En alkaloid från stammen på Camptotheca acuminata, ett träd hemmahörande i Kina. Substansen hämmar selektivt kärnenzymet DNA topoisomeras. Ett flertal halvsyntetiska kamptotecinanaloger har visat antitumöraktivitet.
Topoisomerase I inhibitors are a class of anticancer drugs that work by inhibiting the function of the enzyme topoisomerase I, which is involved in the relaxation of supercoiled DNA during processes such as replication and transcription. By inhibiting this enzyme, these drugs cause DNA damage and apoptosis (programmed cell death) in rapidly dividing cancer cells. Examples of Topoisomerase I inhibitors include camptothecin and its derivatives irinotecan and topotecan.
DNA-topoisomeraser som katalyserar ATP-beroende klyvning av den ena av de två DNA-strängarna, genomföring av den obrutna strängen genom brottpunkten och återförening av den kluvna strängen. Typ 1-DNA-topoisomeraser minskar belastningen på DNA-strukturen genom att relaxera superhelixvindlingarna och knutringarna i DNA-spiralen. EC 5.99.1.2.
"Cellgifter" är ett obestämt medicinskt begrepp som kan användas för att beskriva något som skadar eller förstör celler, men det används sällan i klinisk praxis. Som naturopatisk behandling kan "cellgifter" avse olika substanser som påstås stärka och skydda celler, men det finns inga vetenskapligt erkända bevis som stödjer dessa påståenden och användning av sådana preparat kan vara farligt om de inte har undergått rigorösa kliniska prövningar och visat sig vara säkra och effektiva.
Topotecan är ett cancerbekämpande läkemedel som tillhör gruppen topoisomeras I-hämmare. Det används för behandling av olika typer av cancer, bland annat äggstockscancer och långtgående småcellig lungcancer. Topotecan fungerar genom att hämma en specifik enzyms aktivitet i cancercellernas DNA-syntes, vilket leder till celldöd.
Topoisomerase inhibitors are a class of medications that interfere with the function of topoisomerase enzymes, which are responsible for relaxing supercoiled DNA during processes such as replication and transcription. By inhibiting these enzymes, topoisomerase inhibitors introduce DNA breaks and prevent the completion of DNA replication or transcription, leading to cell death. These drugs are used in cancer chemotherapy to target rapidly dividing cancer cells.
Camptotheca acuminata, vanligtvis känd som gudomlig morot eller kinesisk terminalia, är ett träd som ursprungligen kommer från Kina och Tibet. Det har sedan länge använts inom traditionell kinesisk medicin för att behandla olika sjukdomar, inklusive cancer. Extrakt från barken och bladen av detta träd innehåller aktiva ämnen som kallas camptothecin och hanskorin, vilka har visat sig ha potentialen att inhibera en viktig enzym involverad i cellcykeln, topoisomeras I. Dessa substanser har undersökts för deras möjliga användning som cancerläkemedel, men de har också visat sig ha biverkningar och är inte alltid väl tolererade av patienter.
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Teniposid är ett antineoplastiskt medel som verkar genom att stävja cellcykeln och orsaka apoptos, eller programmerad celldöd, i cancerceller. Det är en analog av podofillotoxin och hämmar specifikt enzymet topoisomeras II, vilket leder till att DNA-stängsel bildas och cellcykeln stoppas. Teniposid används primärt för behandling av akut myeloisk leukemi (AML) och small cell lung cancer (SCLC).
Topoisomerase II inhibitors are a class of anticancer drugs that work by interfering with the function of topoisomerase II, an enzyme that plays a critical role in the DNA replication and transcription processes. These inhibitors bind to the enzyme-DNA complex, preventing the relaxation of supercoiled DNA and causing DNA strand breaks. This results in the accumulation of DNA damage during DNA replication, which can lead to apoptosis (programmed cell death) of cancer cells. Topoisomerase II inhibitors are used in the treatment of various types of cancer, including leukemia, lymphoma, and solid tumors. Examples of topoisomerase II inhibitors include etoposide, doxorubicin, and mitoxantrone.
Organosilicon compounds are organic chemicals that contain at least one silicon-carbon bond in their molecular structure, where the silicon atom is surrounded by organic groups or substituents. These compounds are widely used in various industries, including electronics, coatings, and healthcare, due to their unique properties such as high thermal stability, resistance to oxidation, and low toxicity. Examples of organosilicon compounds include silicones, which are polymers with repeating siloxane units, and organofunctional silanes, which contain reactive functional groups that can undergo chemical reactions with other substances.
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
Rubiaceae is a family of flowering plants that includes around 13,500 species, making it one of the largest families in the plant kingdom. It is also known as the madder or coffee family. Plants in this family are characterized by their simple, opposite leaves and their flowers, which typically have both male and female parts. The family includes a diverse range of plants, from small herbs to large trees, and is found worldwide, with a concentration of species in the tropics. Many Rubiaceae plants have economic importance, including coffee (Coffea arabica), quinine (Cinchona spp.), and ipecacuanha (Psychotria ipecacuanha).
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Tetradecahydro-3,9-dihydroxi-4,11b-dimetyl-8,11a-metano-11aH-cyklohepta(a)naftalen-4,9-dimetanol. Ett antiviralt ämne som produceras av Cephalosporium aphidicola och andra svampar. Det hämmar tillväxt en av eukaryota celler och vissa djurvirus genom att selektivt stoppa replikationen av DNA-polymeras II och virusinducerade DNA-polymeraser i cellerna. Medlet kan vara användbart för kontroll av den k raftiga cellförökningen hos patienter med cancer, psoriasis m m, utan biverkningar på celler som inte förökar sig.
In organic chemistry, a 'phenomenon' could refer to an observable event or trend related to the behavior or properties of organic compounds. This could include, for example, patterns in reactivity, structural relationships, or physical properties that are characteristic of certain classes of organic molecules. These phenomena can often be explained by underlying principles and theories in organic chemistry, such as electron distribution, molecular orbitals, and reaction mechanisms. Understanding these phenomena is crucial for predicting the behavior of organic compounds and designing new synthetic methods.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Metoder för undersökning av effektiviteten hos cellgifter och biologiska hämmare. Hit hör modeller för celldödande in vitro och cytostatiska färguteslutningstester, samt mätning av tumörtillväxtparametrar hos försöksdjur in vivo.
Ett halvsyntetiskt derivat av podofyllotoxin med antitumörverkan. Det hämmar DNA-syntes genom att bilda komplex med topoisomeras II och DNA. Komplexet utlöser brott på dubbelsträngat DNA och hindrar reparation genom topoisomeras II-bindning. Upprepade DNA-brott hindrar övergång till celldelningens mitosfas och leder till celldöd. Etoposid är verksam främst i cellcykelns G2- och S-faser.
KB-celler utgör en sidolinje till den utbredda, keratinbildande tumörcellinjen HeLa. KB-linjen troddes ursprungligen härröra från ett epidermiskarcinom i munhålan, men befanns såsmåningom, mha isoenzymanalys, HeLa-markörkromosomer och DNA-fingeravtryck, ha uppkommit genom kontaminering med HeLa-celler. Cellerna är keratinpositiva vid immunperoxidasfärgning. KB-celler har rapporterats innehålla sekvenser av humant papillomvirus 18 (HPV-18).
DNA-topoisomeraser som katalyserar ATP-beroende klyvning av båda DNA-strängar, genomföring av de obrutna strängarna genom brottpunkten och återförening av de kluvna strängarna. Dessa enzymer relaxerar superhelixvindlingarna och frigör en duplex-DNA-knutring. EC 5.99.1.3.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Ringformat, supertvinnat duplex-DNA som isolerats från virus, bakterier och mitokondrier. Denna superhelixform av DNA har tillgång till fri energi. Under transkriptionsfasen är omfattningen av RNA-initiering proportionell mot superhelixgraden hos DNA:t.
N-(4-(9-akridinylamino)-3-metoxyfenyl)metansulfonamid. Ett aminoakridinderivat med starkt cytostatisk verkan. Det är effektivt vid behandling av akut leukemi och maligna lymfom, men har dålig verkan m ot solida tumörer. Det används i kombination med andra antitumörmedel. Det ger acceptabla bieffekter i form av benmärgshämning och hjärttoxicitet.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.
"DNA-klyvning" refererer til den proces, hvor et DNA-molekyle klippes itu af et specifikt sted ved hjælp af et enzym kaldet en restriktionsenzym. Denne proces anvendes hyppigt i molekylærbiologi og genetisk engineering til at skære DNA-strenge op, så de kan manipuleres og for eksempel indsætte i andre organismer eller plasmider. Restriktionsenzymet krydser DNA-strengen på et bestemt sted, der kendes som en restriktionssite, hvor det specifikke sekvens af basepar er tilstede. Det resulterende DNA-fragment kan derefter anvendes i forskellige molekylærbiologiske teknikker som kloning og sekventering.
Mångfaldigande av en DNA-molekyl.
Iridoid glucosides are a type of plant-derived compounds that consist of an iridoid moiety (a cyclopentanoid monoterpene) linked to a glucose molecule. They are found in various plants, including members of the Lamiaceae, Scrophulariaceae, and Gentianaceae families. Iridoid glucosides have been studied for their potential medicinal properties, such as anti-inflammatory, antioxidant, and antimicrobial activities. Some examples of iridoid glucosides include geniposide, harpagoside, and sweroside.
Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
En homogen och snabbväxande leukemiform hos möss.
Motstånd mot eller minskad känslighet för ett antitumörmedel hos en tumör hos människor, djur eller i cell- eller vävnadsodlingar.
Interkalatorer är molekyler som kan insmyga sig mellan basparen i DNA-stapeln, vilket orsakar en separation av dess två strängar och en expanderad struktur. Dessa molekyler används ofta inom forskning för att studera DNA-strukturen och dess funktion, samt inom medicinen för att störa DNA-replikationen och transkriptionen vid behandling av vissa typer av cancer.
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
En grupp antileukemimedel med immunsuppressiva egenskaper som främst erhålls från Ochrosia elliptica (tillhörande familjen Apocynaceae, oleanderväxter). De hämmar både DNA- och RNA-syntes.
I engelskspråkig medicinsk terminologi kan 'secondary metabolism' definieras som den biokemiska processen hos levande organismer, där små molekyler syntetiseras som inte direkt är involverade i grundläggande livsfunktioner såsom tillväxt och utveckling. I stället har dessa sekundära metaboliter ofta en viktig roll i överlevnaden och anpassningen av organismen till sin miljö, exempelvis genom att agera som försvarsmekanismer mot predatorer eller patogener. Många läkemedel har sin grund i sekundära metaboliter från olika organismer, såsom antibiotika och kemoterapeutika.
Cykliska estrar av hydroxikarboxylsyror, med en 1-oxacykloalkan-2-on-struktur. Stora, cykliska laktoner med fler än ett dussin atomer är makrolider.
En experimentell lymfocytisk leukemi som ursprungligen framkallades i möss med metylkolantrenfärgning.
Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.
DNA som finns i tumörvävnad.
Tumörsuppressorproteinet p53 är ett protein som spelar en central roll i cellcykeln och DNA-reparationen, och som undertrycker oregelbunden celldelning och neoplasi (abnorm tumörväxt). Det gör detta genom att initiera apoptos eller celldelningsstopp vid skadad DNA eller påträngande onkogena signaler.
NAD+ ADP-ribosyltransferase är ett enzym som katalyserar överföringen av en ADP-ribosgrupp från molekylen NAD+ till ett proteinmottagare, vilket resulterar i modifiering och påverkan av proteinets funktion.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
En familj av sammanfogade kolväteringar ur stenkolstjära som verkar som intermediärer i diverse kemiska reaktioner och används vid framställning av kumaron-indenhartser.
NAFTOKINONER är en grupp av aromatiska komplexa kväveheterocykler som förekommer naturligt i vissa växter, djur och mikroorganismer. De fungerar ofta som antioxidanter och hjälper till att skydda celler från skada. Naftokinoner har också visat sig ha potential som antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala medel. Vitamin K, ett viktigt vitamin för blodkoagulering, är ett exempel på en naturlig naftokinon.
S-fase (Syntese-fase) er en fase i cellers delingsprosess, kaldet cellcyklus. Under S-fasen syntesiserer cellen ny DNA for at forberede sig på celldeling, hvorved cellens genetiske materiale bliver duplikeret. Dette sker således, at hver dattercelle, der dannes under celldelingen, får en kopi af modercellens DNA.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
En sorts monoterpener, erhållna ur geraniol (som utvinns ur t ex palmarosaolja, citronellaolja eller geraniumolja). De har allmänt cyklopentanopyranstruktur, men i vissa fall kan någon ring vara bruten, som t ex när det gäller sekoiridoid. De skiljer sig från den till namnet liknande gruppen iridaler (triterpener).
En prodrug är en farmakologisk substance som undergår biotransformation in vivo till sin farmacologiskt aktiva form, vanligtvis genom metabolism i levern. Detta görs för att förbättra farmakokinetiska egenskaper, såsom absorption, distribution, metabolism och exkretion (ADME), och/eller för att reducera toxicitet eller biverkningar hos den aktiva substansen.
Organiska kvävebaser. Många medicinskt betydelsefulla alkaloider finns i både djur- och växtriket.
Nucleic acid synthesis inhibitors are a class of drugs that interfere with the production of nucleic acids, which are the building blocks of DNA and RNA. These drugs are commonly used as antiviral and chemotherapeutic agents to treat various diseases, including viral infections, cancer, and autoimmune disorders. Nucleic acid synthesis inhibitors work by targeting specific enzymes involved in the replication or transcription of nucleic acids, thereby preventing the growth and multiplication of harmful cells.
Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
En flagellförsedd blodparasit av undersläktet Leishmania leishmania som ger infektion hos människor och djur och orsakar viskeral leishmaniasis (kala-azar). Sandmyggorna Phlebotomus och Lutzomyia fungerar som vektorer.
Färglösa, luktfria kristaller som används i stor utsträckning inom forskning för tillverkning av polyakrylamidgeler för elektrofores m m. En del polymerer används för vatten- och jordbehandling.
Humana tjocktarmsadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringssärdrag, typiska för mogna tarmceller, så som bägarceller.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
DNA fragmentering refererar till den process där DNA-strängarna i cellkärnan bryts ned till mindre bitar, ofta som ett resultat av skada eller stress på cellnivå. Detta fenomen kan inträffa naturligt under processen med celldöd och cellförnyelse, men kan också orsakas av faktorer som UV-strålning, toxiska ämnen, inflammation eller vissa sjukdomar som cancer. DNA-fragmentering kan användas som en biomarkör för att undersöka cellskada och är också en kritisk teknik inom molekylärbiologi för att analysera specifika delar av DNA-molekyler.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
'Catha' är ett samlingsnamn för växter inom släktet *Catha*, som främst består av arten *Catha edulis* (även känd som khat eller qat). Denna växt innehåller aktiva ämnen som pseudoefedrin och katina, vilka kan ha stimulerande effekter på centralnervsystemet när de konsumeras. Khat-löv tuggas ofta för att uppnå en euforisk eller uppiggande effekt, men forskning visar att konsumtion av khat kan leda till beroende och har potential att orsaka allvarliga hälsoeffekter som dentalcaries, mag-tarmsjukdomar, sömnsnår, psykos och kardiovaskulära problem.
Preparatformer bestående av något transportmedium i förening med ett läkemedel för förbättrad distribution i kroppen och förstärkt effekt av läkemedlet. Läkemedelsbärare används för läkemedelsadministration i system för kontrollerad (fördröjd) frisättning, för att förlänga läkemedelsverkan och minska läkemedelsmetabolism och toxicitet. Bärare används också för att förstärka administrationseffekten i målområdena för den farmakologiska verkan. Liposomer, albuminmikrokulor, lösliga, syntetiska polymerer, DNA-komplex, protein-läkemedelskonjugat och bärarerytrocyter, bl a, har använts som nedbrytbara läkemedelsbärare.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Svårflyktiga kolväten som ingår i eller är derivat av hartssyror. De används bl a i eteriska oljor.
En promyelocytisk cellinje som kommer från en patient med akut promyelocytisk leukemi. HL-60-celler saknar specifika markörer för lymfoida celler, men uttrycker ytreceptorer för FC-fragment och komplement. De uppvisar även fagocytisk aktivitet och reagerar på kemotaktisk stimulans.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Cancer i grov- eller tjocktarmen.
En familj intracellulära cysteinproteinaser. De har en nyckelroll vid inflammationer och apoptos hos däggdjur, och är specifika för asparaginsyra vid position P1. De indelas i två klasser, utifrån län gden på N-terminalprodomänerna. Kaspas-1, -2, -4, -5, -8 och -10 har långa prodomäner, medan kaspas-3, -6, -7 och -9 har korta. EC 3.4.22.-.
En hämmare av RNA-polymeras II-transkription. Föreningen avbryter transkriptionen i förtid genom selektiv hämning av RNA-syntesen. Den används inom forskningen för studier av cellregleringsmekanismer.
Ett antitumörmedel som är derivat av antracendion.
Flavanoner är en typ av flavonoid, som är en grupp naturligt förekommande polifenoler i växter. Flavanoner har en specifik kemisk struktur med en två-ringad kärna och en hydroxylgrupp på position 3. De kan förekomma i olika former, till exempel som glykosider (kopplade till en sockermolekyl) eller aglykona (fria). Flavanoner har potentialella hälsoeffekter, bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
En cells förökning genom delning.
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
Den koncentration av en förening som behövs för att reducera tillväxten av en bakteriekoloni eller population av eukaryota celler in vitro med 50%. Standarden används såväl för att ange antibakteriell verkan in vitro som cytotoxicitet mot eukaryota celler i odling.
RecQ-helikaser är en typ av helikasproteiner som hjälper till att reparera och underhålla DNA genom att lösa upp dubbelsträngat DNA till enkelsträngat DNA, förhindra olagliga korslänkningar mellan DNA-streck och hjälpa till att korrekt placera replikationsoriginer. Defekter i RecQ-helikasgener kan leda till genetiska sjukdomar som är associerade med ökat risk för cancer och åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar.
De celler i granulocytserien som ger upphov till mogna granulocyter (neutrofiler, eosinofiler och basofiler). Prekursorcellerna omfattar myeloblaster, promyelocyter, myelocyter och metamyelocyter.
Staurosporin är ett alkaloidderivat som isolerats från bakterien Streptomyces staurosporeus, och fungerar som en mycket potent inhibitor av flera typer av kinaser, inklusive protein kinaser. Det används ofta i forskning för att studera signaltransduktionsvägar och cellulär signalering på grund av sin förmåga att hämma proteinkinasaktiviteten. Staurosporin är dock inte specifik för en viss typ av kinasa, utan kan hämma flera olika kinaser med varierande effektivitet.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Ett antitumörmedel som fås från Streptomyces peuceticus. Det är ett hydroxiderivat av daunorubicin och används både mot leukemier och fasta tumörer.
Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.
Kaspas-3 är ett enzym som tillhör en grupp av proteaser, kallas kaspaser, och spelar en central roll i apoptos, det programmerade cellsdöendet. Det aktiveras under olika stress- eller skadeprocesser och bryter ned strukturella proteiner i cellen, vilket leder till att cellen fragmenteras och avlägsnas på ett kontrollerat sätt.