktion, minnesbildning och emotional well-being.

Orexin receptors are a type of G protein-coupled receptor found in the central nervous system that play a crucial role in regulating various physiological functions, including wakefulness, feeding behavior, and energy homeostasis. They are activated by orexins (also known as hypocretins), neuropeptides that are synthesized in a small group of neurons located in the lateral hypothalamus. There are two subtypes of orexin receptors, OX1R and OX2R, which exhibit distinct pharmacological properties and downstream signaling pathways. Dysregulation of the orexin system has been implicated in several neurological and psychiatric disorders, such as narcolepsy, insomnia, addiction, and eating disorders.

"Sömnstadier är de fem faser av sömn som cykliskt upprepar sig under en natts sömn, varav de första fyra kännetecknas av allt djupare sömn och den femte fasen utgör det medvetna tillståndet REM-sömn (Rapid Eye Movement) som är associerad med drömmerier."

Sömnövervakning, även känt som polysomnografi, är en komplett undersökning av en persons sömn- och vakenhetscykel, vilken registrerar flera fysiska och biologiska funktioner som andning, hjärtaktivitet, rörelser och elektrisk aktivitet i hjärnan. Den används primärt för att diagnostisera sömnstörningar och sömnrelaterade andningsstörningar.

Proteiner och peptider som deltar i signalöverföringen inuti cellen. Dessa omfattar peptider och proteiner som reglerar transkriptionsfaktorernas verksamhet och cellulära förlopp till följd av svar på signaler från cellytereceptorer. De intracellulära signalpeptiderna och -proteinerna kan utgöra en del av en enzymatisk signalkaskad, eller verka genom att binda till och modifiera verkan av andra signalfaktorer.

'Vakenhet' definieras inom medicinen som ett medvetet tillstånd där individen är fullt medveten och reagerar på sin omgivning.

En grupp bland de D-tillhöriga HLA-antigenerna som skiljer sig från DR-antigenerna i fråga om genplats och därmed ärftlighet. De är polymorfa glykoproteiner i form av alfa och betakedjor och förekommer på lymfceller och andra celler, som ofta är förknippade med vissa sjukdomar.

Neuropeptidreceptorer är proteiner på cellytan som binder till neuropeptider, kemiska signalmolekyler som frisläpps från nervceller och påverkar funktionen hos andra celler i centrala nervsystemet. När ett neuropeptid binds till sin specifika receptor aktiveras den och utlöser en biokemisk kaskad inne i cellen, vilket kan leda till ändringar i cellens funktion, till exempel i samband med smärta, hunger, humör och minnesbildning.

Föreningar som innehåller metylradikalen med två bensenringar i substitution. Alla utbyten är tillåtna, men fusion med bensenringarna får inte förekomma.

Medel som ges tillsammans med narkosmedel för ökad effekt, förbättrad tillförsel eller för att reducera den nödvändiga doseringen.

Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd av reducerad medvetandenivå, muskulär relaxering och aktivitet i det autonoma nervsystemet, som behövs för att återställa fysiologiska funktioner och kognitiva processer.

En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att öka vakenhet och retbarhet. De har en rad verkningsmekanismer, dock vanligtvis inte genom direktverkan på nervceller. Hit räknas inte läkemede l som har ovan nämnda effekter som biverkan till sin huvudsakliga terapeutiska verkan.

Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.

REM-sömn beteendestörningar (RBD) är ett sjukligt tillstånd där en person agerar ut sina drömmar, ofta med våldsam eller rastlös fysisk aktivitet, under den snabba ögonenrörelsefasen (REM) av sömnen.

Sömnstörningar av typ dygnssyrtmot (circadian rhythm sleep disorders) är en grupp medicinska tillstånd där individens sömn-vakenhetscykel är desynchroniserad med den normalt antagna dygnsrytmen, vilket orsakar klagomål och negativ påverkan på vardagslivet.