Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.
Chlorophyll Binding Proteins (CBPs) are a class of proteins found in the thylakoid membranes of chloroplasts in plants, algae, and cyanobacteria. They play a crucial role in photosynthesis by binding to and stabilizing chlorophyll pigments within the photosystems I and II complexes. CBPs help to harvest light energy and transfer it to the reaction centers of these complexes, where it is used to convert carbon dioxide and water into oxygen and organic compounds during photosynthesis. There are several types of CBPs, including the light-harvesting complex (LHC) proteins, which are the most abundant membrane proteins in plants and algae.
I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasterna.
Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.
Fykobiliproteiner är ett typ av protein som innehåller kromoforer och förekommer hos cyanobakterier och rödalger. De är viktiga för fotosyntesen, eftersom de absorberar ljus i olika delar av det visibla spektret och överför den energin till fotosystemet. Fykobiliproteiner delas in i två grupper: fykocyaniner (blå) och fykoerytriner (röda).
Det metallfria, röda fykobilinfärgämnet i konjugerat kromoprotein hos röda alger. Tillsammans med klorofyllerna har det ljusabsorberande funktion.
Det metallfria, blå fykobilinfärgämnet i konjugerat kromoprotein hos blågröna alger. Tillsammans med klorofyllerna har det ljusabsorberande funktion.
Färgämnen, även kända som pigment, är ämnen som absorberar ljus av vissa våglängder och reflekterar eller transmiterar andra, vilket ger upphov till en visuell upplevelse av färg.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
En undergrupp klorofyllbärande bakterier (blågröna alger) bestående av encelliga eller flercelliga organismer med förmåga att genom fotosyntes producera syre. Blågröna alger är de enda kända organismer som kan binda både koldioxid (under medverkan av ljus) och kväve. Cyanobakterierna betraktades tidigare som alger, men de saknar algernas typiska kärnor och kloroplaster, och jämförelser av nukleotidbaser från 16S och 5S-rRNA tyder på att cyanobakterierna fylogenetiskt har en plats ganska långt ned under de gramnegativa bakterierna.
Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa och fotosyntetiserande. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både under aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. De är också kapabla till fototrof livsstil, där de använder ljus som en energikälla för till exempel kolassimilation. Rhodopseudomonas-arter förekommer naturligt i vatten och jord och kan spela en roll i nedbrytningen av organiska material i dessa miljöer.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
In medicine, energy transfer refers to the process of moving energy from one system or entity to another, such as the transfer of heat energy between molecules during a chemical reaction or the transmission of electromagnetic energy in the form of radiation for diagnostic or therapeutic purposes.
'Spinacia oleracea' är den botaniska termen för grönsaken spinat, som är känd för sitt höga näringsvärde och används ofta inom matlagning och medicinska tillämpningar.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Fykobilisomer är pigmentproteinkomplex som förekommer hos cyanobakterier och rödalger, där de är involverade i ljusabsorption och energitransfer i fotosyntesen. De består av en fykobilinpigmentmolekyl bundet till ett protein, och kan vara arrangerade i olika former av komplex som fykocyaniner och fykofytiner. Fykobilisomer absorberar ljus i det röda och nära infraröda spektrumet, vilket utökar den totala ljuskapturen hos dessa fototrofa organismer.
Xantofyller är en typ av pigmentmolekyler som tillhör gruppen karotenoider och förekommer naturligt i vissa växter, djur och alger. De har vanligtvis en gul eller orange färg och fungerar ofta som antioxidanter i levande organismers celler.
Rhodospirillum är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa stavformiga bakterier. De är fotosyntetiskt aktiva och kan producera bakteriochlorofyll, vilket gör dem kapabla till anaerob fototrof growth under ljusexponering. Rhodospirillum-arter förekommer vanligtvis i sötvattenmiljöer och har potentialen att spela en roll inom bioteknik, exempelvis genom sin förmåga att producera vätegas under fotosyntes.
'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är strikt aerob men kan även växa anaerobt under fototrofa förhållanden genom att använda sig av fotosyntes. Bakterien är känd för sin förmåga att producera stora mängder karotenoider och bakterieblå pigment, som ger den en rödaktig färg. 'Rhodobacter sphaeroides' har potentialen att användas inom bioteknologi och för bioenergi på grund av dess förmåga till fotosyntes och produktion av biogaser som väte och metan.
Ett multiproteinkomplex är en sammansättning av två eller flera proteiner som interagerar och fungerar tillsammans för att utöva en specifik cellulär funktion. Dessa proteiner binds till varandra med hjälp av icke-kovalenta interaktioner, såsom vätebindningar, hydrofoba interaktioner och Van der Waals-krfter. Många cellulära processer, inklusive signaltransduktion, DNA-replikering, transkription och proteinsyntes, kräver multiproteinkomplex för att koordinera och reglera dessa funktioner effektivt.
Fykobiliner är vattenlösliga pigment som förekommer hos cyanobakterier och rödalger, där de är bundna till proteiner och bildar komplexa strukturer kända som fykobilisomer. Fykobilinerna absorberar ljus i olika våglängder och överför energin till fotosyntesen, vilket gör att dessa organismer kan utnyttja solljus av lägre intensitet eller med annorlunda spektral sammansättning än gröna växter.
Organeller hos ljuskrävande bakterier som innehåller fotosyntespigment och som bildas genom en inbuktning i cytoplasmamembranet.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
En organism som betraktas som både protozo och alg. Fina, hårliknande utskott sticker ut från flagellytorna.
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.
Rhodospirillum rubrum är en gramnegativ, strikt aerob eller fakultativt anaerob, fotosyntetiserande bakterie som tillhör purpurbakterierna. Den är rödbrunfärgad på grund av sina fotosyntetiska pigment och har en spiralformad morfologi med en eller flera flageller som används för svängkraftsbetonad rörelse. R. rubrum kan grova näringsämnen genom kvävefixering och är känd för sin förmåga att metabolisera en rad olika kolhydrat- och organiska syremolekyler som acetat, malat och butyrat. Denna bakterie återfinns vanligtvis i sötvattenmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och vattendrag, men kan även förekomma i jord- och växtassociationer.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Proteiner som förekommer i någon algart.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
"Mikrobiella rodopsiner" refererar till ljuskänsliga proteiner hos vissa bakterier och arkéer som liknar det visuella pigmentet i djurs ögon, rhodopsin. Dessa proteiner är involverade i bakteriers eller arkéers förmåga att använda ljusenergi för att generera energi genom ett process som kallas fototrofi. Mikrobiella rodopsiner består av en transmembranprotein, ofta kallad halorodopsin eller bakteriorhodopsin, som innehåller en retinalgrupp som kan isomerisera när den exponeras för ljus, vilket initierar en protonpumpningsprocess över cellmembranet och genererar ett elektrokemiskt potential som kan omvandlas till energi.
Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Prochloron är ett genus av cyanobakterier (blågröna bakterier) som lever symbiotiskt i koloni med marina svampdjur. Den kännetecknas genetiskt och morfologiskt av närvaron av två typper av fotosyntetiska pigment, chlorofyll a och divinyl-chlorofyll b, som ger den sin gröna färg. Prochloron är unikt bland cyanobakterier eftersom de flesta andra cyanobakterier innehåller endast chlorofyll a i sina fotosystem. Dessutom har Prochloron en unik struktur av sina fotosyntetiska membran, som är organiserade i stavformade thylakoider istället för de vanliga flaskformade thylakoiderna hos andra cyanobakterier. Prochloron är också känd för att ha en stor genombibliotek med gener relaterade till fotosyntes och kolocykler, vilket gör det int
En karotenoidalkohol som är utbredd i naturen. Den finns i äggula, alger och i gula blommors kronblad, bl a.
Rhodobacter är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobakteriegruppen. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. De är också kapabla till kemotrofi, det vill säga de kan också utvinna energi från oxidation av organiska eller oorganiska ämnen. Rhodobacter-arterna är vanligen motila och har en polär flagell. De lever främst i sötvatten och marina miljöer, inklusive vattensamlingar som dammar, sjöar och hav. Släktet Rhodobacter innefattar flera arter, av vilka några är kända för sin förmåga att fixera kväve. Dessa bakterier spelar därför en viktig roll i globala kol- och kvävecykler.
Chloroplast proteins are those protein molecules that are located within the chloroplasts, which are specialized organelles in plant and algal cells responsible for carrying out photosynthesis. These proteins play crucial roles in various processes related to photosynthesis, such as light absorption, electron transport, and carbon fixation. They can be categorized into two main types:
Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.
Rhodophyta, också kända som rödalger, är en division av marine och sötvattenslevande alger. Dessa organismers celler innehåller fyloplaster istället för de mer vanliga chloroplasterna hos andra algdivisioner. Rhodophyta-celler har också unika kolesteroler och karotenoidpigment som ger dem deras röda färg, även om vissa arter kan vara gröna, bruna eller rosa.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Chlorobi, även kända som gröna svavelbakterier, är en grupp fotosyntetiserande batterier som utför anoxygenn fototrof syntes med hjälp av bacterieklorofyll b. De är unika eftersom de använder sig av ett slags klorofyll som absorberar ljus i det nära infraröda spektret och har en speciell typ av fotosyntes som involverar reduktion av svavel till svaveldioxid istället för vatten till syre. Chlorobi lever vanligtvis i sötvattensmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och skogssjöar, och spelar en viktig roll i kolcykeln i dessa ekosystem genom att bryta ned organiska ämnen och producera metan som en biprodukt.
Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.
Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.
Rhodobacter capsulatus är en gramnegativ, strikt aerob bakterie som tillhör alfaproteobakterierna (Alphaproteobacteria). Den är känd för sin förmåga att utföra fotosyntes under anoxiska förhållanden och kan bilda pigmenterade granuler, så kallade utsvällningar, som innehåller bakteriekolerider. R. capsulatus är också känd för sin förmåga att fixera kväve och är därför användbar inom bioteknologi för produktion av kommersiella proteinprodukter.
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.
En gren av biologin som är inriktad på studier av ljusets effekter på levande organismer.
Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.
Som en enkel och medicinskt relaterad definition kan solenergi definieras som den elektromagnetiska strålning som kommer från solen och som kan absorberas eller reflekteras av kroppen. Denna strålning inkluderar ultravioletta (UV), synliga och icke-synliga ljus, samt infraröda strålningar. Överexponering av UV-strålning kan leda till solskador som rodnad, solbrand, förändringar i huden och ökad risk for cancer.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Prochlorophyta är ett numera föråldrat taxonomiskt begrepp som användes för att beskriva en grupp av fotosyntetiserande organismer med gröna, chlorofyll-a och -b kontinuerligt samlade i tillplattade, fyrkantiga thylakoidmembran. Dessa organismers exakta systematiska position är fortfarande under debatt, men de flesta forskare anser att de bör ingå i cyanobakterier eller grönalger istället för att utgöra en självständig grupp.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Protoklorofyllid är ett grönt pigment som förekommer hos vissa fotosyntetiserande bakterier, såsom cyanobakterier och grönsvarta sulfurbakterier. Det är en föregångare till protoklorofyll a och b, vilka är de två formerna av protoklorofyll som finns hos högre växter och alger. Protoklorofyllid absorberar ljus i det röda delområdet av det visible spektret (vid ungefär 650 nanometer) och reflekterar grönt ljus, men det är mindre effektivt vid fotosyntes jämfört med protoklorofyll a och b.
Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän beskrivning av ett frånvaro av ljus. I vissa medicinska sammanhang kan uttrycket 'nattblindhet' användas för att beskriva en specifik form av synnedsättning där individen har svårt att se klart i dimma, skymning eller under mörker. Men själva termen 'mörker' används inte medicinskt.
Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.
Det medicinska begreppet "Cytokrom b6f-komplex" refererar till ett proteincomplex som är involverat i den elektrontransportkedjan hos fotosyntetiserande organeller, såsom kloroplasten hos växter och cyanobakterier. Det består av två underenheter, cytokrom b6 och cytokrom f, som är anslutna till varandra och deltar i transporten av elektroner från vatten till plastidens nukleotidreduktas (PNR). Denna process är en central del av fotosyntesen, där ljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP och NADPH. Cytokrom b6f-komplexet fungerar också som en protonpump, vilket bidrar till skapandet av ett protonkoncentrationsgradient över den inre membranen hos kloroplasten, som sedan kan användas för att syntetisera ATP i ATP-syntasen.
'Fotokemiska processer' refererar till kemiska reaktioner som induceras eller katalyseras av ljusenergi, där fotoner absorberas av ett kemiskt system och initierar en molekylär omstrukturering eller produktbildning.
Rhodospirillaceae is a family of purple bacteria within the class Alphaproteobacteria. These bacteria are characterized by their ability to perform photosynthesis using bacteriochlorophyll and carotenoids, with some members being obligately anaerobic and others facultatively anaerobic. They typically have a curved or spiral-shaped morphology and can be found in various environments such as freshwater, marine habitats, and soil. Some species are capable of nitrogen fixation and play a role in the global nitrogen cycle. It is important to note that Rhodospirillaceae is a taxonomic group, and individual members may have different characteristics and ecological roles.
"Kvartära proteinstrukturen refererar till den rumsliga organisationen hos komplexa proteinmolekyler, vilket inkluderar både den enskilda proteinkedjans sekundära och tertiära struktur samt positionen och orienteringen av eventuella subuniteter eller ligander i ett multiomeriskt proteinprotein."
Prochlorothrix är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som innehåller klorofyll a och b, liknande de hos gröna växter. Dessa encelliga organismer förekommer i sötvatten och har en unik morfologi med cylindriska cellkroppar och längsgående tylakoidmembran. Prochlorothrix-arter är autotrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen näring genom fotosyntes. Det bör dock noteras att forskningen kring dessa organismer fortlöper och vår kunskap om deras ekologi, fysiologi och systematik kan utvecklas över tid.
Chlorobium är ett släkte av gröna svavelbakterier som utför fotosyntes med hjälp av bakterieklorofyll c och vit svavel. De lever vanligtvis i anoxiska (syrefria) miljöer med höga sulfidhalter, såsom sotvattensmangrovesumpar och sediment i sjöar och hav. Chlorobium-arterna kan oxidera svavel till svaveldioxid under fotosyntesen, vilket gör dem unika bland de flesta andra fotosyntetiserande organismer.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Adaptor Protein Complex 3, också känt som AP-3, är ett proteincomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar inne i eukaryota celler. Det består av fyra subunits: beta-3A, beta-3B, delta, och sigma-3A. AP-3 är involverat i den intracellulära trafficken av membranproteiner till specifika destinations som sen vesiklar, lysosomer och melanosomer. Defekter i AP-3 har visats korrelera med olika sjukdomar såsom neurodegenerativa störningar och albinism.
En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Organismer som påträffas i anaeroba och sulfidförande vattenmiljöer.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Proteobacteria är en fylum (division) av gramnegativa bakterier, inklusive en mångfald artar med olika egenskaper och former. De flesta proteobakterier lever som frisättande individer eller i symbiotiska associationer med andra organismer. Flera är viktiga patogener hos människor, djur och växter. Proteobacteria innehåller även en stor andel artar som spelar nyckelroller i naturens närings- och energicykler, till exempel syrefixerande bakterier och fotosyntetiserande cyanobakterier.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.