Ett kirurgiskt förfaringssätt att korrigera myopi genom att dra undan hornhinnans stroma. Med en mikrokeratom görs en lamellär dissektion i hornhinnan, varvid bildas en flik av intakt hornhinneepitel. Sedan fliken lyfts undan omformas det därunder liggande midstromat med hjälp av excimerlaser, och fliken kan läggas tillbaka i sitt ursprungliga läge.

En excimerlaser är en speciell typ av laser som används inom medicinen, främst inom oftalmologi och dermatologi. Den består av en gasblandning som exciteras med hjälp av elektrisk energi, vilket resulterar i att korta, intensiva laserpulser genereras. Excimerlasern används bland annat för att korrigera synfel vid sjukdomar som nästippen (kortsynthet) och ögonsjukdomen grå starr genom att skapa en permanent förändring av hornhinnans form. Laserns längd på de ultravioletta våglängderna gör den särskilt användbar inom dessa områden, då den kan fokuseras med hög precision och ge minimal skada på omgivande vävnad.

Refraktiv kirurgi är en typ av kirurgi som korregerar ögats refraktiva fel, såsom närsynthet (myopi), långsynthet (hypermetropi) och astigmatism, genom att förändra formen på hornhinnan eller linsen i ögat. Detta görs vanligtvis med hjälp av laserteknik eller genom att skapa små skär i ögats lins. Refraktiv kirurgi kan minska eller eliminera behovet av glasögon eller kontaktlinser. Exempel på metoder inom refraktiv kirurgi är LASIK, PRK och Linx-implantat.

Närsynthet är en typ av synnedsättning där individens förmåga att se på långt håll är nedsatt, medan närseendet och förmågan att uppfatta detaljer på nära håll ofta är normala eller till och med förbättrade.

En typ av refraktiv hornhinnekirurgi för korrigering av myopi och astigmatism.

Vävnadsflikar av hud eller underhud (ibland med muskelvävnad) som lossas från underliggande vävnad, men får sitta fast vid en ände. De bibehåller sin blodförsörjning under överföringen till sin nya plats. Lambåer används vid plastikkirurgi för att täcka en angränsande defekt. Flikarna kan vara av typen stjälkad lambå, rotationslambå, tublambå osv.

En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.

Mätning av hornhinnans främre yta, dess krökning och form. Den används ofta för att ställa diagnos på keratokon och andra hornhinnesjukdomar, och fastställa hornhinneförändringar efter keratotomi eller keratoplastik. En viktig tillämpning är vid anpassning av kontaktlinser. För mätning av hornhinnans topografi kan ett flertal typer av teknik användas: keratometri, keratoskopi, profilfotografering, datorstödd bildbehandling, videokeratografi m fl.

Hornhinnans stödjevävnad. Det varvade bindväv som utgör det tjockaste skiktet av hornhinnan mellan Bowman- och Descemetmembranen.

Ojämnheter i ögats brytningsytor, vilket leder till brytningsfel, så att ljusstrålar inte bryts till en samlad fokuseringspunkt på näthinnan, utan sprids till en större, diffus punkt. Detta beror på att ögat kan ha en annan böjning (och brytning) i horisontalplanet än i vertikalplanet.

Brytning av ljus genom ögats medier.

"Hornhinna, eller keratosis hornica, är en benign tumör som består av överväxt keratin (hornmaterial) på huden, oftast på händer och fötter. Den kan vara åkomma som man får från birth eller som utvecklas under livet."

"Synskärpa (visual acuity) är ett mått på förmågan att uppfatta detaljer och skilja på små objekt, ofta uttryckt som antalet bokstäver eller linjer en individ kan urskilja på ett visst avstånd."

En kirurgisk teknik för korrigering av brytningsfel i ögat, så som myopi och astigmatism. Med den här metoden lyfts en flik av hornhinneepitelet upp och läggs åter på plats sedan en del av hornhinnans undre epitel avlägsnats med hjälp av laser. Fliken görs efter märkning av epitelet och behandling med utspädd alkohol.

Corneal wavefront aberration refers to the distortions or irregularities in the way light travels through the cornea, which is the clear front surface of the eye. These aberrations can cause blurred or distorted vision and are typically measured using a wavefront sensor. The resulting map of data points, known as a wavefront map, can help doctors understand the specific nature of the aberration and determine an appropriate course of treatment, such as customized contact lenses or laser eye surgery.

Ett kirurgiskt förfarande för behandling av myopi, genom anläggande av radiella snitt i ögats hornhinna för att platta ut den och därmed ändra brytningsegenskaperna.

Corneal pachymetry är en undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) som mäter tjockleken på hornhinnan, det transparenta lagret över fronter av ögat. Det görs vanligtvis med hjälp av en ultraljudsverktyg eller en kontaktlös, icke-invasiv laserbaserad metod som mäter ljusets reflexion från hornhinnan.

Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av ögonsjukdomar och synstörningar.

Sjukdomar i ögats hornhinna.

Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.

Icke-inflammatorisk, vanligen dubbelsidig framträngning av ögats hornhinna, vars topp är förskjuten nedåt och mot näsan. Fenomenet uppträder oftast hos kvinnor i pubertetsålder. Orsaken är okänd, men ärftliga faktorer kan ligga bakom. Benämningen -konus avser konformen på hornhinnans framträngning.

En hornhinnetransplantation, även kallat keratoplastik, är en medicinsk procedure där delar eller hela hornhinnan (kornean) ersätts med hornhinna från en donator. Detta görs vanligtvis för att återställa synen hos en patient som har skador, sjukdomar eller defekter i sin egen hornhinna som inte kan botas på annat sätt. Proceduren innebär att den skadade hornhinnan tas bort och ersätts med den donerade hornhinnan, vilken sedan fästs i place med hjälp av sömmar eller lim. Efter operationen behöver patienten vanligtvis använda sig av läkemedel för att förebygga infektioner och avstötning av den nya hornhinnan.

Inflammatorisk reaktion i hornhinnan.

Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.

Förhållandevis starkt ljus, som känns obehagligt eller stör den optimala synförmågan.

Ett parasympatolytiskt, antikolinergt medel som uteslutande används för att åstadkomma mydrias (pupillvidgning) eller cykloplegi (ciliarmuskelförlamning).

Aberrometry är en teknik inom optometri och oftalmologi som mäter avvikelser från det ideala ljusvägen genom ett optiskt system, vanligtvis det mänskliga ögat. Genom att uppmäta dessa avvikelser, även kallade aberrationer, kan optiker och ögonläkare bedöma kvaliteten på synen och fastställa om korrektion med exempelvis glasögon eller kontaktlinser behövs. Aberrometry används också för att utvärdera effektiviteten av refaktiva kirurgiska procedurer som LASIK och PRK.

"Ett brytningsfel är en punkt eller plats inom ett optiskt medium där ljusets brytningsindex ändras plötsligt, vilket orsakar en avböjning i ljusstrålarnas riktning."

Inre blödningar i ögat från kärl i ögats olika vävnader.

Ett brytningsfel i ögat, där infallande, parallella ljusstrålar bryts till en brännpunkt belägen bakom näthinnan, beroende på att ögat är för kort. Benämningen översynthet beskriver det fenomen att närgränsen för skärpa ligger längre bort än vid normalbrytning vid motsvarande anpassningsgrad (ackommodation).

YAG-laser är en typ av laser, eller ljusamplificerad emissionsgivare, som använder sig av ett yttre, kristallino material känt som yttrium aluminium garnet (YAG), för att producera coherenta och intensiva ljusstrålar. Denna typ av laser används vanligtvis inom oftalmologi, där den kan användas för att behandla ögoninfektioner eller för att utföra operationer såsom kapsulotomi efter katarraktoperationer. YAG-laserns våglängd är normalt inställd på 1064 nanometer, vilket gör den penetrerande för ögats optiska medium och därmed användbar inom oftalmologi.

Partiell eller fullständig ersättning av centrala hornhinnans alla skikt.

Skiktat, skvamöst (fjällande) epitel som täcker hornhinnans ytteryta. Det är slätt och innehåller många fria nervändar.

Koagulering av vävnader med hjälp av laser. Denna typ av laser ger ett synligt ljus inom det gröna våglängdsområdet som absorberas selektivt av hemoglobin, vilket sålunda möjliggör tillslutning av blödande blodkärl.

Läkardefinition: Laserterapi är användning av laserstrålar för att behandla olika medicinska tillstånd, genom att fokusera energin från laserljuset på ett specifikt mål i kroppen. Detta kan hjälpa till att stimulera celltillväxt och regeneration, reducera inflammation och smärta samt eliminera skadade vävnader eller patogener. Exempel på användningsområden inkluderar hudbehandlingar, ögonkirurgi, smärtlindring och cancerbehandling.

Strålbehandling med ljus av låg intensitet och våglängder mellan 540 nm och 830 nm. Effekterna tros bero på en fotokemisk reaktion som ändrar cellmembrangenomsläppligheten, med ökad mRNA-syntes och celltillväxt som följd. Effekterna beror inte på hetta, som vid laserkirurgi. Lågenergilaserbehandling har använts i allmänmedicin, veterinärmedicin och odontologi vid en rad olika tillstånd, men oftast för sårläkning och smärtbehandling.

Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.

I en enkel mening kan 'protesimplantation' definieras som en medicinsk procedur där en konstgjord (konstruerad) protes utplaceras och fästes i kroppen för att ersätta eller stödja en defekt, skadad eller saknad del av kroppen. Detta kan gälla olika slags proteser såsom öronsnäckproteser, linsproteser, knä- eller höftproteser och så vidare. Protesimplantationen utförs vanligtvis under operation och syftet är att förbättra patientens funktion, rörelsefrihet och livskvalitet.

En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.

"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.

En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.

Sårläkning är ett komplext fysiologiskt process där skadad vävnad repareras och restaureras till sin normala funktion och struktur med hjälp av koordinerade mekanismer som inkluderar hemostas, inflammation, cellproliferation och remodellering.

"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layern i ögon, främst i retinalan och optiska nervhuvudet. Tekniken bygger på principen med ljusinterferometri för att tolka reflekterat ljus från vävnaden, vilket ger information om dess struktur och skiktning. OCT används kliniskt för att diagnostisera, monitora och behandla en rad olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och papillödem.