Mineralfibrer
Långa, böjliga, sammanhängande, naturliga eller konstgjorda fibrer av varierande längd. De bildar vissa minerals struktur. Deras medicinska betydelse består i deras förmåga att orsaka olika typer av dammlunga (t ex asbestos) efter arbetsmiljöexponering.
Mineral
Kiselsyra
Asbest
Serpentinasbest
Amfibolasbest
Glas
Byggnadsmaterial
'Building material' kan definieras som ett material eller en substans som används för att uppföra, reparera eller underhålla byggnader och andra strukturer. Detta inkluderar allt från traditionella material som trä, sten och tegel till moderna kompositmaterial och konstruktionselement av metall, glas och betong.
Kalciumföreningar
Silikater
I en enkel medicinsk definition, är silikater kemiska föreningar som innehåller siliciumdioxid (SiO2) och andra metalloxider. De används ofta i medicinska produkter som exempelvis implantat, proteser och läkemedelskapslar på grund av deras goda biokompatibilitet och stabilitet. Silikater kan också förekomma i kosmetiska produkter och livsmedel som smörj- och fyllmaterial.
Zeoliter
Zeoliter är ett samlingsnamn för en grupp naturligt förekommande och syntetiskt framställda mineraler, som kännetecknas av en kristallin, porös struktur med regelbundna hålrum. Dessa hålrum kan innehålla katjoner, vattenmolekyler och andra små molekyler. Zeoliters unika egenskaper, som inkluderar stor yta, låg densitet, hög termisk stabilitet och förmåga att byta ut katjoner, gör dem användbara inom en rad olika industriella och medicinska applikationer. I medicinen har vissa typer av zeoliter studerats för sin potential att fungera som läkemedel och hälsoförmånsmedel, till exempel genom att fånga upp toxiska substanser i kroppen eller genom att påverka celldelning och cellcykeln.
Mesoteliom
Tillverkade material
"Tillverkade material" inom medicinsk kontext refererar till material som är skapat eller fabrikerat genom mänsklig ingripning, till skillnad från naturliga material som förekommer i naturen. Dessa material kan vara av oorganiska eller organiska natur och används ofta inom medicinsk teknik och terapi, såsom implantat, proteser, läkemedel och medicinska enheter.
Aluminiumsilikater
Utbredda i naturen som mineral med Al2O3 och SiO2 i varierande proportioner. Kan framställas syntetiskt genom upphettning av aluminiumfluorid till 1000-2000 grader Celsius tillsammans med kisel och va ttenånga.
Keramik
Asbestos
En lungsjukdom som uppkommer efter inandning av asbestfibrer, kännetecknad av varierande grad av interstitiell fibros. Asbestos har samband med lungsäcksmesoteliom och karcinom i luftrören. Syn. asbestlunga.
Damm
I medicinsk kontext, refererar "damm" till den hala eller filmen av död cellmaterial, torkad sekret och smuts som kan samlas upp i hörnen av munnen, särskilt hos personer som har svårt att svälja eller har nedsatt andning. Det är inte att förväxla med perinealdamm, som är den naturliga skyddande barriären av celler och slem som täcker kvinnans underliv före förlossningen.
Nervtrådar
Mineralolja
En blandning av flytande kolväten från petroleum. Mineralolja används som laxermedel, smörjmedel, bas i salvor och mjukgöringsmedel.
Främmande kroppar i ögat
'Främmande kroppar i ögat' är ett medicinskt tillstånd där föremål som inte tillhör kroppen, såsom splitter, sandkorn eller andra små partiklar, kommer in i ögats främre delar, som hornhinnan eller regnbågshinnan. Detta kan orsaka irritation, rodnad och smärta, och om det inte behandlas kan det leda till allvarligare skador på ögat.
Yrkessjukdomar
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Kolföreningar, oorganiska
Lungsäck
Partikelstorlek
"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.
Kostfibrer
Muskelfibrer
Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.
Yrkesmässig exponering
Lungsäckstumörer
Tumörer i den tunna, serösa hinna som omger lungorna och bekläder brösthålans insida. Lungsäckstumörer är ytterst sällsynta och diagnosticeras oftast inte förrän i framskridet stadium, eftersom de i tidigt stadium inte ger några symtom.
Lunga
Svepelektronmikroskopi
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Makrofager, alveolära
Cancerframkallande ämnen
Muskelfibrer, snabb sammandragning
Muskelfibrer, långsam sammandragning
Bomullsfiber
Rök
Råttor, Wistar
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Risk
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
Benskörhet
Benskörhet som beror på att mängden av benvävnad minskar. Skelettetblir poröst och bräckligt och risken för frakturer ökar. Två typer förekommer: benskörhet efter menopaus (postmenopausal osteoporos) och åldersrelaterad benskörhet.
Ben och benvävnad
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Stressfibrer
Stress fibers are thick, rope-like bundles of actin filaments and myosin II motor proteins that form in response to mechanical or chemical stress in cells. They play a crucial role in maintaining cell shape, generating contractile forces, and providing structural support necessary for various cellular functions such as migration, adhesion, and signal transduction.
Purkinjetrådar
Skelettsjukdomar, metabola
Metaboliska skelettsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på störningar i kroppens benmetabolism, vilket leder till skada på benvävnad och struktur. Exempel på metaboliska skelettsjukdomar är osteoporos och hypofosfatemi. Osteoporos karaktäriseras av ett förlorat benmassa och försämrad benstyrka, vilket ökar risken för frakturer. Hypofosfatemi orsakas av låga nivåer fosfat i blodet och kan leda till svaghet i muskler och ben.
Nervtrådar, myeliniserade
Myelinated nerve fibers, also known as neurons, are characterized by a fatty insulating sheath called myelin that surrounds the axon, the part of the neuron responsible for conducting electrical signals. This myelin sheath is formed by supportive cells called glial cells (specifically, oligodendrocytes in the central nervous system and Schwann cells in the peripheral nervous system). The myelin sheath facilitates the rapid and efficient transmission of nerve impulses by allowing for "saltatory conduction," where electrical signals jump from one node of Ranvier (gaps in the myelin sheath) to the next, rather than traveling continuously along the axon.