Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.
Allmänna tillstånd med ihållande eller återkommande huvudvärk. Klassificering av huvudvärkssyndrom kan utgå från etiologi (t ex vaskulär huvudvärk, huvudvärk till följd av skada osv), tidsmönster (t ex klusterhuvudvärk, paroxysmal hemikrani osv), eller utlösande faktorer (t ex huvudvärk vid hosta).
Spänningshuvudvärk, även känd som tensionstyp huvudvärk, är en typ av primär kronisk huvudvärk som ofta beskrivs som ett tryck eller ett band runt huvudet, vanligtvis bakom ögonen, och kan vara förknippad med muskelspänning i nacken och skuldrorna.
Ett syndrom kännetecknat av dagliga episoder av intensiv, halvsidig huvudvärk, återkommande under en period av 6-12 veckor, för att sedan vara borta under månader till år. Huvudvärken är inte av den bultande typen, varar 30-60 minuter, och uppträder såväl nattetid som med regelbundna intervall under dagen. Enkelsidig rinnoré, tårögdhet, rodnad i ansiktet och mios (pupillsammandragning) åtföljer ofta huvudvärken, som främst drabbar unga män.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
"Vaskulär huvudvärk" är en allmän term som används för att beskriva olika slags huvudvärksrubbningar orsakade av problem med kroppens blodkärl, inklusive migrän och klusterhuvudvärk.
En klass handikappande, primära huvudvärkstillstånd som kännetecknas av återkommande, enkelsidig, pulserande huvudvärk. De två huvudsakliga typerna är vanlig migrän (utan aura) och klassisk migrän (med aura eller neurologiska symtom).
* Schizophyllum är ett släkte av svampar inom divisionen Basidiomycota, och tillhör klassen Agaricomycetes. Släktet är världsvidt förekommande och innehåller cirka 50 arter, varav Schizophyllum commune är den mest studerade. Denna art är en vanlig förekommande skuggsvamp som kan angripa ett stort antal olika träslag. *
En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.
Protein S er en naturlig forekommande substans i kroppen som spiller en viktig rolle i blodets koagulasjonsprosess. Protein S fungerer som en antikoagulant, det vil si at det hjelper til a forhindre uønsket blodkoagulering. Det gjør dette ved å inaktivere bestemte enzymer som er involvert i koagulasjonen. Protein S forekommer naturligvis i to former: en bundet form og en fri form. Den frie formen er den aktive formen av protein S, og det er denne formen av protein S som har antikoagulant-egenskaper. Nedsatt funksjon eller mangel på Protein S kan øke risikoen for uønsket blodkoagulering og kan være forbundet med visse medisinske tilstander, inkludert blodpropp (trombose) og visse typer blødning.
Stark, utåtriktad känsla av tillfredsställelse.
Filosofi som bygger på analys av individens tillvaro i världen och förfäktar att människans existens inte till fullo kan förklaras vetenskapligt. Likaså framhävs individens frihet och ansvar, samt att varje individs religiösa och etiska erfarenheter är unika. Existentialismen ägnar sig även åt analys av subjektiva fenomen som ängslan, skuldkänsla och lidande.
Protein S-brist (Protein S deficiency) är ett medfött tillstånd där individen har nedsatt mängd eller funktion av protein S, ett protein som hjälper till att reglera blodets koaguleringssystem. Detta kan öka risken för blodproppar (tromboser) och embolier. Protein S-brist kan vara ärftligt eller aquired.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.