Inositolfosfater: Fosforsyraestrar av inositol. De omfattar både mono- och polyfosforsyraestrar, med undantag av inositolhexafosfat, som är av fytinsyra.Inositol: En isomer av glukos som betraktats som ett B-vitamin, trots att det är oklart om det är ett vitamin, och att något bristtillstånd aldrig påvisats hos människa. Inositolfosfolipider är viktiga länkar i signalöverföring.SockerfosfaterFosfater: Oorganiska salter av fosforsyra.Inositol-1,4,5-trifosfat: En intracellulär budbärare som bildas genom verkan av fosfolipas C på fosfatidylinositol-4,5-bifosfat, en av de fosfolipider som bygger upp cellmembranet. Inositol-1,4,5-trifosfat frisätts i cytoplasman, där det frigör kalciumjoner som finns lagrade i cellens endoplasmatiska retikel. Dessa kalciumjoner stimulerar verkan av B-kinas eller kalmodulin.Fosfatidylinositoler: Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.Inositol 1,4,5-Trisphosphate ReceptorsFosfolipas C: Ett enzym som påträffats i alfatoxin från Clostridium welchii och andra klostridie- och bacillstammar. Det hydrolyserar glycerofosfatidater till 1,2-diacylglycerol och en fosforylerad kvävebas som kolin. EC 3.1.4.3.Fytinsyra: Aggregeringsmedel för eliminering av spårmängder av tungmetalljoner. Det verkar även som hypokalcemimedel.Kalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.Litium: Ett grundämne inom gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Li, atomnummer 3 och atomvikt 6,94. Litiumsalter används för behandling av manisk-depressiva tillstånd. Litium har också fått stor elektrokemisk användning som beståndsdel i batterier.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Kalciumfosfater: Kalciumsalter av fosforsyra. Dessa föreningar används ofta som kalciumtillskott. Apatit (Ca5(PO4)3(F,Cl,OH)) är en i naturen vanligt förekommande form.FosformonoesterhydrolaserKarbakol: En kolinerg agonist som hydrolyseras långsamt och som har verkan vid både muskarin- och nikotinreceptorer. Medlet används för att sänka det intraokulära trycket.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.Fosfatidylinositolfosfater: Fosfatidylinositoler där en eller fler alkoholgrupper i inositolet har ersatts med en fosfatgrupp.Phosphotransferases (Alcohol Group Acceptor)Glukos-6-fosfat: En ester av glukos med fosforsyra, som bildas under glukosomsättningen i däggdjursceller och andra celler. Den ingår normalt i muskelvävnad i vila, och är sannolikt i ständig jämvikt med fruktos-6-fosfat.Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser: Enzymer som katalyserar dehydrogeneringen av glyceraldehyd-3-fosfat. Det finns flera typer av glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser: fosforylerande och icke-fosforylerande, sådana som omvandlar väte till NADP och sådana som omvandlar väte till NAD. EC 1.2.1.9; EC 1.2.1.12; EC 1.2.1.13.NatriumfluoridSecond Messenger SystemsKikhostetoxiner: Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.Kikhostetoxin: En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.Phosphotransferases (Phosphate Group Acceptor)Fosfatidylinositol-4,5-difosfat: En fosfoinositid som finns i alla eukaryota celler, särskilt i plasmamembranet. Den utgör det viktigaste substratet för receptorstimulerat fosfoinositidas C, med påföljande bildning av inositol 1,4,5-trifosfat och diacylglycerol, och förmodligen även för receptorstimulerat inositolfosfolipid 3-kinas.Högtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Aluminiumföreningar: Oorganiska föreningar med aluminium som en molekylbeståndsdel.GTP-bindande proteiner: Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.Cykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.Diglycerider: Fetter som bildas genom förestring av glycerin med två fettsyror.Aluminium: Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.SignalomvandlingMuskarinreceptorerCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Guanosin 5'-O-(3-tiotrifosfat): Guanosin-5'-(trivätedifosfat), monoanhydrid med tiofosforsyra, är en stabil GTP-analog med en rad fysiologiska verkningar, så som stimulering av guaninnukleotidbindande proteiner, hydrolys av fosfoinositid, ackumulering av cykliskt AMP och aktivering av specifika protoonkogener.CellinjeTionukleotiderAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Bombesin: En tetradekapeptid som ursprungligen isolerades från huden på paddorna Bombina bombina och B. variegata. Den är också en endogen neurotransmittor hos många djurarter, vilken påverkar glatt muskulatur, utsöndring av magsaft samt njurcirkulation och -funktion.Adenosintrifosfat: Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.Kalciumkanaler: Spänningsberoende cellmembranglykoproteiner med selektiv genomsläpplighet för kalciumjoner. De benämns L-, T-, N-, P-, Q- och R-typer utifrån sin aktiverings- och inaktiveringskinetik, jonspecificitet och känslighet för läkemedel och toxiner. L- och T-typerna finns i hela det kardiovaskulära och det centrala nervsystemet, och de övriga typerna återfinns i nervvävnad.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.Proteinkinas CFosfatidylsyror: Fettsyrederivat av glycerofosfater. De består av glycerol med esterbindning till 1 mol fosforsyra vid 3-hydroxyländen och till 2 mol fettsyror vid de två övriga hydroxylgrupperna.Bradykinin: En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.Inosintrifosfat: Inosin-5'-tetravätetrifosfat (IRPPP). En inosinnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper som förestrats mot sockerdelen.Glyceraldehyd-3-fosfat: En aldotrios som utgör ett viktigt mellansteg vid glykolys och vid biosyntesen av tryptofan.NeomycinLitiumklorid: Ett litiumsalt som använts experimentellt som immunreglerande medel.Fosfoinositidfosfolipas CFosfordiesterhydrolaserFosfatidylinositoldiacylglycerol-lyasSfingosinPentosfosfatbanaFosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Kärnreceptorer: Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.Råttor, inavlade stammarTetradekanoylforbolacetatFosfotransferaser: En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.Cellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Glukosfosfatdehydrogenas: Ett NADP-enzym (glukos-6-fosfat-1-dehydrogenas) som katalyserar följande reaktion: D-glukos-6-fosfat + NADP+ = D-glukono-1,5-lakton-6-fosfat + NADPH + H+. Brist på enzymet leder till svår hemolytisk anemi. EC 1.1.1.49.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.myo-inositol-1-fosfatsyntasCOS-celler: Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.UridintrifosfatIsomeri: Förekomsten av strukturella skillnader hos vissa kemiska föreningar, fast föreningarna har samma elementära sammansättning.Histamin H1-receptorer: En klass histaminreceptorer som kan särskiljas genom sin farmakologi och sina verkningssätt. De flesta H1-receptorer verkar genom det sekundära inositolfosfat/diacylglycerol-budbärarsystemet. Bland de många reaktioner som förmedlas via dessa receptorer är sammandragningen av glatt muskulatur, ökad kärlgenomsläpplighet, hormonfrisättning och glykoneogenes (sockersyntes) i hjärnan.Dihydroxiacetonfosfat: Ett viktigt mellanled i fettbiosyntesen och vid glykolys.Lysofosfolipider: Derivat av fosfatidsyror som saknar en fettacylkedja till följd av hydrolys.RadioligandanalysFosfatransportproteiner: Membranproteiner som är aktivt delaktiga i transport av fosfater.Fura-2: Ett fluorescerande, kalciumkelatbildande ämne som används för att studera intracellulärt kalcium i många vävnadstyper. Fluor: Ett icke-metalliskt, gasformigt grundämne i halogengruppen, tvåatomigt vid normal temperatur. Gasen är giftig och starkt reaktiv. Kemiskt tecken är F, atomnumret är 9, och den stabila isotopen har atommassa 19. Fluor används i fluoridform inom odontologin för att förebygga tandkaries.PyrilaminFosfolipas C deltaKemisk stimuleringFluorider: Oorganiska salter av fluorvätesyra, HF, där fluoratomen har oxidationstillståndet -1. Salterna av natrium och tenn är vanliga i tandkrämer o d.PyridoxalfosfatGlukosfosfater: Viktiga intermediärer i glukosmetabolismen.Cricetinae: Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.TritiumVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.VasopressinerBindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Histamin: En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.Glukos-6-fosfatisomeras: Ett enzym som katalyserar den reversibla omvandlingen mellan glukos-6-fosfat och fruktos-6-fosfat och utgör en del av de glykolytiska och glukoneogena förloppen. Brist på enzymet, en autosomalt recessiv egenskap, leder till glykogenes i levern och hemolytisk anemi. EC 5.3.1.9.Kalciumsignalering: Signalöverföringsmekanismer med mobilisering av kalcium (utifrån eller från intracellulära depåer) i cytoplasman till följd av yttre stimulans. Calciumsignalerna fortplantar sig som vågor, svängningar , spikar eller små stötar. Kalcium fungerar som intracellulär budbärare genom att aktivera kalciummottagliga proteiner.Alfa-1-adrenerga receptorerGlycerider: Estrar av glycerol.Jonomycin: En divalent kalciumjonofor med utbredd användning som hjälpmedel för undersökning av rollen av intracellulärt kalcium i cellulära processer.TransfektionSubstratspecificitetAngiotensinreceptorerGuanosintrifosfat: Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.Tyreotropinfrisättande hormonIsoenzymer: Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.Cellmembrangenomtränglighet: En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Kalcimycin: Ett jonoforiskt polyeterantibiotikum från Streptomyces chartreusensis. Jonoforen binder och transporterar katjoner genom membran och kopplar bort oxidativ fosforylering medan den hämmar ATPas i leverm itokondrier hos råtta. Substansen används mest som biologiskt verktyg för att studera divalenta katjoners roll i olika biologiska system.Estrener: Omättade derivat av estranerna, med metylgrupper vid kol 13, inget kol vid kol 10, och högst ett kol vid kol 17. De måste ha minst en dubbelbindning.Fosforradioisotoper: Instabila isotoper av fosfor som sönderfaller under avgivande av strålning. Fosforatomer med atomvikter 28-30 och 32-34 är radioaktiva isotoper.Glycerofosfater: Salter och estrar av glycerofosforsyra.CHO-celler: Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.Rekombinanta proteinerCellytereceptorerBensofuranerProteinbindningGlycerol-3-fosfat-O-acyltransferas: Ett enzym som överför acylgrupper från acyl-CoA till glycerol-3-fosfat under en process som leder till bildande av monoglyceridfosfater. Det verkar enbart på CoA-derivat av fettsyror med en kedjelängd över C-10. Det bildar även diglyceridfosfater. EC 2.3.1.15.Fosfolipas C betaColforsinAnnexin A3: Ett protein i annexinfamiljen som katalyserar omvandlingen av 1-D-inositol-1,2-cykliskt fosfat och vatten till 1-D-myo-inositol-1-fosfat. EC 3.1.4.36.PyrrolidinonerPentosfosfaterTidsfaktorerGTP-bindande proteiners alfaunderenheter, Gq-G11: En familj alfaunderenheter till heterotrimert GTP-bindande protein som aktiverar fosfolipas C-beroende signalvägar. Gq-G11 kan även skrivas Gq/G11.Karbamylfosfat: Ett fosfatsalt av karbaminsyra.Receptors, G-Protein-CoupledHexosfosfaterArgininvasopressin: Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.Glatt muskulatur: Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.ThapsigarginArakidonsyra: En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.Fosfolipider: Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Fosfatbindande proteiner: Proteiner som binder till och deltar i omsättningen av fosfatjoner.Sekvenshomologi, aminosyraJonbytarkromatografi: Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.Bradykininreceptorer6-fytas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av myoinositol-hexakisfosfat och vatten till 1L-myoinositol-1,2,3,4,5-pentakisfosfat och ortofosfat. EC 3.1.3.26.Bidning, kompetitivEGTA: Etylen-bis(oxyetylen-nitrilo)-tetra-[ättiksyra]. Ett kelerande medel med förhållandevis högre kalciumspecificitet och lägre toxicitet än EDTA (etylendiamintetraättiksyra).ProtirelinreceptorerTrombinAdenylatcyklastoxinTerpenerLHRH-receptorer: Receptorer med ett 6 kD-protein på ytan av celler som utsöndrar luteiniserande hormon eller follikelstimulerande hormon, vanligtvis i adenohypofysen. Luteiniserande hormon RH binder till dessa receptorer, tas in i cellen med receptorn och initierar frisättning av luteiniserande och follikelstimulerande hormon där. Dessa receptorer finns också i råttors könskörtlar. Inhibiner förhindrar bindning av GnRH till dess receptorer.Receptorer, purinerga2-kloradenosin: 2-kloradenosin. En metaboliskt stabil adenosinanalog som verkar som en adenosinreceptoragonist. Substansen har kraftig effekt på det perifera och centrala nervsystemet.Adenosindifosfat: Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.Parotid GlandBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.SignalsubstansreceptorerAtropin: En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.Forbolestrar: Tumörframkallande föreningar som erhålls från krotonolja. Vissa av dessa används i cellbiologisk forskning för sin förmåga att aktivera proteinkinas C.Marsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.NoradrenalinGuaninnukleotider: Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).Tumörceller, odladeForbol 12,13-dibutyrat: En forbolester som finns i krotonolja. Förutom att framkalla hudtumörer aktiverar ämnet effektivt kalciumutlöst, fosfolipidberoende proteinkinas (proteinkinas C). Tack vare denna egenskap har forbol 12,13-dibutyrat genomgripande verkan på många biologiska system.Angiotensin II: Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.RibosmonofosfaterKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Mutagenes, riktad: Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.Adenosindifosfatribos: Adenosin-5´-(trivätedifosfat),5´-5-ester med D-ribos. En ester som bildas mellan aldehydkolet i ribos och det terminala fosfatet i adenosindifosfat. Verkar som ribosbärare.Kalkoner: Stora, skogslevande fåglar tillhörande underfamiljen Meleagridinae, familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Koleratoxin: Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.Struktur-aktivitet-relationMagnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).OrganophosphatesMagnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.EtrarAldehydlyaser: Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningen i molekyler med en hydroxyl- och en karbonylgrupp för att bilda två små molekyler, som var och en är en aldehyd eller en keton. Enzymerna kallas o ckså aldolaser. EC 4.1.2.Klorider: Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.Glycerol-3-fosfatdehydrogenas: Ett enzym som katalyserar reaktionen sn-glycerol-3-fosfat + acceptor = glyceronfosfat + reducerad acceptor. EC 1.1.99.5.FruktosfosfaterAlfaadrenerga receptorerReceptorer, lysofosfolipidArakidonsyror: En grupp omättade fettsyror omfattande arakidonsyra och hydroxieikosatetraenosyra.Glukos: Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.Receptorer, lysosfingolipidReceptor, IGF typ 2Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.ProstaglandinreceptorerGlyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas (NADP+): Ett NADP-beroende, icke-fosforylerande aldehyddehydrogenas som irreversibelt katalyserar oxidationen av glyceraldehyd-3-fosfat till 3-fosfoglycerat. Enzymet finns i cytosolen hos en mängd olika organismer. EC 1.2.1.9.Glutamin-fruktos-6-fosfattransaminas: Ett enzym som katalyserar syntesen av fruktos-6-fosfat och glutamin från glutamat och glukosamin-6-fosfat. EC 2.6.1.16.Fosfolipaser: En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.Mannosfosfater: Fosforsyraestrar av mannos.Luftstrupe: Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.PolyisoprenylfosfaterReceptors, Purinergic P2Y1Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Fosfolipas C gammaBombesinreceptorerVasopressinreceptorerEnzymhämmareVanadaterModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurTransferases (Other Substituted Phosphate Groups)P2-receptorerBlodplättar: Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.Muskarinstimulerare: Preparat som binds till och aktiverar kolinerga receptorer (muskarinreceptorer). Muskarinstimulerare används mest för att öka spänningen i den glatta muskulaturen, särskilt i mag-tarmkanalen, urinblåsan och ögat. De kan även användas för att sänka hjärtfrekvensen.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Ligander: Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.Fosfolipas D: Ett enzym som huvudsakligen finns i växtriket. Det hydrolyserar glycerofosfatidater, varvid bildas fosfatidsyra och en kvävebas, som t ex kolin. Enzymet katalyserar även transfosfatidyleringsreaktioner. EC 3.1.4.4. Syn. PLD.Receptors, Purinergic P2Y2Adrenergic alpha-1 Receptor Agonists1-metyl-3-isobutylxantin: 3,7-dihydro-1-metyl-3-(2-metylpropyl)-1H-purin-2,6-dion. En kraftigt verkande cyklisk nukleotidfosfodiesterashämmare; pga denna verkan ökar substansen cykliskt AMP och cykliskt GMP i vävnad och aktive rar därmed cyklisk nukleotidberoende proteinkinaser.Adenylatcyklas: Ett enzym i lyasklassen som katalyserar omvandlingen av ATP till 3´,5´-cykliskt AMP och pyrofosfat. Enzymet finns i plasmacellmembran och aktiveras av vissa hormoner (epinefrin, vasopressin, glukagon och kortikotropin). Reaktionsprodukten, cykliskt AMP, har en viktig regleringsfunktion i ämnesomsättningen. EC 4.6.1.1.