I medicinsk kontext, kan "meals" ofta referera till de måltider som en patient får under dagen medan de är inlagda på sjukhus eller mottagande vård. Mealtime kan också vara en specifik tidpunkt på dygnet då mediciner eller behandlingar kan ges för att optimera deras effektivitet och minimera biverkningar. Ibland kan "meals" också användas för att hänvisa till kostplaner som är speciellt utformade för att uppfylla patientens näringsbehov under sjukdom eller behandling.

Den postprandiella perioden är den tid som följer efter en måltid, under vilken kroppen är involverad i digestions- och absorptionsprocesser av det intagna matföremålet. Detta vanligtvis varar från några minuter till flera timmar, beroende på mängden och sammansättningen av maten som konsumerats.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.

"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.

Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.

Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.

Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.

I medicinen refererar "mättnad" till ett tillstånd där ett hormon eller en neurotransmittor har nått sitt effektiva koncentrationsområde och inte längre ger upphov till ytterligare fysiologisk respons eller verkan, eftersom den biologiska systemet som regleras av detta signalsubstanser är i balans.

Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.

Livsmedelsprodukter framställda av fisk.

Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.

"Satiety response" refererar till den fysiologiska mekanismen som orsakar känslan av mättnad och signalerar att näringsintaget bör upphöra efter en måltid. Detta inkluderar ett komplext samspel mellan hormonella, nervösa och gastrointestinala faktorer som arbetar tillsammans för att modulera hungern och aptiten. Satiety response bidrar till energihomeostas, det vill säga en balans mellan energiintag och energiförbrukning, och hjälper oss att upprätthålla en hälsosam vikt genom att förhindra överdriven konsumtion av mat.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

'Näringsvärde' refererar till den totala mängden näringsämnen, såsom kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, som en viss mat eller dryck innehåller och som kan bidra till en persons dagliga behov av näring.

Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.

Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.

"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.

Känsla av behov av föda till följd av tom magsäck.

Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.

Naturlig matlust.

Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.

Hela kedjan av processer, utrustning och inrättningar förknippade med beredning och distribution av färdigmat.

Avstående från föda.

Upptag av ämnen genom tarmhinnan.

Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.

Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.

Mat som fått tillägg av essentiella näringsämnen i större mängd än i vanlig mat eller som normalt saknas i födan. Ett exempel är frukostflingor berikade med järn och vitaminer.

De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.

Omfattningen av den biologiska effekten av den verksamma andelen av en substans, t ex läkemedel, vid avsedd plats eller i ett biologiskt medium som motsvarar det avsedda verkningsstället. Syn. biotill gänglighet.

Olja framställd ur bomullsväxten, Gossypium herbaceum L. Oljan används i bl a margarin, matolja, tvål och kosmetika.

Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.

I medicinsk kontext, refererar "menyplanering" ofta till processen av att utforma och planera målmaten för patienter med speciella näringsbehov, t.ex. patienter som lider av kronisk sjukdom eller undergår medicinska behandlingar som påverkar deras aptit, smak eller näringsupptag. Målmaten är vanligtvis utformad för att möta patientens unika energikrav och tillgodose deras speciella behov av näringsämnen såsom protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler. Menyplanering kan också involvera att beakta patientens preferenser och kulturella behov för att säkerställa att de får mat som är smaklig, näringsrik och anpassad till deras speciella behov.

"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.

"Viktökning" refererar till en ökning av en persons totala kroppsvikt, oftast orsakad av en ökad mängd kroppsfett. Detta kan inträffa som ett resultat av oregelbunden eller ohälsosam kosthållning, brist på motion, medicinska tillstånd eller andra faktorer.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Mag-tarmkanalens rörelser.

I en medicinsk kontext kan "lunch" referera till den planerade måltiden under dagen som ofta intas mellan frukost och middag. Måltiden kan innehålla en balanserad kombination av olika livsmedel, såsom proteinrika matvaror (till exempel kött, fisk, ägg eller bönor), grönsaker, frukt, fullkorn och hälsosamma fetter.

En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.

Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.

Aggregeringsmedel för eliminering av spårmängder av tungmetalljoner. Det verkar även som hypokalcemimedel.

Den intagna födans förflyttning (även i fråga om testmåltid) genom mag-tarmkanalen, mätt i minuter eller timmar. Passagehastigheten genom tarmarna är ett mått på tunntarmsfunktionen.

I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.

Bakad och ofta jäst livsmedelsprodukt tillverkad av mjöl och vätska. Bröd i olika former har varit ett väsentligt livsmedel sedan förhistorisk tid.

Ett numeriskt system för mätning av ett visst födoämnes blodsockeralstrande effekt, jämfört med ett referensvärde, så som glukos=100. Föda med högre glykemiskt index (GI) ger större blodsockersvängningar. Dessa siffror speglar inte mängden kalorier eller föda som tas in, men ger utslag för matsmältnings- och absorptionsförmågan för födoämnena i fråga.

Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.

En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.

Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).

De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.

Triglycerider är en typ av lipid som förekommer naturligt i kroppen och även finns i vissa livsmedel. De utgör den huvudsakliga formen av fett som lagras i kroppen och används som energikälla när kroppen behöver mer energi än vad som kan tas från dagens kost. Normala triglyceridnivåer i blodet varierar beroende på ålder, kön och andra faktorer, men höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Ett enzym som katalyserar omvandlingen av myoinositol-hexakisfosfat och vatten till 1L-myoinositol-1,2,3,4,5-pentakisfosfat och ortofosfat. EC 3.1.3.26.

Ett statistiskt begrepp för summering av data från ett antal mätningar på en individ. Det används ofta i klinisk farmakologi, där AUC (area under curve) för serumnivåer kan tolkas som totalupptaget av substansen i fråga. Metoden kan också användas för t ex jämförelse av biotillgänglighet av läkemedel efter endosadministrering i ett koncentrations/tidsdiagram.

Resterna av de födoämnen som intagits och befinner sig i mag-tarmkanalen.

Tunntarmens översta del.

Ett hormon i mag-tarmkanalen som består av en polypeptid med 43 aminosyror (molekylvikt 5105). Det hämmar utsöndring av magsyra och stimulerar till frisättning av insulin.

Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.

En speciell form av hudbildning som endast finns hos fåglar.

Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.

Fysiologiska mekanismer för reglering av matlusten.

De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.

Glucagon-like peptide-1 (GLP-1) är ett hormon som sekreteras från tarmen i respons på födointag och stimulerar insulinutsöndring samtidigt som det hämmar glukagonutsöndring, gastrisk emptying och aptit.

"Breakfast" är den första måltiden som äts efter en natts sömn, och vanligtvis består den av föda som innehåller näringsriktiga livsmedel som komplex kolhydrater, protein, frisk frukt eller grönsaker, och hälsosamma fetter.

Soyaproteiner är proteinextrakt från sojabönor, som är ett komplett protein med alla essentiella aminosyror. De används ofta som ett vegetariskt alternativ till djurprotein i kosttillskrivningar och matprodukter.

Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.

Ghrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och styr aptiten, kroppsvikten och energibalansen. Det ökar känslan av hunger och stimulerar insulinfreisättning från bukspottkörteln.

Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.

Peptid YY (PYY) är ett hormon som produceras i tarmen och reglerar aptiten genom att signalera till hjärnan när mag-tarmtrakten är full efter en måltid. Detta leder till en minskad känsla av hunger och en minskad födointag. PYY är ett peptidhormon som består av 36 aminosyror och är en del av neuropeptid Y-familjen.

'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.

Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

"Avvänjning" är inom medicinen ett kontrollerat och systematiskt tillväntaningssätt för att reducera eller upphöra med en persons beroende av droger, alkohol eller tobak. Detta kan involvera användande av läkemedel, psykologisk stöd och beteendemönsterändringar.

En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.

Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.

Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.

Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.

Den sirap som återstår efter utkristalliseringen av socker ur saften från sockerrör eller sockerbetor. Molassen används som kreatursfoder eller industriellt för jäsning till etylalkohol och alkoholdrycker.

En blandning av fosfoproteiner i mjölk och ost. De hör till de allra näringsrikaste mjölkproteinerna, med alla de vanligaste aminosyrorna och många av de essentiella. Syn. ostämne.

Fosfor som tillsats eller fosfor som innehåll i födan. Grundämnet fosfor är ett viktigt intracellulärt ämne, som spelar stor roll i många biokemiska processer i samband med normala, fysiologiska funktioner. Höga halter fosfor i födan kan leda till nefrokalcinos (njurförkalkning), med nedsatt njurfunktion som följd. Låga halter ger ökad kalcitrolmängd i blodet, och benskörhet.

Vätskor som kan drickas.

I plasma fritt förekommande fettsyror i komplex med serumalbumin som transportmedel. Dessa fettsyror är inte i form av glycerolestrar.

Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.

Diet anpassad för att ingå i behandlingen av diabetes mellitus, med låga halter socker eller lättillgängliga kolhydrater.

Varje prov utfört på utandningsluft.

En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.

"Peptoner är ett medically term för en grupp enzymer, kallas peptidaser, som bryter ned proteiner till mindre peptider och individuella aminosyror under digestionsprocessen."

Värdet av ureahalten i blodet mätt som kvävekoncentration. Serumureakvävehalten (S-urea) är ungefär 12% högre än koncentrationen av blodureakväve pga de röda blodkropparnas högre proteininnehåll. Förh öjda nivåer av ureakväve i blod eller serum benämns azotemi eller uremi.

I en medicinsk kontext kan "cooking" (dvs. tillredning av mat) referera till en process där råvaror genom termisk behandling förändras på ett sätt som kan reducera antalet patogena mikroorganismer och minska risken för matburna sjukdomar. Exempel på sådana termiska behandlingsmetoder inkluderar kokning, stekning, grillning och bakning vid tillräckligt höga temperaturer och under tillräckligt lång tid. Det är värt att notera att olika matvaror kan kräva olika behandlingsmetoder och tider för att säkerställa en effektiv reduktion av mikroorganismer utan att skada näringsinnehållet eller kvaliteten på maten.

Sukros (sackaros) i födan. Vanligt socker som används för att söta mat och dryck.

"Kroppssammansättning" refererar till den procentuella andelen och fördelningen av olika kemiska ämnen, som kol, väte, syre, kväve, fosfor, svavel och mineraler, i en organisms kroppsvikt. Denna sammansättning kan variera beroende på art, ålder, kön och hälsostatus hos organismen.

Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l

Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.

Finmalna frön av vete eller andra sädesslag.

'Triticum' är ett släkte inom gräsfamiljen (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetefgräs eller vete. Det mest odlade arten av Triticum är vetesläktet, Triticum aestivum, som är en allopolyploid art med tre olika arter som förfäder. Vete är en av de äldsta och viktigaste grödorna i världen och används till att producera mjöl för bröd och andra bakverk, pasta, matförädling och djurfoder.

Funktionerna i matsmältningssystemet i dess helhet eller i någon av dess delar.

En 31-aminosyrorspeptid som förbinder proinsulinets A- och B-kedjor. Peptidens sammansättning är artberoende. Proinsulin omvandlas enzymatiskt i betaceller till insulin med frigörande av C-peptiden. D et har utvecklats en immuntestmetod för mätande av pankreasbetacellers sekretoriska funktion hos diabetespatienter, hos vilka cirkulerande insulinantikroppar och exogent insulin har störande inverkan på insulinimmuntest.

Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.

Oorganiska kromföreningar med krom som en fast beståndsdel av molekylen.

Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).

Ett bukspottkörtelhormon som utsöndras av Langerhansöarnas alfaceller. Det är en rak polypeptid med 29 aminosyror (molekylvikt 3550 D) som spelar en viktig roll i regleringen av blodsockerhalten, ketonomsättningen och flera andra biokemiska och fysiologiska förlopp.

Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.

Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.

Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.

"Växtgummi" är ett naturligt biologiskt material som produceras av vissa växter, framförallt trädarter som acacia och quebracho. Det är ett hårt, elastiskt och fiberrikt material som används inom medicinen som excipient, binderi- och filtermaterial i tablettformuleringar och andra farmaceutiska tillämpningar.

En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.

"Phytohormones are plant-derived hormones that regulate various physiological processes, including growth, development, and stress responses."

Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.

Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.

Införande av en tub i magen, tarmarna eller annan del av mag-tarmkanalen för att underlätta tillförsel av födoämnen m m.

I medical terms, a 'Restauranger' is not a commonly used term. However, in some contexts, it could refer to a facility or establishment that provides food and drinks to patients or staff in a hospital or healthcare setting. The primary focus of this type of restaurant would be to support the nutritional needs and dietary restrictions of individuals under medical care.

Fast food refererer til hurtigserveringsmat, der typisk er færdig til at spise umiddelbart efter bestillingen og betalingen. Det karakteriseres som nem at få fat i, enten fordi det sælges fra en drive-through, eller fordi det kan købes fra en snackbar eller en restaurant med begrænset selvbetjening. Fast food er ofte kendt for at være rigere på fedt, salt og sukker end hjemmelavet mad, og indeholder ofte meget forarbejdet ingredienser.

I medicinsk kontext, betyder "pressfoder" en form av näringsrik föda som används för att snabbt få tillväxt hos sjuka eller underviktiga individer. Denna föda är ofta i flytande eller halvflytande form och är rik på kalorier, protein, kolhydrater och väsentliga näringsämnen. Pressfoder används ofta under kortare tidsperioder för att snabbt öka patientens vikt och stärka deras immunsystem. Det bör endast användas under medicinsk övervakning på grund av potentiala risker såsom näringsöverbelastning och förstoppning.

Naturliga, oorganiska eller fossila organiska ämnen med en given kemisk sammansättning och bildade genom oorganiska reaktioner. De kan förekomma som enskilda, enhetliga kristaller eller kristallmassor, eller ingå som beståndsdel i heterogena mineral- eller bergartsbildningar.

Den process som innebär tömning av gallvätska från gallblåsan i tolvfingertarmen. Tömningen underlättas av samtidig sammandragning av gallblåsan och avslappning av ringmuskeln vid slutet av den gemensamma gallgången (koledokus).

Sätt att mata människor och djur.

"Urinämne" refererar till det sammanfattade medicinska begreppet för alla de substanser som ingår och kan påträffas i urinen, inklusive vatten, salter, hormoner, proteiner, glukos, pigment, läkemedel och avfallsprodukter från kroppens cellulära metabolism.

Komplex, cirkulerande kroppsvätska, vars uppgift är att transportera syre, näringsämnen och avfallsprodukter. Blodet har två huvudbeståndsdelar: celler och plasma.

Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

I en enkel medicinsk definition, kan "drickande" definieras som den aktivitet där vätska tas in i kroppen via munhålan med hjälp av svalg- och andningsmuskulaturen. Detta är en nödvändig process för att förse kroppen med vätskor och upprätthålla homeostas, eller jämvikt, inom kroppen.

"Näringsbehov är det totala intag av näringsämnen och energi som en individ behöver för att uppfylla sina kroppsliga funktioner, växa, utvecklas, reparera och möjliggöra fysisk aktivitet under olika livsfaser, i balance mellan intag och utslag."

Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.

Livsmedelsprodukter från fjäderfä.

Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.

Saltsyra i magsaften.

Beräkning av energiförbrukningen i form av värmealstring i hela kroppen eller i enskilda organ på basis av det respiratoriska gasutbytet.

En typ av lipoproteiner som bär kostkolesterol och triglycerider från tunntarmen ut till kroppsvävnaderna. De har samma densitet (0,93-1,006 g/ml) som lipoproteiner av mycket låg densitet.

Som medicinskt begrepp kan "snacks" i en mening syfta på små, näringsrika mellanmål som äts mellan huvudmålen under dagen. Dessa snacks är vanligtvis kalorimässigt begränsade och innehåller en balans av macronäringar (protein, kolhydrater och fett) samt viktiga mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler. Syftet med medicinska snacks är ofta att hjälpa till att upprätthålla en jämn energi- och näringsbalans, förhindra undernäring eller övernäring, och möjligen understödja vissa hälsomål som viktminskning eller diabetesförvaltning.

Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.

En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.

Polysackarider bestående av upprepningar av galaktosenheter. De kan utgöras av grenade eller ogrenade kedjor med alla tänkbara kopplingar.

Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.

En proteinblandning (av huvudsakligen glutein och gliadin) i vetekorn som finns tillsammans med den stärkelserika frövitan. Den bidrar till att göra bröddeg "luftig" genom att hålla kvar den koldioxid som bildas under jäsningen.

Medel som sänker blodets glukoshalt.

Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.

Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.

Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.

Undanhållande av mat under kontrollerade, experimentella förhållanden.

Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.

"Livsmedelstillsatser" är en samlande beteckning på alla ämnen som tillförs eller tillsätts livsmedel under tillverkningsprocessen, med syfte att förbättra produkternas kvalitet, hållbarhet, smak, utseende eller näringsinnehåll. Detta kan inkludera konserveringsmedel, sötningsmedel, färgämnen, aromatillskott och emulgeringsmedel.

Den farmakologiska effekten, önskvärd eller icke önskvärd, av samverkan mellan läkemedel och delar av kosten.

En form av diabetes som kännetecknas av förmåga att fortleva utan ketoacidos med utebliven insulinbehandling. Debuten kommer långsamt, och patienterna visar ofta en tendens till fetma. Syn. typ 2 diabetes.

Animala reproduktionskroppar, eller delar av sådana, som används som livsmedel. Ovum är den term som används för motsvarande anatomiska eller fysiologiska begrepp.

Förlamning av magsäckens muskelskikt. Tillståndet ses oftast som en komplikation av diabetes mellitus.

Ett släkte myggor (Culicidae) i tropiska och subtropiska områden. Gula febern och dengue hör till de sjukdomar som kan överföras av arter tillhörande detta släkte.

"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.

Mjöl av pulvriserad, torkad fisk.

Apolipoprotein B-48 är ett protein som associeras med lipider och bildar en viktig del av lipoproteinkomplexet chylomicron, som transporterar lipider från tarmen till levern efter en måltid. Detta protein kodas för av genen APOB och är nödvändigt för att chylomicronerna ska kunna transporteras i blodbanan.

En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).

Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.

Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.

Glycerylestrar av en eller flera fettsyror. Vanligtvis är de luktfria, färglösa och utan smak i rent tillstånd, men de kan smaksättas. Fetter är olösliga i vatten, men lösliga i de flesta organiska lösningsmedel. De förekommer i djur- och växtvävnad, och kan utvinnas genom kokning eller extrahering under tryck. Matfetter är viktiga energikällor i födan.

"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.

Som läkare kan jag inte exakt ge en medicinsk definition av "skolor" eftersom det termen ofta används i ett bredare sammanhang än den medicinska världen. Men i vissa fall kan skolor vara relaterade till medicin genom att referera till olika teoretiska inriktningar eller filosofier inom områden som psykoterapi, psykiatri eller hälso- och sjukvård. Exempel på detta kan vara psykoanalytiska skolor, kognitivt beteendeterapeutiska skolor, familjeterapeutiska skolor med mera. Dessa skolor representerar olika sätt att förstå och behandla mentala problem och sjukdomar.

Näring i tonåren.

'Antrum pyloricum' är den nedre, utvidgade delen av magsäcken som mynnar ut i muskelvävnaden i magmunnen (pylorus), vilken kontrollerar flödet av delvis sönderdelad mat till tolvfingertarmen.

En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Soybean oil is a vegetable oil extracted from the seeds of the soybean (Glycine max), which is a rich source of unsaturated fats, including omega-3 and omega-6 fatty acids, and contains no cholesterol or trans fats.

Tropisk palm (Cocus nucifera) av familjen Arecaceae som ger stora, ätliga frukter (kokusnötter) med hårt skal, av vilka också olja och fibrer bereds.

Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.

I medicinen refererer 'panicum' til slægten Panicum, som er en type græsser i familien Poaceae. Mange arter af Panicum-slægten kan være årsag til allergiske reaktioner og udløse symptomer såsom hoste, nysninger og øjeblikkelig opkast (emesis) hos særligt følsomme individer.

Triolein är en typ av neutral fett som består av tre molekyler glycerol (glycerin) som esterifierats med fettsyran oleisk acid. Det är ett triglycerid och förekommer naturligt i vissa animaliska och vegetabiliska oljor, såsom olivolja och nötköttsfett. Triolein används ofta som en standard referens i biokemi och läkemedelsrelaterad forskning för att mäta enzymaktivitet, speciellt lipas.

Analys av magsaften för bestämning av syrahalten.

BaSO4. En förening som används som röntgenkontrastmedel och som förekommer naturligt som mineralet baryt. Det används också inustriellt, t ex vid pappersframställning eller som tillsats i betong för s trålningsskyddseffekter.

Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

"Viktminskning" refererer til en nedgang i kroppens totale vekt, oftest på grunn av reduksjon av fedtmasser eller muskelmasse, og kan oppnås gjennom endringer i kosthold, økt fysisk aktivitet eller med behandling for medisinske tilstander.

Intag av större mängder föda än nödvändigt.

En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.

Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.

Bärbara eller implanterbara apparater för infusion av insulin. De kan bestå av patientskötta, öppna system eller förprogrammerade system utformade för kontinuerlig tillförsel av små mängder insulin, med ökad dosering under matsmältningen, eller slutna system som avger insulinmängder som automatiskt regleras av en elektronisk glukossensor.

En grupp alfaaminosyror (åtta till antalet) som inte bildas i människokroppen, utan måste tillföras med födan.

'Avena sativa' är den vetenskapliga beteckningen för ett slags havre, som vanligtvis odlas som foder till djur eller som grönt kosttillskott för människor. Det är inte att förväxla med vete (*Triticum aestivum*) eller andra sädesslag.

"Näringsstatus är ett mått på individens intag och användning av näring, inklusive energibalans, näringsämnen och vitaminer, jämfört med deras behov för att upprätthålla god hälsa och homeostas."

Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.

Bestrålning av livsmedel för förbättrad hållbarhet.

Zinkisotope är varianter eller former av grundämnet zink, som har olika antal neutroner i kärnan, vilket resulterar i olika atommassor. De flesta zinkisotoperna är instabila och sönderfaller naturligt till andra ämnen, medan en handfull är stabila och förekommer naturligt på jorden.

Kalciumföreningar som används som kosttillskott. Kalcium i födan är nödvändigt för benutvecklingen under uppväxttiden och för bibehållande av skelettets egenskaper senare i livet för att förebygga ben skörhet (osteoporos).

Episoder av omåttligt ätande i förening med rädsla för att inte kunna sluta äta, depressioner och självförakt.

En essentiell aminosyra. Den tillsätts ofta djurfoder.

"Smak" är en sensation som uppstår när kemiska ämnen i maten eller drycken reagerar med smakreceptorer på tungan, vilket leder till en subjektiv upplevelse av sötma, salt, beska, bitter eller umami.

Järn eller järnföreningar i födoämnen. Järn har en viktig roll i syretransporten och i syntesen av järn-porfyrinproteinerna hemoglobin, myoglobin, cytokromer och cytokromoxidas. Underskott av järn i födan kan leda till järnbristanemi.

Anläggande på kirurgisk väg av yttre öppning till ileum (tunntarmens nedre del) genom bukväggen för tömning av tarminnehåll. Denna ersättning av ändtarmsfunktionen genomförs oftast hos patienter med svår tarminflammation. De två vanligaste metoderna är reservoar (för kontinens) och tub (för inkontinens).

Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.

"Teknetium Tc 99m-lidofenin" är ett radiotracerpreparat som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och bilstasfunktionen. Preparatet innehåller den radioaktiva isotopen Teknetium Tc 99m som kombinerats med lidofenin, ett substans som absorberas av gallan och utsöndras via gallblåsan och tarmarna. Genom att följa radionuklidens spår med en gammakamera kan man studera hur snabbt preparatet passerar genom lever, gallsystem och tarmsystem, vilket ger information om funktionen hos dessa organ.

Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.

I en enhetlig medicinsk definition, betecknar "overweight" ett tillstånd där en persons kroppsvikt är högre än vad som anses vara hälsosamt för deras längd och ålder. Det mest vanliga sättet att bedöma övervikt är genom att använda kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras övervikt när BMI är mellan 25 och 29,9. Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på population och geografisk plats.

Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.

Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.

Magsår beläget i tolvfingertarmen.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Natriumglutamat är ett kunstgjort salthaltigt smakförstärkningsmedel som används i vissa livsmedel, särskilt i asiatisk matlagning. Det består av natriumsalten av glutaminsyra, en naturligt förekommande aminosyra, och är känt för att ge ett umami-smak som förstärker den salthala och smakintensiteten hos livsmedlen. Natriumglutamat används ofta i kinesiska restauranger och har fått kritik på grund av potentiella hälsorisker, men det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer att natriumglutamat är skadligt för de flesta människor i normala användningsmängder.

Ett mått på värmeenergialstringen hos en organism vid lägsta nivån av cellulär kemisk aktivitet i passivt, vaket och fastande tillstånd. Energiomsättningen kan mätas direkt med en kalorimeter eller in direkt, antingen genom analys av organismens oxidationsprodukter eller genom analys av mängden förbrukat syre. Kallas också basal ämnesomsättning eller grundomsättning.

Fettsyror som är omättade i en position.