Mykoplasma är en typ av bakterie som saknar celldelare och därmed även en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De är mycket små jämfört med andra bakterier och kan orsaka olika infektionssjukdomar hos människor, djur och växter. Exempel på sjukdomar orsakade av mykoplasma inkluderar lunginflammation, öroninfektioner och urinvägsinfektioner.

Mykoplasminfektioner är infektioner orsakade av små, självreproducerande bakterier som saknar celldelning och cellvägg, kända som Mycoplasma arter. De är unika bland bakterier eftersom de inte har en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen.

Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.

Mycoplasma genitalium är ett smittsamt bakterium som kan påträffas hos både män och kvinnor och kan orsaka könssjukdomar. Det är ett av de minsta självständigt levande organismerna och saknar en celldel som kallas cellvägg, vilket gör det resistent mot vanliga antibiotika som penicillin. M. genitalium kan orsaka symptom som urinvägsinfektioner, irritation eller smärta vid urinering, underlivsinflammation och i vissa fall könssjukdomar som uretrit (inflammation i urinröret hos män) och cervicit (inflammation i livmoderhalsen hos kvinnor). Det kan också vara associerat med ökad risk för infertilitet och komplikationer under graviditet.

Mycoplasma fermentans är ett smittämne som tillhör gruppen mykoplasmor, de minsta självständiga prokaryota organismerna som kännetecknas av sin förmåga att parasitera på andra celler och deras frånvaro av en celldelad vägg. M. fermentans är en fakultativ anaerob som kan metabolisera kolhydrater, aminosyror och fettsyror. Den kan orsaka infektioner hos människan, särskilt i immunsystemet komprometterade individer, och har påträffats i samband med olika sjukdomar som exacerberad astma, fibromyalgi, reumatoid artrit och HIV-relaterade tillstånd. Emellertid är dess patogenicitet och roll i dessa sjukdomar fortfarande föremål för forskning och debatt.

"Mycoplasma mycoides" är en bakteriestam som orsakar sjukdomar hos djur, framförallt i fårras och getskötsel. Den kan orsaka olika former av infektioner såsom lungsjukdomar, mastit (bröstkörtelsjukdom), artrit (ledsinflammation) och septikemi (blodförgiftning). Bakterien saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen.

"Mycoplasma hyopneumoniae" är en bakterie som orsakar en infektion hos grisar, även känd som svinpleuriti eller mykoplasmösjukan. Denna infektion orsakar andningssvårigheter, hosta och ökat andningsljud hos drabbade djur och kan leda till en sänkt tillväxt- och produktionseffekt hos uppfödning av grisar. Det är värt att notera att "Mycoplasma hyopneumoniae" saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot många antibiotika som används för behandling av bakteriella infektioner.

"Mycoplasma bovis" är en bacterie som orsakar respiratoriska och mastitproblem hos nötkreatur, och kan leda till minskad produktion av mjölk samt ökade dödlighets- och behandlingskostnader. Den saknar cellevägg, vilket gör den resistens mot många antibiotika och gör den svår att diagnostisera och behandla.

Mycoplasma pulmonis är ett smittämne som orsakar lunginflammation hos möss och råttor, och är det vanligaste mycoplasmabakteriespecies som infekterar dessa djur. Det tillhör de minsta självreproducerande prokaryota organismerna och saknar en celldelad vägg, vilket gör att det är resistent mot många vanliga antibiotika som behandlar andra bakterieinfektioner. Mycoplasma pulmonis kan orsaka kronisk lunginflammation, ökad andningsfrekvens och svårigheter vid andning hos drabbade djur. Det finns inga kända zoonotiska fall av infektion hos människor.

'Mycoplasma gallisepticum' är ett smittämne som orsakar respiratoriska sjukdomar hos hönsfåglar, såsom höns, vaktlar och fasaner. Det är den vanligaste bakterien som orsakar kronisk respiratorisk sjukdom (CRD) i kommersiella hönsbestånd. Bakterien kan också orsaka ögoninfektioner, minskad äggproduktion och försämrad tillväxt hos drabbade fåglar. 'Mycoplasma gallisepticum' är en atypisk bakterie som saknar cellvägg och kan variera i form och storlek. Den sprids främst via droppburen transmission mellan infekterade och icke-infekterade fåglar, men den kan också överföras via kontaminerad utrustning eller föda.

Mycoplasma penetrans är ett gram-negativt, mycket småbakterium som saknar cellvägg och är känd för sin förmåga att penetrera epitelceller i människokroppen. Det har isolerats från urinprover hos personer med urinvägsinfektioner (UTI) och från lever, lungor och tarmar hos andra djur. Mycoplasma penetrans anses vara en opportunistisk patogen, vilket betyder att den orsakar infektioner framför allt hos individer med nedsatt immunförsvar. Förekomsten av Mycoplasma penetrans är relativt sällsynt och det finns fortfarande mycket att lära om dess patogenes, diagnostik och behandling.

Mycoplasma agalactiae är en art av små, akvatiella bakterier som saknar celldelar och tillhör gruppen Mollicutes. Den är en vanlig patogen hos fårraser världen över och orsakar kliniska symptom som mastit (inflammation i mjölkgångarna), artrit (ledinflammation) och abort hos dräktiga djur. Mycoplasma agalactiae kan också orsaka subkliniska infektioner, vilket gör att den kan spridas från djur till djur utan synliga tecken på sjukdom. Bakterien överförs vanligtvis via direkt kontakt mellan djuren eller via kontaminerade födoämnen och dricksvatten. Inkubationstiden är vanligtvis lång, uppemot 2-3 veckor, innan sjukdomstecken visar sig. Mycoplasma agalactiae är svår att behandla på grund av dess resistens mot många antibiot

"Mycoplasma synoviae" är en bakterie som orsakar infektionssjukdomar hos hönsfåglar, framförallt i lederna och andningssystemet. Den kan orsaka synovit (ledinflammation), sänkt äggproduktion och luftvägsinfektioner. Bakterien är mycket smittsam och kan spridas via direkt kontakt mellan djur eller via dricksvatten, mat eller luften. Besmittningen kan vara svår att upptäcka eftersom "Mycoplasma synoviae" saknar cellväggar, vilket gör att den inte kan bekämpas med vanliga antibiotika som verkar mot bakterier med cellväggar.

'Mycoplasma hyorhinis' är en bakterie som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Den förekommer hos grisar och kan orsaka respiratoriska och ledbesvär, men kan också påträffas asymptomatisk i friska djur. Bakterien är känd för att kunna infektera cellkulturer under laboratoriemiljöförhållanden, vilket kan resultera i kontamination och felaktiga forskningsresultat.

Ett släkte gramnegativa organismer som inkluderar saprofytiska, parasitära eller patogena arter.

Mycoplasma arthritidis är en bakterie som orsakar artropati, det vill säga inflammation i lederna, hos råttor. Detta är inte en vanlig sjukdom hos människor och har inga kända kopplingar till mänskliga sjukdomar.

En organism som ursprungligen isolerats ur kloakvatten, gödsel, humus och jord, men som på senare tid påträffats som parasit i däggdjur och fåglar.

"Pleuropneumonia, communicable" refers to a contagious infection of both the lung tissue (pneumonia) and the lining that surrounds the lungs (pleura). This medical condition is often caused by bacterial pathogens such as Streptococcus pneumoniae or Mycoplasma pneumoniae, which can spread from person to person through respiratory droplets. The infection leads to inflammation and accumulation of fluid in the pleural space, causing symptoms like cough, chest pain, fever, and difficulty breathing. It is essential to isolate infected individuals and implement infection control measures to prevent further transmission.

Ureaplasma definieras inom medicin som ett genus av små, gram-variabla, aeroba eller fakultativt anaeroba bakterier som tillhör familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier saknar cellvägg och är mycket små, vilket gör dem unika bland andra bakterier. Ureaplasma-arter förekommer normalt i de mänskliga underlivet, men kan orsaka infektioner i vissa fall, särskilt hos immunförsvagna individer eller vid komplikationer under graviditeten. Det som skiljer Ureaplasma-arter från andra Mycoplasma-arter är deras förmåga att bryta ned urea till ammoniak och koldioxid, vilket de använder som energikälla.

Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.

'Mycoplasma salivarium' är en art av bakterier som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Denna art förekommer normalt i människans munhåla och kan orsaka infektioner i undre luftvägarna, men vanligtvis är den fredlig och inte alltid kopplad till några sjukdomar.

'Mycoplasma conjunctivae' är en bakterie som orsakar ögoninflammation (konjunktivit) hos djur, främst får och getter. Bakterien saknar cellevägg och tillhör därför gruppen mykoplasmor. Den kan orsaka hosta, näsaflöde och ögoninflammation i flockar av drabbade djur. Infektionen sprids ofta via direkt kontakt mellan djur eller via droppar i luften som innehåller bakterierna. Behandling sker vanligen med antibiotika, men det är viktigt att hålla rent dricksvatten och föda för att undvika spridning av infektionen.

"Ureaplasma urealyticum är en gramvariabel, aerotolerant eller anaerob bakterie som saknar cellevägg och tillhör gruppen mykoplasmar. Den förekommer normalt i underlivet hos såväl män som kvinnor men kan orsaka infektioner i urinvägar, lungsystem och artärer."

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Mycoplasma iowae är en art av bakterier som tillhör släktet Mycoplasma och familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier saknar cellväggar, vilket gör dem unika bland bakterier och gör att de kan anta ovanliga former. De är också mycket små, med en storlek på cirka 0,15-0,3 micrometer i diameter.

Tenericutes är ett fylum (eller en högre taxonomisk rang) inom domänen Bacteria, som huvudsakligen består av parasitiska arter som saknar cellväggar. Det mest välkända släktet inom Tenericutes är Mycoplasma, vilka ofta orsakar respiratoriska eller urogenitala infektioner hos djur och människor.

"Mycoplasma ovipneumoniae" är en bakterie som orsakar respirationssjukdomar hos djur, särskilt får och andra smådjursarter. Den kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna och leda till symptom som hosta, näsaflöde och nekros i lungorna. Bakterien är också associerad med att försämra den allmänna hälsan hos djuren och göra dem mer känsliga för andra infektioner.

En Ureaplasma-infektion är en infektion orsakad av bakterier från släktet Ureaplasma, som lever som kommensaler i bland annat könsorganen hos många vuxna, men kan orsaka infektioner i särskilda fall, särskilt hos immunförsvagna individer. Infektionerna kan vara lokaliserade till urinvägar, lungor eller artärer och vekor, och kan ge upphov till olika symtom beroende på vilket område som är infekterat.

Mycoplasmatales är en ordning inom klassen Mollicutes, som består av små, gram-positiva bakterier som saknar cellytiska cellväggar. Dessa bakterier är ofta parasiter eller opportunistiska patogener och förekommer vanligen i slemhinnor hos djur och människor. Mycoplasmatales innefattar ett antal familjer, bland annat Mycoplasmataceae, som inkluderar släktena Mycoplasma och Ureaplasma, vilka kan orsaka respiratoriska eller urogenitala infektioner hos människor.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.

Spiroplasma är en genus av små, spiralformade, svavelvitgörande bakterier som saknar cellvägg och istället har ett flexibelt yttre membran. De är kända för att orsaka diverse växt- och djursjukdomar, inklusive citrusgreening hos citrusväxter och sura skelettmuskelsjukan hos fiskar. Spiroplasman är obligata intracellulära parasiter, vilket betyder att de måste infektera värdceller för att kunna överleva och reproduceras. De sprids ofta genom insektbett eller via pollen och frön.

Serologiska test baserade på inaktivering av komplement med antigen-antikroppkomplex (steg 1). Bindning av fritt komplement kan synliggöras genom tillförsel av ett andra antigen-antikroppsystem, såsom röda blodkroppar och någon lämplig erytrocytantikropp (hemolysin), som kräver komplement för att kunna bildas (steg 2). Om de röda cellerna inte lyseras (löses upp) tyder detta på att en specifik antigen-antikroppsreaktion har skett i steg 1. Om, däremot, de röda blodkropparna löses upp, så betyder det att det finns fritt komplement, vilket visar att ingen antigen-antikroppsreaktion ägt rum i steg 1.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett fenomen som innebär att ett ämne fäster vid eller tas upp genom ytan på röda blodkroppar. Så kan under vissa betingelser tuberkulin tas upp av röda blodkroppar.

Ledinflammation orsakad av bakterier, virus, rickettsier, mykoplasma, svampar eller parasiter. Bakteriell artrit orskas ofta av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus eller Neisseria gonorrhoeae. Virusartrit är mindre vanlig och kan vara en yttring av påssjuka, röda hund, hepatit osv.

Urinrörsinflammation, eller cystit, är en inflammation i urinröret, oftast orsakad av en bakterieinfektion.

Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.

Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.

Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.

Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.

"Bakteriellt RNA" refererar till RNA (Ribonukleinsyra) som förekommer hos bakterier. Detta inkluderar olika typer av RNA: messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA). Dessa molekyler spelar viktiga rollar i protein syntesen hos bakterier.

Bakteriesjukdomar som sprids genom sexuellt umgänge.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

Mycoplasma dispar är ett smittämne som tillhör gruppen mykoplasmor och är en typ av bakterie utan cellvägg. Det är en av de vanligaste orsakerna till bakteriell vaginos eller infektion i underlivet hos kvinnor. Många kvinnor som bär på denna bakterie kan vara asymptomatiska, men för andra kan det orsaka symptom som gråvit, vattnig och förrödd utflöde med en obehaglig lukt. Mycoplasma dispar kan också öka risken för andra infektioner i underlivet, såsom kandidasinfektioner och sexuellt överförbara infektioner. Det är värt att notera att det fortfarande råder osäkerhet kring den exakta rollen som Mycoplasma dispar spelar i patogenes och sjukdomsutveckling, eftersom det också kan förekomma hos friska individer.

Den genetiska massan hos bakterier.

Mycoplasmatales-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör den taxonomiska gruppen Mycoplasmatales, som inkluderar släktena Mycoplasma, Ureaplasma och andra närstående arter. Dessa bakterier saknar cellväggar och är därför resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De kan orsaka en rad olika infektioner, framförallt i respirationssystemet och urogenitala systemet, men även i ögon, hud och ledvävnad. Infektionerna kan variera från milda till allvarliga, beroende på typen av bakterie och individens immunförsvar.

Infektionssjukdom hos nötkreatur, får och getter, kännetecknad av blefarospasm, tårögdhet, bindhinneinflammation och varierande grad av grumliga och såriga hornhinnor. Hos nötkreatur är orsaken infektion med Moraxella bovis; hos får Mycoplasma, Rickettsia, Chlamydia eller Acholeplasma; hos getter Rickettsia.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Mycoplasma hyosynoviae är ett smittämne som orsakar infektioner hos grisar, främst i lederna och ledkapslarna. Det tillhör släktet Mycoplasma och saknar cellvägg, vilket gör det resistent mot många antibiotika. Infektionen kan orsaka lamees (lahmar) och nedsatt tillväxt hos drabbade djur.

En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Mycoplasma bovigenitalium är ett smittämne som orsakar könsrelaterade infektioner hos nötkreatur. Det är en fakultativ anaerob bakterie och en del av släktet Mycoplasma, som saknar celldelande väggar. Den kan orsaka infektioner i de köttsliga delarna av det reproduktiva systemet hos både hanar och honor, vilket kan leda till problem som infertilitet, missfall och inflammation. Mycoplasma bovigenitalium är en viktig patogen inom djurmedicinen och kan ha stora ekonomiska konsekvenser för boskapsindustrin.

Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.

En art av Chlamydophila som orsakar akut luftvägsinfektion, särskilt atypisk pneumoni, hos människor, hästar och koalor.

"23S rRNA (ribosomal RNA) refers to a type of RNA molecule that is a component of the large subunit of prokaryotic ribosomes, which are cellular structures involved in protein synthesis. The 23S rRNA plays a crucial role in the decoding and translation of genetic information contained within messenger RNA (mRNA) into proteins."

Förändring i en mikroorganisms ytantigen. Detta fenomen illustreras särskilt väl av influenzavirusets förmåga till spontan antigenvariation, antingen som en långsam "antigen drift" eller som en så plö tslig och omfattande förändring ("antigen shift") att en ny stam bildas. Också vissa parasiter, som t ex trypanosomer, plasmodier och Borrelia, undkommer immunförsvarets angrepp genom att ändra sitt y tskikt.