En underordning av ordningen Artiodactyla, vars utmärkande drag är fyrkammarmage, inkl. våmen (förmagen). Horn är vanliga, särskilt hos handjuren.

Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.

Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.

Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.

Tumörsjukdomar i magen.

"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).

Sjukliga tillstånd i magen.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

"Peste-des-petits-ruminants-virus (PPRV) är ett negativt ensträngat RNA-virus som tillhör familjen *Paramyxoviridae* och orsakar sjukdomen pest des petits ruminants, även känd som smådjurspest, hos småvalkar, får och getter. Viruset är mycket smittsamt och kan orsaka allvarliga symptom som feber, diarré, näsflöde, hosta och dödlighet upp till 90% hos drabbade djur."

En "magsäck, idisslare" är en del av ett idisslande djurs matspjälkningssystem, som består av ett pannband och tre magsäckar (kamrar) med var sin funktion i kosteners nedbrytning och förberedelse inför ämnesomsättningen.

Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.

Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).

I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.

"Peste des petits ruminants" (PPR) är en virussjukdom som orsakas av Pestes des petits ruminants virus (PPRV) och främst drabbar smådjur, som får och getter. Sjukdomen kännetecknas vanligen av feber, slemhinneinflammation i ögon och näsa, hosta, diarré och svår försvagning. I allvarliga fall kan djuren drabbas av lunginflammation och dö. PPR sprids främst via direkt kontakt mellan djur eller indirekt genom kontaminerade födoämnen och är vanligast i Afrika, Asien och Mellanöstern. Det saknas effektiva behandlingsmetoder och vaccinering anses vara den bästa metoden för att kontrollera och eliminera sjukdomen.

En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.

Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.

Benämning på en reovirusinfektion som drabbar främst får och som kännetecknas av en blå, svullen tunga och strupkatarr, samt ofta av inflammation i klövarnas och hornens känsliga skikt.

"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.

"Boskapspest" är ett samlingsbegrepp för en grupp virussjukdomar som drabbar klovdjur, framförallt nötkreatur. Den vanligaste formen av boskapspest orsakas av viruset *Rinderpestvirus* och kännetecknas av feber, diarré, illamående och sänkt immunförsvar hos djuren. Boskapspest är mycket smittsam mellan djuren och kan leda till hög dödlighet i boskapspopulationer. Det är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den även kan överföras till människor, men detta är ovanligt. Boskapspest har under historien varit orsaken till stora djurhållningskriser och hungersnöd bland människor i Afrika och Asien. Sedan 2011 anses världen vara fri från boskapspest sedan ett globalt utrotningsprogram avslutats

Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.

Typarten av Orbivirus som ger upphov till allvarlig infektionssjukdom hos får, särskilt hos lammen. Det kan också infektera vilda idisslare och andra husdjur.

En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Funktionerna i matsmältningssystemet i dess helhet eller i någon av dess delar.

Sjukdomar orsakade av virus tillhörande Lentivirus-släktet. De är flerorganssjukdomar som kännetecknas av lång inkubationstid och ihållande infektion.

"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.

Släkte inom familjen Bovidae (oxdjur) med två arter, nämligen Bison bison (amerikansk bisonoxe) och Bison bonasus (europeisk vicent).

'Antrum pyloricum' är den nedre, utvidgade delen av magsäcken som mynnar ut i muskelvävnaden i magmunnen (pylorus), vilken kontrollerar flödet av delvis sönderdelad mat till tolvfingertarmen.

'Boskapspestvirus' refererar till Rinderpestvirus, ett virus som orsakar den dödliga sjukdomen boskapspest hos evenemangdjur, särskilt ruminanter som nötkreatur och bufflar. Sjukdomen har historiskt varit en av de mest förödande och ekonomiskt skadliga sjukdomarna i världen, med potential att orsaka hög dödlighet hos drabbade djurpopulationer.

Djur som genom fångenskap anpassats till ett liv tillsammans med människan. Hit hör både nyttodjur (hästar, nötkreatur, får osv) och sällskapsdjur (hundar, katter, hästar osv).

Ett undersläkte av Lentivirus som omfattar virus som ger flerorganssjukdomar med lång inkubationstid hos får och getter.

Ett släkte parasitära rundmaskar som infekterar mage och tolvfingertarm hos gräsätare, främst får och getter, som får i sig parasiterna med gräset de betar. Sjukdomen är vanligast i tropiska och subtropiska länder. Endast undantagsvis drabbas människor av infektion.

Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.

Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.

I en enda mening, är omasum den tredje av de cuatro kamrarna (kompartmenten) i ett djurs patsamma magsäck (abomasum). Det finns hos idisslare (herbivorer) som till exempel kor och får. Omasum består av tunn, platt, veckat muskulatur som är täckt med en mängd små plikar, och har en funktion att absorba vatten och elektrolyter från födan innan den fortsätter vidare i matspjälkningsprocessen.

Mycoplasma agalactiae är en art av små, akvatiella bakterier som saknar celldelar och tillhör gruppen Mollicutes. Den är en vanlig patogen hos fårraser världen över och orsakar kliniska symptom som mastit (inflammation i mjölkgångarna), artrit (ledinflammation) och abort hos dräktiga djur. Mycoplasma agalactiae kan också orsaka subkliniska infektioner, vilket gör att den kan spridas från djur till djur utan synliga tecken på sjukdom. Bakterien överförs vanligtvis via direkt kontakt mellan djuren eller via kontaminerade födoämnen och dricksvatten. Inkubationstiden är vanligtvis lång, uppemot 2-3 veckor, innan sjukdomstecken visar sig. Mycoplasma agalactiae är svår att behandla på grund av dess resistens mot många antibiot

Mycobacterium avium subsp. paratuberculosis (MAP) är en bakterie som orsakar sjukdomen paratuberkulos hos djur, främst idisslare som kor och får. Bakterien tillhör mykobakteriesläktet och är mycket resistент mot vanliga desinfektionsmedel och höga temperaturer. MAP kan orsaka kronisk diarré, viktminskning och andra symtom hos drabbade djur. Det har också föreslagits att MAP kan vara associerat med Crohns sjukdom hos människor, även om detta är fortfarande under forskning och inte är allmänt accepterat.

Bristning i magsäcken.

Tunntarmens översta del.

Ett släkte inom Bunyaviridaefamiljen med mer än 150 virusarter, av vilka de flesta överförs med myggor eller knott. De delas in i serogrupperna Bunyamweravirus, Californiavirus, Simbuvirus och Guamavi rus.

Idisslare tillhörande ordningen Bovidae. Många arter finns i Afrika och Sydamerika. Särskilt i Afrika är artrikedomen stor.

Den övre utvidgningen av magsäcken, ovanför incisura cardialis.

En art gramnegativa, intracellulära rickettsior av familjen Anaplasmataceae som typiskt återfinns i grupper inuti vakuoler i vaskulära endotelcellers cytoplasma hos idisslare. Den orsakar cowdrios (heartwatersjuka) och överförs med fästingar av släktet Amblyomma. Sy. Cowdria.

En familj bitande stickmyggor av ordningen Diptera. Den omfattar släktet Culicoides, som överför patogena filariaparasiter till människor och andra primater.

Paratuberkulose, också känt som Johne's disease, är en chronisk infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium avium subspecies paratuberculosis (MAP). Sjukdomen påverkar främst tarmsystemet hos djur, särskilt i tarmlösa delen av tarmen hos nötkreatur, får och andra djur som äts som boskap. Paratuberkulose kännetecknas ofta av långsam utveckling, diarré, viktminskning och allmänt illamående. Även om sjukdomen inte är fullständigt förstådd hos människor, finns det vissa bevis som antyder att MAP kan vara associerad med Crohns sjukdom, en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom hos människor.

Strongylida är en ordning av rundmaskar som innefattar parasitiska arter som infekterar djur, inklusive människor. Dessa maskar lever som vuxna i värddjurens tarm och lägger ägg som utsöndras med avföringen. Larverna som kläcks från äggen kan infektera en ny värd via kontaminerad föda, vatten eller direktkontakt med infekterade djur. Infektioner hos människor är vanligen förknippade med dålig hygien och saknas i utvecklade länder. Symptomen på en Strongylida-infektion kan variera beroende på art och graden av infektion, men kan inkludera diarré, buksmärtor, viktminskning och näringsbrist.

Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.

"Ventricular volvulus" is a rare and complex medical condition characterized by the twisting or torsion of one or both ventricles, the lower chambers of the heart responsible for pumping blood out to the body. This abnormal rotation can lead to obstruction of blood flow, reduced cardiac output, and potentially life-threatening complications such as shock, cardiac arrest, or even death if not promptly diagnosed and treated. The condition is often associated with congenital heart defects, cardiomyopathies, or other underlying heart diseases.

Idisslare av släktet Camelus (familjen Camelidae). Två välkända arter är kamel (Camelus bactrianus) och dromedar (Camelus dromedarius).

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Proteiner som produceras av den gravida kvinnans organ eller moderkaka. Sådana proteiner kan vara graviditetsspecifika (dvs att de endast förekommer under graviditeten) eller graviditetsassocierade (kan förekomma antingen under graviditeten eller i samband med t ex hormonbehandling eller vissa tumörsjukdomar).

Kirurgiskt avlägsnande av hela (total gastrektomi) eller del av (partiell gastrektomi) magsäcken.

Visna-Maedi virus är ett retrovirus som orsakar en slowly progressive, degenerativ lungdisease hos får, även känd som ovine progressive pneumonia (OPP). Det är ett subtyp av lentivirus och relaterat till människans HIV. Visna-Maedi virus infekterar främst monocyter/makrofager i lungorna och centrala nervsystemet, orsakande inflammation och skada på vävnaden över tid.

En rundmaskinfektion är en parasitär infektion orsakad av nematoder (filarier) inom släktet Ascaris, vanligtvis Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Infektionen uppstår när mikroskopiska ägg från rundmasken sväljs och kläcks i tunntarmen, varefter larverna penetrerar tarmväggen, färdas genom blodomloppet och når lungorna. Där utvecklas de till en ytterligare stadium innan de andas sig upp genom luftvägarna, sväljs ner igen och slutligen utvecklas till vuxna rundmaskar i tunntarmen där de lägger ägg som sedan utsöndras med avföringen. Symptomen på en rundmaskinfektion kan variera från ingen eller milda symptom, såsom magont och diarré, till allvarligare komplikationer som lunginflammation, obstruktion av tarmen eller bukh

'Fårboskap' refererar till djur inom familjen slidhornsdjur (Bovidae) och specifikt till domesticerade fårsarter, som främst hålls för produktion av ull, kött, skinn och ibland även mjölk. De är ofta anpassade till att beta på gräs och örter i olika klimatzoner över hela världen.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

I en enkel medicinsk definition, kan retikulum syfta på ett nätverk av membranstrukturer inom celler, som är involverade i processer som intracellulär transport, lagring och nedbrytning av proteiner. Detta nätverk består av en mängd små, sammanlänkade vesiklar (säckar) och tubuli (rör), som tillsammans bildar ett komplext system för cellytan och cytoplasman. Retikulum delas ofta upp i två typer: det grova retikulument (GR) och det tunnare retikulument (TR). GR är vanligtvis beläget nära cellytan och innehåller en hög koncentration av ribosomer, som är involverade i protein syntes. TR däremot, har ett mindre antal ribosomer och är ofta involverat i lagring och transport av proteiner.

Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.

En art av Lentivirus tillhörande undersläktet får- och getlentivirus, och besläktad med Visna-Maedivirus. Den orsakar akut encefalomyelit, kronisk artrit, lunginflammation, mastit och glomerulonefrit hos getter. Viruset överförs huvudsakligen genom modersmjölk.

Infektion med parasitmaskar från helmintklassen hos djur. Infektionen kan vara experimentell eller naturlig.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.

Rift Valley fever virus (RVFV) is a mosquito-borne phlebovirus that primarily affects animals, but can also cause severe disease in humans, including fever, headache, muscle pain, and in some cases, hemorrhagic fever, encephalitis, or blindness. It is named after the Rift Valley region of East Africa where it was first identified in 1930. The virus is transmitted to humans through contact with infected animal tissue or blood, or through the bite of infected mosquitoes. Outbreaks typically occur in Africa following periods of heavy rainfall and flooding, which provide breeding grounds for the mosquito vectors.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

En art av Pestivirus som orsakar en medfödd sjukdom hos får, kännetecknad av onormalt kraftig päls, skakningar och dålig växt. Syn. BDV.

Mag-tarmkanalens rörelser.

En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.

Endoskopisk undersökning, behandling eller operation av magsäckens insida.

Trichostrongyloidea är en överfamilj av rundmaskar (Nematoder) som primärt parasiterar tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor. De flesta arterna lever i tarmens slemhinnor där de suger blod eller annan näring från värddjuret. Infektioner orsakade av dessa maskar kan leda till olika typer av gastrointestinala symtom, såsom diarré, buksmärtor och viktminskning. Några exempel på släkten inom Trichostrongyloidea är Trichostrongylus, Necator, Ancylostoma och Haemonchus.

Saltsyra i magsaften.

En underfamilj av Herpesviridae med kort replikationscykel. Den har två släkten: Simplexvirus och Varicellovirus.

In a medical context, 'livestock' typically refers to animals that are kept or raised on a farm or ranch primarily for the purpose of producing food or other products, such as wool or leather. This can include animals like cattle, sheep, pigs, goats, and poultry. It's worth noting that the definition of livestock can vary depending on the context and region.

Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

En fästingburen infektionssjukdom hos idisslare orsakad av rickettsiaarten Cowdria ruminantium. Smittämnet överförs av fästingar av släktet Amblyomma.

Infektionssjukdomar orsakade av Bunyaviridae.

Imidodikarbondiimiddiamid. Preparat som används som näringstillskott i djurfoder. Det är en proteinfri kvävekälla.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba stavbakterier som ingår i normalfloran hos nötkreatur och får. Under förhållanden av fysisk eller fysiologisk stress kan den dock orsaka mastit hos får och transportsjuka eller enzootisk pneumoni hos kalvar av nötkreatur. Den kallades tidigare Pasteurella haemolytica.

"Växtförgiftning är en allmän term för en toxisk reaktion orsakad av konsumtion eller exponering för giftiga växter, deras delar eller ämnen de producerar, som stör livsviktiga funktioner hos människor eller djur."

"Animal diseases are illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals, including but not limited to, pets, livestock, wildlife, and birds. These diseases can be caused by various factors such as infectious agents (bacteria, viruses, parasites), genetic disorders, environmental factors, and nutritional deficiencies. Animal diseases have significant implications for animal welfare, agricultural productivity, food safety, and public health."

En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.

Infektioner orsakade av virus av släktet Morbillivirus, familjen paramyxoviridae. Infektion ger oftast akut sjukdom hos värden, men i vissa fall kan infektionen bli ihållande och leda till försämrat tillstånd.

Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

Förtidig utdrivning av foster hos djur.

Infektion med nematoder (rundmaskar) av släktet Haemonchus, kännetecknad av matsmältningsstörningar och anemi, som vid hakmaskinfektion.

Q-fever är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii, som kan överföras från djur till människor och orsaka allvarliga komplikationer.

En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.

Den del av magen som övergår i tolvfingertarmen. Den karaktäriseras av tjocka cirkelformade muskelskikt, magmunsringmuskeln, som reglerar öppning och stängning av magsäcken.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Onormal förbindelse med magsäcken.

En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.

'Visna' är en långsamt progredierande neurologisk sjukdom hos får och getter, orsakad av ett retrovirus som tillhör same familj som HIV. Sjukdomen karaktäriseras av inflammation i centrala nervsystemet och leder till demens, muskelsvaghet och till slut död.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).

En herpesvirusinfektion hos nötkreatur kännetecknad av katarral inflammation i övre luftvägarna och matsmältningsorganens epitel, keratokonjunktivit, hjärninflammation och förstoring av lymfkörtlarna. Sjukdomen kallas även bovin epitelios.

Inflammation i bröstet eller bröstkörteln.

En smittsam hudinfektion hos får och getter som främst angriper mule och läppar. Den orsakas av ett poxvirus och kan överföras till människa.

Parietalceller, även kända somoxyntceller, är en typ av cell i magmucosan som sekreterar hydroklorsyra och intracellulärt koldioxid till den intragastriska magvätskan, vilket sänker dess pH till 1-2 och skapar en miljö som är optimal för peptidasasaktivitet och proteinabsorption.

En art av gramnegativa rickettsior som företrädesvis förekommer i värdcellens vakuoler. Den orsakar Q-feber.

Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.

Ett släkte av familjen Chlamydiaceae som omfattar gramnegativa, icke Chlamydia trachomatisliknande arter, som ger infektioner hos ryggradsdjur. Chlamydophila producerar inte påvisbara mängder glykogen . Typarten är Chlamydophila psittaci.