Kotartär: Den första grenen av nyckelbensartären, med utbredning till nackmusklerna, ryggkotorna, ryggmärgen, lillhjärnan och inre delarna av hjärnan.VertebralisdissektionArteria vertebrobasilaris-insufficiensPulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.Basilarartär: Den artär som bildas där högra och vänstra ryggradsartärerna förenar sig. Den sträcker sig från den nedre till den övre avgränsningen av pons, där den förgrenar sig i de båda bakre hjärnartärerna.NyckelbensartärKärlröntgen av hjärna: Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.Stöldsyndrom, arteria subclaviaLateralt medullärt syndrom: Infarkt i den dorsolaterala delen av ryggmärgen pga tilltäppning i ryggradsartären och/eller lillhjärnans bakre och nedre artär. De kliniska manifestationerna varierar med infarktens omfattning, men kan utgöras av förlust av smärt- och temperaturkänsel i den ansiktshalva som är på samma sida som infarkten eller i motsatt kroppshalva nedanför hakan, Horners syndrom på samma sida, ataxi på samma sida, dysartri, yrsel, illamående, hicka, dysfagi (sväljningssvårigheter) och stämbandsförlamning.Halsartärer: Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.Magnetisk resonansangiografi: Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.Aneurysm, dissekerande: Särande av artärväggen pga blödning igenom kärlväggens inre hinnor och ut mellan kärlväggens olika skikt. Vanligast i aortan.Hjärnartärer: De artärer som förser hjärnbarken med blod.Lungartär: Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.Halsartär, inre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer främre delen av hjärnan, ögat och dess tillbehör, pannan och näsan med blod.Kärlröntgen: Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Hjärnaneurysm: Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).Halskotor: Syn. cervikalkotor; C1-C7.Embolisering, terapeutisk: En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.Digital subtraktionsangiografi: Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.Hjärnstamsinfarkter: Infarkter som förekommer i hjärnstammen (mitthjärnan, bryggan och den förlängda märgen). Det finns flera specifika syndrom, kännetecknade av sina bestämda kliniska uttrycksformer och bestämda ställen för den ischemiska skadan.Cervical AtlasPulsåderförträngning: Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.NackskadorSubaraknoidalblödningDissektion av inre halsartär: Blödning ut i karotis kärlvägg, varvid innerhinnan skiljs från de yttre skikten och ett aneurysm uppstår. Detta förlopp kan leda till komplikationer av tromboembolism, som t ex hjärninfarkt. Dissekere ande aneurysm kan uppkomma spontant eller efter skallskada, halsskada eller i sällsynta fall i samband med våldsam hosta.Axis: Den andra halskotan.NjurartärLårbensartär: Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Tarmkäxartärer: Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.Fibromuskulär dysplasi: En idiopatisk, segmentell, icke-ateromatös sjukdom i artärväggarnas muskler som leder till stenos i små och medelstora artärer. Oftast är det njurartärerna som drabbas, men även förekomst i axillära artären, höftartären, basilarartären, halspulsådern, leverpulsådern och skallartärerna har rapporterats.Aneurysm, brustet: Bristning eller bråck i den försvagade, utbuktande kärlväggen vid ett aneurysm.NackbenHalsartär, gemensam: De två pulsådror som försörjer huvud och hals med blod. De leder uppåt i halsen, en på varje sida, och i nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar, den yttre (arteria carotis exte rna) och den inre (arteria carotis interna) halspulsådern.Mammarartärer: Artärer som utgår från nyckelbens- eller armhåleartärerna och fördelas till främre bröstkorgsväggen, lungmellanrummet, mellangärdet, bröstmusklerna och mjölkkörtlarna.Halsartärsjukdomar: Sjukdomar i halsens gemensamma pulsåder, den inre och den yttre halsartären. Ateroskleros och traumatiska skador är relativt vanliga orsaker till halsartärsjukdomar.Lillhjärnans sjukdomar: Sjukdomar som påverkar lillhjärnans struktur och funktioner. De viktigaste symtomen på funktionsrubbning i lillhjärnan är dysmetri, ataktisk gång och muskelslapphet.StentarAneurysm, falskt: Ett aneurysm där hela kärlväggen är skadad och blödningen begränsas av omgivande vävnad, eventuellt med bildande av en säck som står i förbindelse med artär eller hjärta.Atlantoaxialled: Leden bestående av den översta (atlas) och näst översta (axis) halskotan.Höftartär: Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.Koronar-bypass: Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.Sammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Dopplereffekt: Skillnader i den iakttagna frekvensen hos t ex ljud-, ljus eller radiovågor då vågkälla och observatör rör sig i förhållande till varandra. Effekten har uppkallats efter den österrikiske 1800-talsfysikern Johann Christian Doppler.PerkussionHalsartär, yttre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer de yttre delarna av huvud, ansikte och hals med blod.YrselStrålbensartärHjärnrevaskularisering: Mikrokirurgisk revaskularisering (återställande av blodkärl) i syfte att förbättra den intrakraniella cirkulationen. Det innebär vanligen att det yttre blodomloppet kopplas ihop med det innanför skall benet, men också eventuell extrakraniell revaskularisering (dvs subklavikulär-vertebralartärbypass; subklavikulär-carotis externa bypass). Detta görs genom sammankoppling av två artärer (direkt anasto mos) eller genom autolog transplantation av kärlrik vävnad till hjärnans yta.Arteriovenös fistel: Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.Intrakraniell arterioskleros: Kärlsjukdomar kännetecknade av förtjockade, förhårdnade och ombildade kärlväggar i de intrakraniella artärerna. Det finns tre undertyper: 1) ateroskleros, med fettavlagringar på insidan av artärväggarna; 2) Monckebergs skleros, som uppvisar kalkavlagringar i väggens mellanskikt; och 3) arterioloskleros, som avser skleros i de små, tunna kärlen. Kliniskt kan dessa tillstånd sättas i samband med övergående hjärnischemi, hjärninfarkt, intrakraniell tromboembolism eller intrakraniella aneurysm.Artärbråck: Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.FärgultraljudCerebral infarkt: Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.BehandlingsresultatAtlantooccipitalled: Leden mellan översta halskotan (atlas) och nackbenet (os occipitale).Processus mastoideus: Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.Blodflöde i hjärnan: Blodcirkulationen i hjärnans kärl.UltraljudsdopplerBallongvidgning av kärl: Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.NackeStickskadorMjältartär: Den största grenen av bukartärstammen, med spridning till mjälten, bukspottkörteln, magen och det större bukhinnenätet.Armartär: Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.UltraljudsundersökningAnsiktsspasm, halvsidigRegionalt blodflödeLillhjärna: En del av den bakre hjärnan (metencefalon), belägen i den bakre skallskålen. Den utgör centrum för samordning av rörelser. Syn. cerebellum.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Hjärnischemi: Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.Duplexultraljud: Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.Leverartär: En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.Cerebrovaskulära sjukdomar: Ett brett spektrum av störningar förknippade med försämrat blodflöde i hjärnans artärer och vener. Hit hör hjärninfarkt, hjärnischemi, anoxi (syrebrist) i hjärnan, hjärnembolism och trombos, arteriove nösa missbildningar och vaskulit i centrala nervsystemet. Termen är inte begränsad till att definiera sjukdomstillstånd i cerebrum, utan omfattar kärltillstånd i hela hjärnan, inklusive diencefalon, h järnstammen och lillhjärnan.Halsartärförträngning: Avsmalning eller tillsnörning av den gemensamma, interna eller externa halsartären, oftast till följd av aterosklerotisk plackbildning. Förkalkningarna kan bli såriga och leda till blodproppsbildning. De trombocyt- eller kolesterolproppar som bildas kan ge upphov till övergående ischemisk attack eller stroke. Proppar som vandrar till ögat kan orsaka amaurosis fugax (flyktig amauros; tillfällig syn nedsättning).Infarkt: Ett patologiskt förlopp med plötsligt inträdande brist på blodförsörjning till något område i kroppen, vilket leder till nekros. Orsaken är oftast blodpropp, embolus eller kärlvred.Ultraljudsdoppler, transkraniellIntrakraniell emboli och trombos: Embolism eller trombos i blodkärl som försörjer vävnaderna innanför skallbenet. Orsaken till embolismen går att finna såväl utanför som innanför skallbenet. Trombos kan uppstå antingen i artärer eller vener.Kranskärl: Hjärtats vener och artärer.Huvudvärk: Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd. BallongtilltäpningBukartär: Den pulsåder som utgår från bukaortan och efter en kort sträcka delar sig i vänstra magsäcksartären och lever- och mjältartärerna.Ophthalmic ArteryBenskruvarRyggradsskadorTarmkäxartär, övre: Ett stort blodkärl som försörjer hela tunntarmen utom den övre delen av tolvfingertarmen. Det förser även blindtarmen, den uppåtgående tjocktarmen och halva tvärgående tjocktarmen med blod. Artären utgår från aortans främre yta, under bukartären, i nivå med den första ländryggskotan.Arm-huvudartär: Den första och största artären att grena av från aortabågen. Den försörjer huvudets och halsens högersida samt högerarmen med blod.Halsartärskador: Traumatiska skador, av genomträngande eller icke genomträngande art, på den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, vilka kan ha uppstått till följd av skallskada, skada på bröstkorgen ell er halsen. Skadorna kan leda till karotistrombos, karotissinusfistel, pseudoaneurysm eller halsartärbråck. De kliniska symtomen kan vara omedelbara eller fördröjda.Angioplastik: Endovaskulär rekonstruktion av en artär, vilket kan innebära avlägsnande av ateromatösa plack och/eller endotelhinnor, samt enkel vidgning. Detta förfarande med kateterteknik skall skiljas från endart erektomi, som är kirurgisk rekonstruktion.Blodflödeshastighet: Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.Sår, icke-penetrerandeNavelartärerMellersta hjärnartär: Den största av hjärnartärerna. Den delar sig i tre grenar, till tinningsloben, frontalloben och hjässloben, och försörjer deras parenkym i hjärnbarken. Det är dessa områden som är inblandade i motorisk, sensorisk och talverksamhet.Kärlmissbildningar i centrala nervsystemet: Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.NjurartärhinderHypoglossussjukdomar: Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.Willis ring: En kärlkrans vid skallbasen, bestående av den inre halsartären (arteria carotis interna), de proximala delarna av den främre, mittersta och bakre hjärnartären (arteria basilaris), den främre kommunice rande artären och de bakre kommunicerande artärerna.Retrospektiva studierAortabågesyndrom: Benämning på ett antal sjukdomstillstånd som medför tillslutning av artärerna från aortabågen. Sådana ocklusioner kan orsakas av ateroskleros, artäremboli, syfilitisk eller tuberkulös arterit osv.BröstkorgsartärerSpontanbristningSlaganfall: Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.TemporalartärerHjärnartärsjukdomar: Sjukdomar i de intrakraniella artärerna, som försörjer storhjärnan (cerebrum) med blod och som omfattar den främre hjärnartären, den mellersta hjärnartären och den bakre hjärnartären. Till denna kateg ori av sjukdomar hör aterosklerotiska, medfödda, traumatiska, infektions-, inflammations- och andra tillstånd.Krypton: En ädelgas som finns i atmosfären. Den utgör ett grundämne med kemiskt tecken Kr, atomnummer 36, atomvikt 83,80. Gasen har använts i glödlampor.Bronkialartärer: De vänstra luftrörsartärerna utgår från bröstpulsådern, de högra från den första interkostalartären eller den övre, vänstra luftrörsartären. De försörjer luftrörern och nedre delen av luftstrupen.Kiropraktik: Ett behandlingssystem som försöker utnyttja kroppens återställande krafter och sambandet mellan muskel-skelettstrukturen och kroppsfunktionerna, särskilt ryggraden och nervsystemet, för att återskapa och upprätthålla hälsa.Kärlöppenhet: Graden av öppenhet i blodkärl.NacksmärtaKnävecksartär: Fortsättningen på lårbensartären som genomkorsar knävecksgropen. Den delar sig i den främre och den bakre skenbensartären.Kärlkirurgiska tekniker: Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.UlnarartärTidsfaktorerSår, penetrerandeHjärnischemi, övergående: Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).Lik: En död kropp, vanligtvis en människokropp.Blodkärlsprotes: Protes, framställd av syntetiskt eller biologiskt material, för reparation av skadat eller sjukt blodkärl.Uterine ArteryEndovascular ProceduresHjärntrombos: Proppbildning av blodplättar och fibrin i en hjärnartär eller hjärnven, vilket kan leda till hjärninfarkt. Artärtrombos är förknippad med intrakraniell ateroskleros, men kan även bero på koaguleringsstörningar (se trombofili). Ventrombos i hjärnan kompliceras ofta av hjärnblödningar.