Ljusupptagande proteinkomplex: Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.Chlorophyll Binding ProteinsPhotosynthetic Reaction Center Complex ProteinsFotosystem II-proteinkomplexKlorofyll: Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.Fotosystem I-proteinkomplexTylakoiderFykobiliproteinerFykoerytrin: Det metallfria, röda fykobilinfärgämnet i konjugerat kromoprotein hos röda alger. Tillsammans med klorofyllerna har det ljusabsorberande funktion.Fykocyanin: Det metallfria, blå fykobilinfärgämnet i konjugerat kromoprotein hos blågröna alger. Tillsammans med klorofyllerna har det ljusabsorberande funktion.FärgämnenFotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.Ljus: Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.Karotenoider: Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.VäxtproteinerKloroplaster: Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.Cyanobacteria: En undergrupp klorofyllbärande bakterier (blågröna alger) bestående av encelliga eller flercelliga organismer med förmåga att genom fotosyntes producera syre. Blågröna alger är de enda kända organismer som kan binda både koldioxid (under medverkan av ljus) och kväve. Cyanobakterierna betraktades tidigare som alger, men de saknar algernas typiska kärnor och kloroplaster, och jämförelser av nukleotidbaser från 16S och 5S-rRNA tyder på att cyanobakterierna fylogenetiskt har en plats ganska långt ned under de gramnegativa bakterierna.Bakterieklorofyll: Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.Arabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.RhodopseudomonasMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.EnergiöverföringSpinacia oleraceaAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.FykobilisomerXantofyllerRhodospirillumRhodobacter sphaeroidesMultiproteinkomplexFykobilinerBakteriella kromatoforer: Organeller hos ljuskrävande bakterier som innehåller fotosyntespigment och som bildas genom en inbuktning i cytoplasmamembranet.PeasChlamydomonas reinhardtii: En organism som betraktas som både protozo och alg. Fina, hårliknande utskott sticker ut från flagellytorna.SpektralanalysFluorescensspektrometri: Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.Rhodospirillum rubrumVäxterBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Algproteiner: Proteiner som förekommer i någon algart.ProteinbindningRodopsiner, mikrobiellaHordeum: Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.SpektrofotometriProchloronLutein: En karotenoidalkohol som är utbredd i naturen. Den finns i äggula, alger och i gula blommors kronblad, bl a.RhodobacterChloroplast ProteinsKartläggning av proteininteraktionModeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Makromolekylära substanser: Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.RhodophytaPolyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.ArabidopsisproteinerChlorophytaMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.ChlorobiApoproteiner: Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.Intracellulära membran: Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.Rhodobacter capsulatusMembranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.Fluorescens: Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.Fotobiologi: En gren av biologin som är inriktad på studier av ljusets effekter på levande organismer.FabaceaeSolenergiProteinkonfigurationProchlorophytaBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.ProtoklorofyllidDiatomeer: Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.MörkerChromatium: Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.VäxtbladDinoflagellida: Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.Cytokrom b6f komplexFotokemiska processerRhodospirillaceaeProteinstruktur, kvartärProchlorothrixChlorobiumProteinerAdaptorproteinkomplex 3Fotokemi: En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurChromatiaceae: Organismer som påträffas i anaeroba och sulfidförande vattenmiljöer.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Sekvenshomologi, aminosyraMedicinalväxter: Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.Elektrontransport: En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.Dimerisering: Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Elektroner: Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.Molekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.ProteobakterierProteinstruktur, tertiärFotoner: Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.