Mycorrhizae är ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och rötter hos växter, där svampen hjälper till att öka näringsupptagandet av växten genom att utöka dess rotyta. Detta sker genom att svampens mycelvävnad växer in i och omkring växtens rötter, vilket möjliggör en effektivare upptagning av vatten och näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från jorden. I gengäld får svampen organisk näring i form av kolriktiga föreningar från växten. Mycorrhizae är en viktig komponent i många ekosystem och bidrar till att underlätta växternas grothock och överlevnad, särskilt under stressade förhållanden som torka eller näringsbrist.

Glomeromycota är ett förslagat fylum av svampar som bildar en mutualistisk symbios med växter genom att bilda en mykorrhiza, vilket innebär att svampens mycel växer in i och sammanlänkar sig med växtens rötter. Denna relation hjälper till att underlätta näringsupptagandet för både svampen och växten. Svamparna i Glomeromycota saknar fruktkroppar och har en mycel som består av smala, trådliknande hyfer. De flesta arter inom detta fylum är symbiotiska med landväxter, men några lever också i symbios med vissa alger.

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."

I medicinsk kontext används begreppet "Hasselträd" vanligtvis för att beskriva en form av hjärntumör som kallas "hypofysotrof pituitärt adenom". Detta är en typ av godartad (icke-cancerös) tumör som utvecklas i hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnbaskran och producerar hormoner som reglerar olika kroppsfunktioner.

Familjen ljungväxter inom ordningen Ericales med ca 100 släkten och 3400 arter, som främst förekommer i tempererade och arktiska områden. De utgörs av fleråriga växter i form av örter, ris eller buskar. De flesta är vintergröna, med läderartade blad. I familjen ingår ljung, blåbär, lingon, tranbär, skvattram osv. Syn. ljungväxter.

Ett växtsläkte (käringtänder) av familjen Fabaceae. Trivialnamnet lotus används även för Nymphaea (näckrosor) och Nelumbo (lotusblomma).

Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

Polygonum är ett släkte av växter inom familjen Polygonaceae, även känd som knotväxter. Släktet innehåller omkring 500 arter, vilka huvudsakligen förekommer i de tempererade och subtropiska delarna av världen. Många arter odlas som prydnadsväxter på grund av sina ofta färgglada blommor och hårda, tåliga stjälkar. Några kända arter inkluderar Polygonum capitatum (knottflockel), P. cuspidatum (Japansk knotväxt) och P. persicaria (röd knotväxt). Det är viktigt att notera att flera arter i släktet kan vara invasiva växter i vissa regioner, vilket kan leda till störningar av den naturliga vegetationen.

Basidiomycota är ett svamparik (division) som inkluderar alla slags skålsvampar, klubbhavsvampor och soppar. Dessa svampar har alla gemensamt att de bildar en basidie, en speciell typ av sporbildande struktur där deras sexuella sporer bildas. Basidiesporerna är ofta knutna till ett gemensamt bär, som kallas en basidiumskaft, och kan vara fästade i grupper på den yttre ytan av en fruktkropp eller innesluten i en luktsäck. När sporerna mognar spricker de loss från basidiet och sprids med vinden eller vattnet för att infektera nya värdar och starta nya svampindivider.

Ett svampsläkte (flugsvampar) tillhörande familjen Agaricaceae, ordningen Agaricales. De flesta arter är giftiga.

Ett bakteriesläkte tillhörande familjen Frankiaceae. De är kvävefixerande, rotknölsbildande organismer som lever i symbios med många tvåhjärtbladiga trädväxter.

I en enstaka mening kan "Pseudotsuga" definieras som ett släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae), som inkluderar den nordamerikanska douglasgranen och flera asiatiska arter, kända för sitt vackra och snabbt växande trä. Släktet kännetecknas bland annat av sina hängande, spiralställda kottar med skalet delat i tegelformade plattor.

'Pinus sylvestris' är den botaniska beteckningen för en barrträdart som kallas skogsskötsel eller rödgran. Detta träd är vanligt förekommande i norra Europa och Asien, och kan identifieras genom sina långa, nålformade barr och röda harts droppar. Skogsskogen är viktig inom skogsbruk och används ofta för att producera träprodukter som virke, pappersmassa och cellulosa.

Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).

"Mycel" refererer til det samlede netværk af trådformede hyfer, der udgør kroppen hos svampe. Dette filamentøse væv er dannet af mange små, cylindriske celler, der vokser og deler sig for at danne et komplekst system af tråde, som kan strække sig over store områder i jorden eller på andre underlag. Myceliet udgør den vegetative del af svampen og er ansvarlig for optagelsen af næring og vand fra miljøet.

En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.

I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.

Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.

Orchidaceae är den största familj i blomväxtordningen Asparagales, med över 25 000 kända arter och cirka 800 släkten. De flesta orkidéer är örter eller epifyter (växter som lever på andra växters stammar eller grenar), men några är även marklevande eller saprofyter (växter som lever av dött organiskt material). Orchidaceae kännetecknas av sina ofta komplexa och vackert färgade blommor, som har ett karakteristiskt uppbyggnadsmönster med tre utåtriktade och tre nedåtriktade kalkblad samt en tredelad läpp. Orkidéer förekommer världen över i en mängd olika habitat, från tropiska regnskogar till tempererade områden och alpina bergstrakter.

En utbredd ordning av basidiomycetsvampar vars fruktkroppar allmäntkallas champinjoner.

Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.

"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."

I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.

"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."

Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.

Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.

Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

En "spor" hos en svamp är en liten, ofta enkelcellig struktur som produceras av svampen för reproduktion och spridning. Sporer kan vara mycket resistanta mot extrema miljöförhållanden och kan överleva under lång tid utan värd. När de exponeras för gynnsamma förhållanden kan de gro och utvecklas till en fullvuxen svamp.

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.

De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).

En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

Arvsmassan hos växter.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.