Isotopmärkning
Kväveisotoper
Stabila kväveatomer med samma atomnummer som grundämnet kväve, men annan atomvikt. N-15 är en stabil kväveisotop.
Syrgasisotoper
Kolisotoper
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Zinkisotoper
Zinkisotope är varianter eller former av grundämnet zink, som har olika antal neutroner i kärnan, vilket resulterar i olika atommassor. De flesta zinkisotoperna är instabila och sönderfaller naturligt till andra ämnen, medan en handfull är stabila och förekommer naturligt på jorden.
Svavelisotoper
Svavelisotoper är varianter av grundämnet svavel, som har olika antal neutroner i kärnan och därmed också olika atommassor. Svavels atomnummer är 16, vilket betyder att alla svavelisotoper har 16 protoner i kärnan. De flesta naturligt förekommande svavelatomer har 18 neutroner, vilket ger upphov till den vanligaste svavelisotopen med en atommassa på 32 (S-32). Andra svavelisotoper som förekommer naturligt är S-33, S-34 och S-36, men de är betydligt mindre vanliga. Det finns också ett stort antal instabila, syntetiska svavelisotoper som saknar naturlig förekomst.
Tungt väte
Järnisotoper
Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.
Strontiumisotoper
Strontiumisotoper refererar till olika varianter av grundämnet strontium (atomnummer 38 på periodiska systemet), som har samma antal protoner (38 protoner) i sin kärna, men skiljer sig åt när det gäller antalet neutroner. Dessa isotoper kan vara både naturligt förekommande och konstgjorda. Exempel på strontiumisotoper inkluderar strontium-84, strontium-86, strontium-87, strontium-88, strontium-89 och strontium-90.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Masspektrometri
Flödesmätning med indikator
Kvicksilverisotoper
Stabila kvicksilveratomer som har samma atomnummer som grundämnet kvicksilver (Hg), men avvikande atomvikt. Hg-196, 198-201 och 204 är stabila kvicksilverisotoper.
Masskromatografi-Masspektrometri
Tungt vatten
En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.
Evolution, planetär
Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.
Radioisotoper
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Kolradioisotoper
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
Zinkradioisotoper
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
Geologiska sediment
Meteoroider
Kol
Radiometrisk datering
Tandem-masspektrometri
Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.
Geologiska fenomen
"Geologiska fenomen är naturliga processer och formationer som skapas genom jordens geologiska aktiviteter, inklusive vulkanutbrott, jordbävningar, bergskedjebildning, erosion och sedimentation, samt förekomsten av olika mineral, bergarter och fossil."
Näringskedja
En näringskedja är ett sammanhang där olika levande organismer, inklusive växter och djur, är relaterade till varandra genom födointag och näringsomsättning. Den börjar med att solen energian för fotosyntesen i växter, som sedan konverteras till organisk materia via näringsupptag och assimilation. Dessa växter blir sedan föda åt herbivorer (växtätare), som därefter kan bli föda åt carnivorer (köttätare) eller omnivorer (allätare). När organismer dör, bryts deras kroppar ned av saprofyter (dekompositionsorganismer), vilket returnerar näringsämnen till jorden och står för starten på en ny näringskedja.
Tritium
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Proteomik
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Oxidation-reduktion
Katalys
Vulkanutbrott
En vulkanutbrott är ett plötsligt och ofta explosivt fenomen som inträffar när magma, gaser och sediment tvingas ut genom jordskorpan från en vulkans magmakammare.
Geologi
Modeller, kemiska
Kväve
Radioaktiva spårämnen
Mumier
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Kol-kollyaser
Paleontologi
Paleontologia är ett forskningsfält som handlar om studiet av förhistoriska livsformer, baserat på fossila lämningar och spår efter dem. Forskningen innefattar bland annat analys av fossiliserade ben, skelett, växtdelar, spår i sediment och koproliter (fossiliserad avföring), för att få en bättre förståelse om hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år. Paleontologin är ett multidisciplinärt ämne som inkorporerar insikter från geologi, biologi och kemi för att rekonstruera förhistoriska ekosystem och deras evolutionära historia.
Oceaner och hav
'Oceans and seas' are vast bodies of saltwater that cover about 71% of the Earth's surface, and they are interconnected as a single global ocean system, which is divided into several large basins, including the Pacific, Atlantic, Indian, Southern (Antarctic), and Arctic Oceans, each with distinct physical and biological characteristics.
Absorption
Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.
Koldioxid
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Fossiler
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Djurförflyttningar
Proteom
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Aminosyror
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Saltvatten
'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.
Solsystemet
Som medicinsk definition kan 'Solsystemet' referera till de himlakroppar som cirkulerar runt solen, inklusive jorden och de andra planeterna, månen och andra naturliga satelliter, småplaneterna, asteroidbältet, kometerna och den interplanetära materien. Solsystemet är vår astronomiska hemvist i universum.
Protoner
I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
Magnetisk resonansspektroskopi
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Kost
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Spectrometry, Mass, Electrospray Ionization
Electrospray Ionization Mass Spectrometry (ESI-MS) är en teknik inom masspektrometri som används för att identifiera och karaktärisera biologiska macromolekyler, såsom proteiner och peptider. Metoden involverar elektrospraying av en lösning av det analoga ämnet i en hög fältstyrka, vilket resulterar i jonisering av molekylerna genom att bilda chargeska graderad aerosol. Dessa joner kan sedan separeras och detekteras baserat på deras mass-till-laddningsförhållande (m/z) med hjälp av en massanalysator, vilket ger information om molekylerens massa och struktur. ESI-MS är en känslig och specificerad teknik som används inom många områden inom biologisk forskning och medicinsk diagnostik.
Biologisk tillgänglighet
Teknetium
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Radionuklidavbildning
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Ammonium Compounds
Ammoniumcompound är ett samlingsnamn för oorganiska och organiska föreningar som innehåller ammoniumkatjonen (NH4+). Ammoniumjonen uppstår när ammoniak (NH3) reagerar med en proton (H+) i en syra-basreaktion. Den positivt laddade ammoniumkatjonens struktur är en kolvformad molekyl där kvävet har fyra väteatomer bundna till sig genom kovalenta bindningar.
Deuterium utbyte mätning
"Deuterium exchange measurement refers to a scientific technique used in studying the structure and dynamics of proteins and other biomolecules, where the replacement of hydrogen (protons) with deuterium atoms is measured over time, providing information about the rate of exchange and mobility of various parts of the molecule."
Standarder
I en medicinsk kontext kan "standarder" definieras som etablerade riktlinjer eller krav som fastställs av auktoriserade organ, forskningsstudier eller klinisk erfarenhet. Dessa standarder styr vård och behandling för att säkerställa högkvalitativ, säker och effektiv omsorg som är baserad på bäst tillgänglig evidens och god medicinsk praktik. De kan omfatta allt från kliniska riktlinjer för diagnos och behandling av specifika sjukdomar, via standarder för sterilitet och desinfektion i operationssalar, till krav på utbildning och kompetens hos vårdpersonal. Standarder är avgörande för att säkerställa en kvalificerad, konsekvent och säker medicinsk service.
Kriminalteknik
Criminalistics är en gren inom forensisk vetenskap som handlar om att använda sig av vetenskapliga metoder och tekniker för att undersöka och analysera fysiskt bevismaterial, såsom blod, fingeravtryck, skjutspår, fiberspår, saliv, sperma och andra biologiska fluider, som kan hittas på brottsplatsen eller på offer eller gärningsman. Syftet är att hjälpa polis och åklagare att lösa brott, identifiera gärningsmän och stärka eller motbevisa vittnesmål i rättsliga processer. Criminalistics innefattar också rekonstruktion av brottsfall, tolkning av spår och analyser av olyckor och naturkatastrofer.
Lösningsmedel
Ett lösningsmedel är en substans som används för att lösa upp, blanda eller fördela en annan substans, kallas då ofta lösningens ämne, till en homogen fas utan att denna själv upplöses i någon betydande omfattning. Lösningsmedlen är vanligtvis flytande, men de kan också vara fasta eller gasformiga. Exempel på lösningsmedel inkluderar vatten, etanol och aceton.
Modeller, biologiska
Hår
En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.
Avföring
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Sulfider
I en enkel medicinsk definition, är "sulfider" kemiska föreningar som innehåller svavelatomer (S) i sin molekylstruktur, vanligtvis bundna till kol (C) i organiska sulfider eller till metaller i metalloorganiska sulfider. Organiska sulfider kan också benämnas "tioeter" och förekommer naturligt i vissa livsmedel som exempelvis vitlök och lök. Vissa sulfider kan ha farmakologisk aktivitet och användas inom medicinen, medan andra kan vara skadliga eller toxiska i högre koncentrationer.
Livsmedelsanalys
"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.
Zink
Zink är ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i en mängd biologiska processer, såsom immunförsvar, näringsupptagning, celldelning, cellreparation och syntes av DNA. Det fungerar också som en katalysator för enzymer och hjälper till att stabilisera cellmembranen. Zink måste tas in via födan, eftersom kroppen inte kan producera det själv.
Jord
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Guldisotoper
Blyradioisotoper
Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.
Högtrycksvätskekromatografi
Jorden (Planeten)
Molekylstruktur
Uran
I en enskild medicinsk betydelse kan "uran" referera till användningen av uran-238 eller uran-235 som en källa till joniserande strålning inom radiationsteori och strålbehandling. Detta är emellertid inte en primär medicinsk användning av ämnet, utan snarare en tillämpning av dess fysiska egenskaper.
Vattenförorenande ämnen, radioaktiva
Radioactive water-contaminating substances refer to elements or compounds that emit radiation and can contaminate water supplies, posing risks to human health and the environment. Examples include radionuclides such as tritium, uranium, and plutonium, which can enter water bodies through various anthropogenic activities like nuclear power plant accidents, waste disposal, or mining operations.
Metoder
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
Geografi
Mammoths
'Mammoths' är ett samlingsbegrepp för utdöda arter inom familjen elefanter, som kännetecknas av sina storlekar och sina karakteristiska betar hos både hanar och honor. De levde under pleistocen-epoken, och de mest kända arterna är woolly mammoth (*Mammuthus primigenius*) och den nordamerikanska mammuten (*Mammuthus columbi*).
Kroppsvatten
"Kroppsvatten" refererar till det totala vattentrycket inom ett levande organismers kropp, inklusive alla fluider såsom blodplasma, extracellulärt vätska och intracellulärt vätska. Det utgör en stor del av kroppsvikten hos människor och djur, och håller celler och vävnader fuktiga, transporterar näringsämnen, hormoner och andra substanser, och hjälper till att reglera kroppstemperatur.
Kalibrering
Sulfater
I en enkel medicinsk definition är en sulfat ett salt eller estrar av svavelig syra (H2SO4). Sulfater innehåller ofta svavel i oxidationstillstånd +6 och kan ha diverse farmakologiska effekter beroende på vilket ämne de är bundna till. Exempel på läkemedel som innehåller sulfatgrupper är magnesiumsulfat och natriumsulacrylat.
Växttranspiration
Växttranspiration definieras som den vattenmängd som en växt avdunstar genom bladen under normala förhållanden. Det är en naturlig process där växter absorberar vatten från jorden via rötterna och transporterar det upp till bladen, där en del av vattnet avdunstar som fukt i luften. Denna process hjälper växten att kyla ner sig, transportera näringsämnen och upprätthålla struktur.
Evolution, kemisk
Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.
Kaliumisotoper
Kaliumradioisotoper
Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.
Karbonater
Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.
Pneumoencefalografi
Pneumoencephalography (PEG) is a medical procedure that involves introducing air or another gas into the ventricular system of the brain, displacing cerebrospinal fluid and allowing for the visualization of the brain structures through X-ray imaging. This technique was commonly used in the past to diagnose various neurological conditions such as tumors, hydrocephalus, and other abnormalities within the ventricular system. However, due to its invasive nature and the availability of less invasive imaging techniques like MRI and CT scans, PEG is rarely used today.
Resultats reproducerbarhet
Hydroxybenzoate Ethers
Hydroxybenzoate ethers are a type of chemical compound used as preservatives in pharmaceuticals, cosmetics, and food products. They are formed by the reaction between hydroxybenzoic acids (such as gallic acid or methylparaben) and alcohols (such as ethylene glycol or propylene glycol). The resulting compounds have aromatic hydroxyl groups that have been etherified with the alcohol, creating a group of chemicals known as esters. These compounds are valued for their antimicrobial properties and ability to inhibit the growth of bacteria, yeasts, and molds. Examples of hydroxybenzoate ethers include ethyl gallate, propyl paraben, and methyl paraben.
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Acetater
Selenradiosotoper
Selenium radioisotopes refer to unstable forms of the element selenium that emit radiation as they decay into more stable forms. These isotopes are often used in medical research and treatment, including in imaging techniques like positron emission tomography (PET) scans, and in targeted radiation therapy for cancer treatment. An example of a commonly used selenium radioisotope is Selenium-75, which has a half-life of 120 days and emits gamma rays, making it useful for imaging and diagnostic purposes.
Geologiska processer
Biokatalys
En biokatalys, även känd som ett enzym, är ett protein som accelererar en biokemisk reaktion genom att sänka aktiveringsenergibehovet för reaktionen. Denna minskning av energi krav gör det möjligt för reaktionen att fortgå under mildare betingelser, såsom fysiologiska temperaturer och pH-värden, jämfört med obehindrade reaktioner. Biokatalysörer är specifika för de reaktioner de katalyserar och ökar ofta reaktionshastigheten av många magnituder. De spelar en avgörande roll i alla levande system genom att underlätta metabolismen och andra biokemiska processer.
Tid
I en bred medicinsk kontext kan 'tid' definieras som den mängd eller perioden av minuter, timmar, dagar, veckor eller månader som krävs för att en viss fysiologisk process ska äga rum, ett läkemedel ska verka eller en sjukdom ska utvecklas eller förvärras. Tid är också en kritisk komponent i diagnostiska och terapeutiska beslut, eftersom den kan påverka både effektiviteten och säkerheten hos medicinska behandlingar.
Svavel
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Stilla havet
I en medicinsk kontext kan "Stilla havet" referera till den stilla, lugna och ofta används som ett jämförelse med en del av människokroppen, nämligen bukhålan (abdomen). Termen "Stilla havet" används för att beskriva en situation där det inte finns någon synlig eller påträffad patologisk aktivitet i ett organ eller ett område inne i kroppen, särskilt inre organ. Det kan användas i bilddiagnostiska rapporter som ultraljud, CT-scan eller MRI för att beskriva en situation där inga avvikande fynd har konstaterats.
Jodisotoper
Galliumisotoper
Ekologi
Fotosyntes
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Toluen
Toluen, även känd som metylbensen, är ett aromatiskt kolväte som naturligt förekommer i petroleum och kolträsk. Det är en klar, färglös vätska med en distinkt söt doft som liknar bensin. Toluen används ofta som lösningsmedel inom industrin och kan också förekomma i små mängder i luften, vatten och mark efter utsläpp från industriella processer eller förbränning av fossila bränslen. Långvarig exponering för toluen kan orsaka skador på nervsystemet och andra hälsoproblem.
Fosforisotoper
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Dysprosium
Neutronaktiveringsanalys
Neutronaktiveringsanalyser (NAA) är en icke-destruktiv analytisk teknik som används för att bestämma koncentrationen av olika grundämnens isotoper i en provbit. Tekniken bygger på att bombardera provbiten med neutroner, vilket orsakar att några av atomkärnorna aktiveras och sönderfaller till isotoper med högre atomnummer och lägre halveringstider. Genom att mäta den gammastrålning som sänds ut från de aktiverade isotoperna kan koncentrationen av de ursprungliga grundämnena bestämmas. NAA används inom ett brett område, till exempel i geologi, arkeologi och materialanalys.
Nukleär magnetisk resonans, biomolekular
"Nuclear magnetic resonance (NMR) in a biological or biomolecular context refers to the use of NMR spectroscopy to study the structure, dynamics, and function of biological macromolecules such as proteins, nucleic acids, and carbohydrates. By placing these molecules in a strong magnetic field and applying radiofrequency pulses, researchers can observe and measure the magnetic properties of certain atomic nuclei (such as hydrogen-1, carbon-13, and nitrogen-15) within the molecule. These measurements provide information about the local chemical environment, molecular structure, and motion, which can be used to elucidate important biological processes and interactions at the molecular level."
Tand
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Glukos
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Metabolic Flux Analysis
Metabolic Flux Analysis (MFA) är en matematisk modellering och beräkningsmetod som används för att bestämma flödet av metaboliter genom ett cellulos eller mikroorganismerts metaboliska nätverk. MFA ger information om hastigheten för olika biokemiska reaktioner under specifika tillväxtförhållanden och kan användas för att undersöka hur celler reglerar sina metaboliska processer i respons på förändringar i tillgängliga näringsämnen, genetiska modifieringar eller andra störningar. Genom att kombinera MFA med data från genomik, transkriptomik och proteomik kan forskare få en mer omfattande förståelse för cellers metabolism och hur den kan påverkas av olika faktorer.
Stereoisomerism
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Biologisk nedbrytning
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Bly
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Pb, atomnummer 82 och atomvikt 204. Bly är en mjuk och mattgrå metall som bildar giftiga salter. Av grundämnets fyra naturliga isotoper har tre bildats genom radioaktivt sönderfall: Pb206, 207 och 208.
Indium
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken In. Atomnumret är 49, och atomvikten 114,82. Det har fått sitt namn för sin blå spektrumlinje. Naturligt förekommer två isotoper, 113 och 115. Indium är en viktig komponent i halvledare.
Metabolomik
Metabolomik är ett forskningsområde inom systembiologi som fokuserar på att studera det komplexa nätverket av metabola processer och den kemiska makeupen hos små molekyler, kallade metaboliter, i biologiska system, såsom celler, vävnader eller organismar. Metabolomiken strävar efter att kvantifiera och identifiera alla metaboliter i ett system för att ge en omfattande och detaljerad bild av dess aktuella tillstånd och funktion. Denna globala analys av metabolitprofilen ger information om interaktioner mellan gener, enzymer, metabola vägar och miljöfaktorer, vilket kan användas för att diagnosticera sjukdomar, utveckla personligad medicin och förstå biologiska system på ett djupare plan.
Bakterier
Fytinsyra
Feeding Behavior
Yttriumisotoper
Yttriumisotoper refererar till olika varianter av grundämnet yttrium (elementnummer 39) som har olika antal neutroner i kärnan, vilket ger dem olika massa och radioaktiva egenskaper. Isotop är en benämning på varje variant av ett grundämne som har samma antal protoner (samma atomnummer) men olika antal neutroner i kärnan. Yttrium har 39 protoner och kan ha mellan 45 och 57 neutroner, vilket ger upphov till 19 kända isotoper. Endast en av dessa, yttrium-89 (Y-89), är stabilt och förekommer naturligt, medan de övriga är radioaktiva och sönderfaller med olika halveringstider. Radioaktiva yttriumisotoper används inom medicinen som strålningsmarkörer eller för behandling av vissa cancerformer.
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Jodradioisotoper
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Aktinium
Fenylalanin
Strontiumradioisotoper
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Kromradioisotoper
Plutonium
Plutonium är ett transurant radionuklid, betyder det är ett grundämne som ligger över uran i periodiska systemet och som inte finns naturligt på jorden. Plutonium-239 används som bränsle i vissa typer av kärnreaktorer och kan även användas i kärnvapen.
Mars
Canavalia
Canavalia är ett släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae) som innehåller flera arter, bland annat den vanliga jackbönan (Canavalia ensiformis). Dessa växter är kända för sina höga halter av en giftig substans kallad canavalin, som kan vara skadlig om den konsumeras i stora mängder. Canavalia-växterna används också inom jordbruk och trädgårdsodling för att förbättra markens näringsstatus genom att fånga kväve från luften och konvertera det till en form som är lättare tillgänglig för andra växter.
Peptider
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
Selen
Koprofagi
Koprofagi är ett medicinskt beteende definierat som att inta fekalier, det vill säga avföring, genom oral väg. Detta beteende kan ses hos vissa djur, men när det förekommer hos människor är det oftast associerat med specifika medicinska tillstånd eller utvecklingsstörningar, såsom autism, intellektuella funktionsnedsättningar eller psykiska störningar. Koprofagi kan också vara en form av onyctofili, det vill säga en parafili som innebär sexuell upphetsning orsakad av exkrementer.