In medicine, mechanical processes refer to bodily functions or treatments that involve physical forces or actions rather than chemical or biological changes. For example, the movement of air in and out of the lungs during breathing, the flow of blood through the heart and vessels, or the use of medical devices such as ventilators or dialysis machines to support or replace impaired bodily functions.
Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
"Mekaniska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker inom ett mekaniskt system, där rörelse, kraft, energi och geometri är viktiga aspekter. Det kan omfatta studiet av balans, acceleration, friktion, deformation, vibrationer och tryck, för att nämna några exempel. Mekaniska fenomen kan appliceras inom flera områden som fysik, ingenjörsvetenskap och medicin, där man studerar hur kroppens mekaniska egenskaper påverkar funktion, rörelse och hälsa.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Omvandling av mekaniska stimuli till kemisk reaktion i celler. Processen kan äga rum i såväl celler specialiserade i att överföra mekanisk retning, som t ex mekanoreceptorer, som parenkymceller, som inte primärt är mekanosensoriska.
Ett materials egenskap att kunna återta sin ursprungliga form efter distortion.
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.
Elasticitetsmodul, även kallad Youngs modulus, är ett mått på ett material's styvhet och bestäms som spänning per deformation. Det definieras som sambandet mellan mekanisk spänning och relativa längdeändringar i ett material då det belastas elastiskt. Elasticitetsmodulen uttrycks vanligtvis i enheten pascal (Pa) eller gigapascal (GPa).
I en enskild mening kan "respirator" definieras som ett medicinskt d device som används för att understödja eller ersätta andningen hos en patient. Respiratorer, även kända som andningsmaskiner eller ventilatorer, levererar andningsgas till patienten via en tub som är inkopplad i luftvägarna. De används ofta när en patient inte kan andas på egen hand på grund av skada, sjukdom eller narkos. Respiratorer hjälper också att reglera och kontrollera syre- och koldioxidnivåerna i blodet för att upprätthålla homeostas och underlätta läkandeprocessen.
Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.
Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
En täckförband är ett sterilt bandage eller gauze som används för att täcka och skydda sår, skador eller sårbehandlingsområden, för att förhindra infektioner och kontaminering samt underlätta wound healing processen.
Sårläkning är ett komplext fysiologiskt process där skadad vävnad repareras och restaureras till sin normala funktion och struktur med hjälp av koordinerade mekanismer som inkluderar hemostas, inflammation, cellproliferation och remodellering.
Material för bandagering av någon kroppsdel.
Skötsel av hudhygienen genom tvättning, användning av tvål, rengöringsmedel, oljor osv. Vid sjukdomstillstånd gäller även behandling med terapeutiska preparat, skyddande lösningar, salvor osv. Hudvård är särskilt viktig vid olika typer av yrkesutövning, där huden är utsatt, vid exponering för solljus, hos nyfödda och vid dekubitussår (trycksår).
En sårinfektion är en infektion som uppstår när patogena mikroorganismer, som bakterier eller svampar, invaderar och koloniserar ett sår, vilket orsakar en inflammatorisk respons och skador på vävnaden.
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.