Jätteceller
Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
Jättecellstumör i skelettet
Benvävnadstumör bestående av cellulärt spindelcellsbindväv med spridda flerkärniga, osteoklastliknande jätteceller. Tumörerna kan variera från godartade till svårt elakartade, och uppträder oftast i änden av långa benpipor hos unga vuxna.
Jättecellsarterit
Giant cell arteritis (GCA) is a chronic inflammatory condition primarily affecting the large and medium-sized arteries, particularly the temporal and ophthalmic arteries. It is characterized by the presence of granulomatous inflammation, which includes multinucleated giant cells in the artery walls, leading to vessel wall thickening, stenosis, or even occlusion. This condition is more common in people over 50 years old, especially those of Northern European descent, and often presents with symptoms such as headache, jaw claudication, scalp tenderness, vision changes, and polymyalgia rheumatica. Early diagnosis and treatment with corticosteroids are crucial to prevent serious complications like blindness.
Jättecellstumörer
Benvävstumörer eller tumörer i ledernas vävnader eller mjukdelsvävnad, kännetecknade av jätteceller. De vanligaste är jättecellstumörer i senskidorna eller i skelettet.
Jättecellsgranulom
En icke-neoplastisk, inflammatorisk åkomma, vanligtvis i käken eller tandköttet, med stora, flerkärniga celler. Den inkluderar reparativt jättecellsgranulom. Perifert jättecellsgranulom avser tandköttet (jättecellsepulid), centralt avser käken.
Karcinom
Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".
Skivepitelkarcinom
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
Jättecellskarcinom
En epiteltumör kännetecknad av ovanligt stora, anaplastiska celler. Det är en mycket elakartad cancerform med snabbt kliniskt förlopp, besynnerligt histologiskt utseende och dålig prognos. Karcinomet är vanligast i lungor och sköldkörtel.
Karcinom, hepatocellulärt
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
Temporalartärer
Karcinoma in situ
Karcinom, papillärt
Polymyalgia rheumatica
Polymyalgia rheumatica (PMR) är en inflammatorisk bindvävssjukdom som orsakar smärta och stelhet i kroppens överkantregioner, såsom axlarna, skuldrorna, höfterna och låren. Symptomen tenderar att vara värre på morgnarna eller efter inaktivitet och förbättras vanligtvis med rörelse. Andra symptom kan inkludera trötthet, feber, svårigheter att svälja och depression. PMR är vanligare hos äldre kvinnor och diagnostiseras ofta genom kliniska symtom samt laboratorie- eller bilddiagnostik som visar tecken på inflammation. Behandlingen består vanligtvis av kortikosteroidbehandling för att lindra symptomen och förebygga komplikationer.
Jätteceller, Langhans
Flerkärniga celler (sammansmälta makrofager) som förekommer vid granulomatösa inflammationer som tuberkulos, syfilis, sarkoidos och djupa svampinfektioner. De liknar främmandekroppsjätteceller, men Langhansjättecellerna innehåller mindre av kromatin, och deras kärnor sitter perifert i ett hästskoliknande mönster. Langhansjätteceller är vanliga i samband med fördröjda överkänslighetsreaktioner.
Duktal karcinom, bröst
En invasiv (infiltrerande) form av bröstcancer. Detta karcinom, som inte uppvisar något speciellt histologiskt särdrag, betecknas som NOS ("Not Otherwise Specified" - ospecificerat) och är den vanliga ste formen av duktal tumör. Typen utgör 70 % av all bröstcancer. Vid palpation känns tumören hård. Den bildar vanligen metastaser i armhålornas lymfknutor och har den sämsta prognosen bland de olika d uktala cancertyperna.
Basalcellskarcinom
En elakartad hudtumör som sällan bildar metastaser, men som kan vara invasiv och destruktiv. Kliniskt indelas den i typer: nodulär, ärrliknande, fläckig och erytematös (rodnande). Mer än 95 % av denna cancerform förekommer hos patienter över 40 år. Den uppträder på hårig hud och oftast på hud utsatt för solljus. Ungefär 85 % finns på huvud och hals, resterande 15 % på bål, armar och ben. Syn. basa liom; basalcellskarcinom.
Skrapning
Carcinoma, Transitional Cell
Tumörmarkörer, biologiska
Biological tumor markers are substances, such as proteins or genetic material, that are produced by cancer cells or by other cells in the body in response to cancer, which can be measured in body fluids like blood or urine to help detect, diagnose, monitor treatment response, and assess prognosis of malignancies.
Trofoblaster
En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost
Karcinom, bronkogent
Duktal karcinom, icke-infiltrerande
Karcinom, adenocystiskt
Karcinom kännetecknat av band eller cylindrar av hyalint eller slemhinnebindväv omväxlande med aggregat eller band av små epitelceller. När "cylindrarna" uppträder i massor av epitelceller ger de vävn aden ett perforerat eller sålliknande utseende. Denna tumörtyp förekommer i mjölkkörtlarna, andningsvägarnas slemkörtlar och spottkörtlarna. De är elakartade, men växer långsamt, och de tycks sprida s ig lokalt via nerverna.
Karcinom, småcelligt
En anaplastisk, svårt elakartad och vanligtvis bronkogen cancer, bestående av små, äggformade celler med sparsam neoplastisk vävnad. Typiskt är den kraftigt basofila kärnan och avsaknaden av eller svå ridentifierade nukleoler. Småcelligt karcinom förekommer tillsammans med andra typer av lungcancer och kan särskiljas genom sina distinkta, biologiska egenskaper, sin reaktion på kemoterapeutika och s trålningsbehandling, och sin benägenhet att utveckla öppna eller subkliniska metastaser, vilket ofta omöjliggör kirurgisk behandling.
Karcinom, medullärt
Ett karcinom bestående huvudsakligen av epitel med lite eller inget stroma. Medullära bröstkarcinom utgör 5-7 % av alla bröstkarcinom; medullära sköldkörtelkarcinom utgör 3-10 % av alla elakartade skö ldkörteltumörer.
Främmandekroppsreaktion
Adenokarcinom
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Prognos
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Karcinom, lobulärt
En infiltrerande (invasiv) bröstcancer, ganska ovanlig, som utgör endast 5-10 % av brösttumörer. Den består ofta av en dåligt definierad förtjockning i bröstet, till skillnad från den typiska förhårdn aden vid duktalt karcinom, och visar sig vanligen som linjärt ordnade celler kring gångar och lober. Spridning till armhålans lymfknutor är sannolik, med metastasbildning på hjärnhinnor och serösa yto r.
Tumörinvasivitet
"Tumörinvasion" refererar till när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring tumören genom att penetrera och förstöra den normalt byggda barriären av celler och matrix. Detta kan leda till spridning av cancer till närliggande eller fjärrbelägna kroppsdelar, även kallat metastaser. Mått på tumörinvasion inkluderar graden av invasion, omfattningen av invasion och hur djupt cancercellerna har penetrerat vävnaden.
Karcinom, neuroendokrint
En grupp karcinom med typisk morfologi, ofta bestående av aggregat eller trabekulära skikt av runda, blåaktiga celler, granulärt kromatin och uttunnat ytterskikt av svagt avgränsad cytoplasm. Neuroend okrina tumörer omfattar karcinoid cancer, småcelliga karcinom, medullära sköldkörtelkarcinom, Merkelcellstumörer, neuroendokrina hudkarcinom, öcellstumörer och feokromocytom. Tumörcellerna innehåller neurosekretoriska granuler.
Näs-svalgtumörer
Tumörcellinje
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Sköldkörteltumörer
Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.
Tumörceller, odlade
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Tumörstadieindelning
"Tumörstadieindelning" (tumor staging) är en medicinsk term som beskriver hur långt cancer har spridit sig inom kroppen när den diagnostiserats, vanligtvis baserat på storleken och omfattningen av primärtumören samt om det finns belägg för att cancercellerna har metastaserat till andra delar av kroppen. Detta hjälper läkare att bedöma prognosen och välja behandling som är mest lämplig för patienten.
Reglering av genuttryck, tumörer
Tumörrecidiv, lokalt
Retrospektiva studier
Kondroblastom
En vanligtvis godartad tumör, bestående av kondroblastutvecklade celler eller deras prekursorceller med benägenhet att differentieras till broskceller. Den uppträder främst i epifyserna hos unga människor. Tumören är förhållandevis sällsynt och representerar mindre än 2% av alla primära skelettumörer. Den högsta incidensen infaller under det andra årtiondet i livet, och tumören är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor.
Kornsvulst
Mukoepidermoid tumör
En tumörtyp med både låggradig och höggradig malignitet. Den mindre elakartade växer långsamt, kan förekomma i alla åldersgrupper, och kan avlägsnas kirurgiskt. Den mer elakartade är aggressiv, infilt rerar kraftigt spottkörteln och ger upphov till lymfkörtel- och distala metastaser. Mukoepidermoida karcinom svarar för ca 21 % av alla elakartade tumörer i öronspottkörteln och 10 % i den sublinguala körteln (spottkörteln under tungan). De utgör den vanligaste elakartade tumören i öronspottkörteln. Syn. Mukoepidermoid cancer.
Karcinom, adenoskvamöst
En blandning av adenokarcinom och skvamöscells- eller epidermoidkarcinom.
Enzymimmunologiska metoder
Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.
Huvud- och halstumörer
Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.
Karcinom, endometrioid typ
"Endometrioid carcinoma" refers to a specific type of cancer that develops in the endometrium, which is the inner lining of the uterus (or womb). This type of cancer shares similarities with the cells that normally line the endometrium. It is called "endometrioid" because the cancerous cells resemble those found in endometriosis, a non-cancerous condition where endometrial tissue grows outside the uterus.
Behandlingsresultat
Karcinom, embryonalt
Datortomografi
Merkelcellskarcinom
Ett karcinom som uppkommer i Merkels celler i epidermis basalskikt och som vanligtvis yttrar sig som en primär neuroendokrin hudcancer. Merkels celler är neuroektodermala känselceller med histologiskt påvisbara neurosekretoriska granuler. Merkelcellskarcinom förekommer vanligtvis i huden på huvud och hals, och företrädesvis hos äldre patienter.
Duktal karcinom
Duktal karcinom är en typ av bröstcancer som utgår från bröstets mjölkkörtlar (duktus) och inkrusterar sig i det omkringliggande vävnaden. Detta är den vanligaste formen av invasiv bröstcancer.
RNA, budbärar
Kerubism
Cellfusion
Dödlig utgång
Jätteceller, främmande kropp
Flerkärniga celler (sammansmälta makrofager) som är typiska för granulomatös inflammation, som uppstår runt främmande materia i huden. Till utseendet liknar de Langhansjätteceller, men främmandekroppsjätteceller har mer kromatin, och deras kärnor är oregelbundet spridda i cytoplasman.
Adrenokortikalt karcinom
En elakartad (malign) neoplasm i binjurebarkens celler, som uppvisar partiell eller fullständig histologisk och funktionell differentiering. Detta är sällsynta tumörer, som utgör endast 0,05-0,2 % av alla cancerformer. Hos kvinnor utvecklas funktionella adenokortikala karcinom oftare än hos män, medan män oftare än kvinnor får icke-funktionella.
Ovarian Neoplasms
'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.
Lymfmetastas
Tumörproteiner
Metastaser
Lårbenstumörer
Lårbenstumörer är abnorma tillväxter eller noduler i eller på lårbenet, som kan vara godartade ( icke cancerbildande ) eller maligna ( cancerbildande ), och kan orsakas av olika faktorer såsom bencellskancer, ledkalkulationer, sarcoma eller metastaser från andra cancersjukdomar.
Tandköttssjukdomar
Decapodiformes
Decapodiformes är en biologisk ordning inom klassen blötdjur (Mollusca) som bland annat innefattar humrar, tioarmade bläckfiskar och vampyrbläckfiskar. Ordningen kännetecknas av att djuren har 10 ben, varav de två främre benparen är omvandlade till fångstarmar med sugkoppar eller klor. De flesta arterna inom Decapodiformes lever i marina miljöer och många av dem kan producera bläck för att försvara sig mot fiender.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Karcinom, verruköst
En typ av kraftigt differentierad epidermoid cancer, som är vanligast i munhålan, men som även kan förekomma i struphuvud, näshålor, matstrupe, penis, anorektala området, vulva, vagina, livmoderhals och hud, särskilt under fötterna. De flesta fall av verrukös cancer i munhålan förekommer hos äldre, icke-rökande, tobaksmissbrukande män. Behandlingen är kirurgisk. Bland strålbehandlade patienter utvecklar 30% en aggressiv cancer inom sex månader.
Signetringcellscancer
Ett svagt differentierat adenokarcinom, i vilket cellkärnan tryckts åt ena sidan av en slemdroppe i cytoplasman. Det uppstår vanligtvis i mag-tarmkanalen.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Tumörer, multipla primära
'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.
Hjärtmuskelinflammation
Inflammatoriska tillstånd i hjärtats muskulatur som leder till skador på hjärtmuskelcellerna. Sjukdomsförloppet kan variera från subkliniskt till plötslig död. Myokardit tillsammans med funktionsstörningar hos hjärtat klassificeras som inflammatorisk kardiomyopati, oftast orsakad av infektion, autoimmun sjukdom eller reaktion på giftiga ämnen. Hjärtmuskelinflammation är även en vanlig orsak till dilaterande kardiomyopati och andra hjärtmuskelsjukdomar.
Cellgifter
Möss, nakna
Karcinom, storcelligt
Tumörtransplantation
Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus, för att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Detta skapar en standardiserad modell för att undersöka cancerbiologi och kan ge insikter om tumörväxternas beteende på cellulär nivå.
Uppföljningsstudier
Tumörantigener
Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.
Struphuvudtumörer
Tuberös skleros
Survival Analysis
Osteoklaster
Bukspottkörteltumörer
Bencystor, aneurysmala
Främmandekroppsgranulom
Histiocytisk, inflammatorisk reaktion på främmande kropp. Den utgörs av modifierade makrofager med flerkärniga jätteceller, främmandekroppsjätteceller, omgivna av lymfocyter.
Hornämnen
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
Moderkaka
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Survival Rate
'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.
Epiteloida celler
Typiska celler vid granulomatös överkänslighet. De syns som stora, tillplattade celler med utökat endoplasmatiskt nätverk, och tros bestå av aktiverade makrofager som genomgått differentiering till följd av långvarig antigenstimulering. Ytterligare differentiering eller sammansmältning av epiteloida celler antas resultera i flerkärnade jätteceller.
Adenokarcinom, follikulärt
Ett adenokarcinom i sköldkörteln, där tumörcellerna bildar folliklar.
Underkäkssjukdomar
'Underkäkssjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar underkäken, även känd som mandibulan. Dessa kan vara medfötta eller förvärvade och kan påverka struktur, funktion och estetik. Exempel på underkäkssjukdomar inkluderar kondylariteration (försämrad rörlighet i underkäken), mandibulär prognatism (underkäken sticker ut för mycket), retrognatisk sublussation (luxering av leden mellan skallen och underkäken) och beninflammationer.
Kombinationsterapi
Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.
Cellproliferation
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Celldifferentiering
Tumörsuppressorprotein p53
Tumörsuppressorproteinet p53 är ett protein som spelar en central roll i cellcykeln och DNA-reparationen, och som undertrycker oregelbunden celldelning och neoplasi (abnorm tumörväxt). Det gör detta genom att initiera apoptos eller celldelningsstopp vid skadad DNA eller påträngande onkogena signaler.
Adenokarcinom, mucinös
Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.
Apoptos
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Sjukdomsförlopp
Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.
Embryonala karcinomceller
'Embryonal carcinoma cells' refer to a type of cancer cell that is found in a specific form of testicular cancer called embryonal carcinoma. These cells are similar to cells found in early human embryonic development and have the ability to differentiate into various cell types, which contributes to the aggressive behavior of this cancer. It's important to note that 'embryonal carcinoma cells' are not typically used as a general term for any type of cancer cells, but rather refer specifically to this particular context.
Mutation
Cancerförstadier
Monoklonala antikroppar
Mjukdelstumörer
Molekylsekvensdata
Histocytokemi
Histochemistry and cytochemistry are related fields of study in pathology that deal with the identification and localization of specific chemical components (such as enzymes, proteins, and carbohydrates) within cells (cytochemistry) and tissues (histochemistry). Histocytochemistry can be defined as the application of histochemical techniques to the study of cellular components. These techniques often involve the use of stains or dyes that react with specific molecules, allowing for their visualization under a microscope. This information can be useful in understanding the function and behavior of different cells and tissues in health and disease.
Karcinom, papillärt, follikulärt
En sköldkörteltumör av blandad papillär och follikulär typ. Dess biologiska drag och prognos överensstämmer med dem hos papillärt adenokarcinom i sköldkörteln.
Bassekvens
Lungkarcinom, icke-småcelligt
En heterogen ansamling av åtminstone tre histologiskt distinkta typer av lungcancer, omfattande skivepitelkarcinom, adenokarcinom och storcelligt karcinom. De behandlas som en grupp pga sina gemensamm a egenskaper, nämligen dåligt gensvar på konventionell kemoterapi och möjligheter till framgångsrik kirurgisk behandling hos endast en bråkdel av patienterna.
Ki-67-antigen
In situ-hybridisering
Endometrietumörer
Klarcellsadenokarcinom
Ett adenokarcinom bestående av en blandning av klara och spikformade tumörceller. De kan bilda tubulocystiska, massiva och papillära mönster. Tumörformen uppträder vanligen i kvinnans fortplantningsorgan och har sedan 1970 ökat hos unga kvinnor, till följd av intrauterin exponering för dietylstilbestrol.
Tjock- och ändtarmstumörer
Celltransformation, neoplastisk
Histiocytom, benignt fibröst
En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.
Maxillary Diseases
'Maxillary diseases' typically refers to medical conditions or disorders that affect the maxilla, which is the upper jawbone in the human skull. This bone plays an essential role in various functions, including biting, chewing, speaking, and breathing. Maxillary diseases can be congenital (present at birth) or acquired (develop later in life). Some examples of maxillary diseases include:
Makrofager
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
Alfafetoproteiner
Alfafetoprotein (AFP) är ett protein som produceras av fostrets lever och kan påträffas hos nyfödda barn i högre nivåer, vilka med tiden sjunker till mycket lägre värden under de första levnadsåren. I vuxen ålder kan ökade AFP-nivåer i blodet vara ett tecken på vissa typer av lever- eller tarmsjukdomar, eller att en cancer har uppstått, exempelvis primitiva germcellstumörer (som testikelcancer) eller hepatocellulär carcinom ( levercancer).
Tungtumörer
Tungtumörer, även kända som maligna neoplasmer eller cancers of the head and neck, är en samlingsbeteckning för elakartade tumörer i huvud och hals, inklusive mun, näsa, svalg, öron, glandulae salivariae, larynx och struphuvud. Dessa tumörer kan vara mycket aggressiva och invasiva, med potentialen att metastasera till andra delar av kroppen. Behandling inkluderar ofta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på typ, storlek och läge av tumören.
Genuttryck
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Tylenchoidea
Tylenchoidea är en överfamilj av rundmaskar (Nematoda) som inkluderar flera arter som är viktiga skadedjur på växter, såsom potatisdansflugor och rotroundmaskar. Dessa maskar är oftast små, mellan 0,5 och 2 millimeter långa, och har en slank kropp med en styv, utdragen mundel som används för att penetrera växtceller och suga ut näring. Tylenchoidea-arter är ofta free-living och rör sig fritt i marken eller i vattnet, men några arter lever parasitiskt på eller inne i växter.
Sjukdomsfri överlevnad
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Blotting, Western
Cystadenokarcinom, seröst
En elakartad, mer eller mindre cystisk tumör. Den uppträder ofta i äggstockarna, och vanligtvis i båda. Yttersidan är ofta täckt med papillära utväxter. I mikroskop syns de papillära mönstren huvudsakligen som täckande epitelvävnad med differentierade eller odifferentierade papillära, serösa cystadenokarcinomceller. Psammomkroppar kan förekomma. Tumören fäster ofta vid omgivande strukturer och producerar ascites.
Synovit, pigmenterad villonodulär
RNA, tumör
RNA (Ribonucleic acid) in the context of cancer or tumors, refers to RNA molecules that are involved in the process of turning genes into proteins, known as gene expression, which is often altered in cancer cells leading to the production of abnormal proteins that contribute to cancer development and progression. Additionally, some types of RNA, like non-coding RNA, can act as regulators of gene expression and have been found to be deregulated in various types of cancer.
Muskeltumörer
Lungkarcinom, Lewis
Ett karcinom som upptäcktes av dr Margaret R. Lewis vid Wistarinstitutet 1951. Tumören utvecklades spontant som ett lungkarcinom hos en C57BL-mus. Den tycks inte vara förbunden med omfattande blödning , och merparten av tumörvävnaden består av en ganska fast, homogen massa.
Placentalaktogen
Xenotransplantation
Xenotransplantation refererar till den kliniska praktiken av överföra organ, vävnader eller celler från ett individ av en art till en annan art, oftast från djur till människa. Detta är ett aktivt fält inom transplantationsforskning som har potentialen att lösa den akuta bristen på organ donatorer och rädda livet på dem som väntar på en transplantation. Men, xenotransplantation är också associerat med etiska, juridiska och immunologiska frågor som måste övervägas innan det kan bli en rutinmetod inom klinisk medicin.
Sarkoidos
Sarkoidose är en sjukdom som karaktäriseras av att det bildas små samlingar av immunceller, så kallade granulomer, i olika delar av kroppen. Dessa granulomer kan orsaka inflammation och skada vävnader, särskilt i lungor, lymfkörtlar, hud och ögon. Orsaken till sjukdomen är okänd, men det finns teorier om att det kan bero på en överdriven immunreaktion mot okända antigener. Symptomen varierar beroende på vilka organ som är drabbade, men kan inkludera hosta, andfåddhet, trötthet, hudutslag och ögonsymtom. Behandlingen består ofta av antiinflammatoriska eller immunosuppressiva läkemedel för att minska inflammationen och förhindra skador på vävnader.
Magnetisk resonanstomografi
Sänka
Ryggradstumörer
Spottkörteltumörer
Vävnads-array-analys
Tissue microarray-analysis (TMA) är en teknik inom patologi och forskning, som involverar kärnprovering och parallell analys av flera formellainbalsamereda (FFPE) vävnadsprover simultant, med hjälp av högupplösningsmikroskopi och datorsystem för att jämföra och korrelera genuttryck eller proteinprofiler mellan olika prover. Detta möjliggör effektiv och högthroughput-screening av ett stort antal prover för att undersöka variationer i molekylär uttryck relaterade till sjukdom, behandling eller prognos.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Kaplan-Meier Estimate
Kaplan-Meier estimate is a statistical method used to calculate the survival probability over time in medical research, taking into account censoring and the occurrence of events. It provides a graphical representation of the survival function, which illustrates the proportion of subjects in a study cohort who are still alive or free from a specific event (such as disease progression or recurrence) at different time points. The Kaplan-Meier estimate is particularly useful when analyzing time-to-event data and helps researchers evaluate the effectiveness of treatments, interventions, or prognostic factors in patient outcomes.
Sensitivitet och specificitet
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Prednisolon
Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.
Pankreaskarcinom, duktalt
Pankreaskarcinom, duktalt, definieras som malign tumör i den huvudsakliga producenten av pankreassaft, det duktala pankreasekretoriska systemet, även känt som exokrin pankreascancer. Det utgör cirka 90% av alla pankreascancer och har vanligtvis en mycket dålig prognos på grund av sin aggressiva tumörtillväxt och svåra symtom, ofta i ett sen skede av sjukdomen.
Käktumörer
Tumörer av icke specificerat slag i över- eller underkäken. För tumörer i överkäken finns termen överkäkstumörer, och för underkäken underkäkstumörer.
Cisplatin
En oorganisk och vattenlöslig platinaförening. Efter hydrolys reagerar ämnet med DNA så att det bildas korslänkar både inom och mellan strängarna. Dessa länkar tycks hämma replikation och transkriptio n av DNA. Cytotoxiciteten hos cisplatin visar sig i att cellcykelprocessen stannar i G2-fasen.
Hyperplasi
Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.
Tumörsuppressorproteiner
Tumörsuppressorproteiner är proteiner som reglerar celldelningen och skyddar mot oregelbunden celldelning och cancertillväxt genom att hämma onkogena signaler och främja reparation av skadad DNA.
Genuttrycksmönster
Histiocytom, malignt fibröst
En malign (ont) histiocytom, även känt som histiocytosarcom eller malignant fibröhistiocytom, är en sällsynt cancerart som karaktäriseras av onormala och oregelbundna tillväxt av histiocyter, en typ av immuncell som normalt sett hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen. Den maligna histiocytomen kan infiltrera olika vävnader i kroppen, inklusive huden, lymfknutor, lever, lungor och benmärg, och kan vara aggressiv med en tendens att metastasera eller sprida sig till andra delar av kroppen. Prognosen och behandlingsalternativ för denna cancerart varierar beroende på typ, omfattning och placering av tumören, samt patientens allmänna hälsotillstånd.
Hundsjukdomar
Skalltumörer
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
p53-gener
Cellkärna
Adenokarcinom, papillärt
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
Vävnadsdöd
Kemoembolisering, terapeutisk
Fenotyp
Celler, odlade
Kattsjukdomar
Strålben
En strålben är en tunn, rörlig benartad struktur som består av hyalint kostnansvävnad och hos människan finns två strålben belägna i varje hand, ett i varje fingrar utom tummen. Deras funktion är att underlätta flexion och extension av fingerarticulationerna samt ger kraft och styvhet till de rörliga fingrarna.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Heterozygotförlust
Förlust av en allel vid ett specifikt genläge, till följd av deletionsmutation, eller förlust av ena kromosomen i ett kromosompar, vilket resulterar i hemizygoter. Den påvisas när heterozygotmarkörer för en genplats uppträder monomorft pga att en av allerna utplånats. Om detta sker på en tumörsuppressorgenplats där en allel redan är defekt kan det leda till tumöromvandling.
Brösttumörer, experimentella
Experimentellt framkallad mammarcancer (mjölkkörteltumörer) hos djur som modell för studier av brösttumörer hos människa.
Vadben
Senskideinflammation
Transkriptionsfaktorer
In situ-hybridisering, fluorescerande
En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.
Placentation
Placentation är den process där moderkaka (placenta) etableras och utvecklas under graviditeten för att möjliggöra syre- och näringsutbyte mellan modern och fostret. Det är en central del av graviditeten hos däggdjur, inklusive människan. Placentationen sker genom en interaktion mellan moderkaksförhorn (trofoblast) från fostrets embryo och moderkaksvävnaden (decidua) i livmodern. Den specifika placentationsprocessen varierar mellan olika däggdjursarter och kan ha en betydande inverkan på fosterutvecklingen och graviditetens utgång.
Fall-kontrollstudier
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Kärlnybildning, patologisk
Mollusca
Ett fylum i riket Metazoa. Mollusker har mjuka, osegmenterade kroppar, med ett främre huvud, en massa av inre organ på ryggsidan och en fot på undersidan. De flesta har ett skyddande kalkskal. Fylet omfattar klasserna Gastropoda, Bivalvia, Cephalopoda, Aplacophora, Scaphopoda, Polyplacophora och Monoplacophora.
Tyreoidektomi
Tyreoidektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedure där hela sköldkörteln (tyreoidea) tas bort. Denna operation utförs vanligtvis för att behandla sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma eller sköldkörtelcancer. Efter operationen kan patienten behöva livslång hormonersättning med tyroxin (T4) och/eller trijodtyronin (T3), beroende på hur mycket av sköldkörteln som har tas bort.
Karcinom, basoskvamöst
erbB-2-receptor
En cellytererceptor för protein-tyrosinkinas som är överrepresenterad i ett avsevärt antal adenokarcinom. Den har omfattande homologi med och kan bilda heterodimerer med EGF-receptorn (epidermal tillväxtfaktorreceptor), erbB-3-receptorn och erbB-4-receptorn. erbB-2-receptorn aktiveras vid heterodimerbildning med någon ligandbunden erbB-receptor.
Transfektion
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Prediktivt värde av tester
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.