Hepatit C-antikroppar: Antikroppar mot hepatit C-antigen, inklusive hölje-, kärn- och icke-strukturella proteiner.Hepatit C: En typ av hepatit liknande transfusionshepatit typ B, men som orsakas av ett virus som serologiskt skiljer sig från dem som ger hepatit A, B och E, och som kan finnas i blodet hos kroniska, asymtomatiska bärare. Hepatit C överförs parenteralt och i samband med transfusioner och drogmissbruk.Hepatitantikroppar: Immunglobuliner som alstras under någon form av virushepatit. Vissa av dessa antikroppar kan användas för att diagnosticera specifik form av hepatit.Hepacivirus: Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.Hepatit C, kronisk: Inflammatorisk leversjukdom, orsakad av hepatit C-virus, som kan vara ett halvår eller längre.Hepatit B: Hepatit orsakad av Hepatit B-virus. Det kan överföras genom blodtransfusion eller via blodprodukter.Antikroppsspecificitet: Egenskap som gör att antikroppar kan reagera med vissa antigena determinanter och inte med andra. Specificiteten beror på kemisk sammansättning, fysikaliska krafter och bindningsplatsens molekylära st ruktur.Hepatit A: Hepatit orsakad av Hepatovirus. Antikroppar: Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.Hepatit B-virus: Typarten av släktet Orthohepadnavirus som orsakar human hepatit B och som också är orsaken till levercellscarcinom hos människa. Dane-partikeln är en intakt hepatitviruspartikel, uppkallad efter upptäckaren. Icke-infektiösa sfäriska och tubliknande partiklar kan även ses i serum.Monoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.Hepatit B-ytantigener: De hepatit B-antigen som finns på Dane-partikelns yta och på de 20 nm stora sfäriska och tubliknande partiklarna. Ett flertal underspecificiteter är kända. Dessa kallades tidigare Australienantigen.Antivirala medel: Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.Leverinflammation: Inflammation i levern och leversjukdom som innebär degenerativa eller nekrotiska förändringar av leverceller.Hepatit C-antigener: Antigena strukturer hos Hepacivirus-partikeln, inklusive ytantigen, kärnantigen och andra hithörande antigen.Virushepatit, human: Viral hepatit hos människor.Virusantikroppar: Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.Hepatit B, kronisk: En inflammatorisk leversjukdom, orsakad av hepatit B-virus, som kan vara ett halvår eller längre.Hepatit B-antikroppar: Antikroppar mot hepatit B-antigen, inklusive antikroppar mot ytantigen (Australienantigen) och kärnantigen hos Dane-partikeln, samt mot e-antigen.Hepatit A-virus: En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.RibavirinHepatit, kronisk: Ett samlingsnamn på ett kliniskt och patologiskt syndrom som kan ha olika orsaker och kännetecknas av varierande grader av levercellsnekros och inflammation. Till de specifika typerna av kronisk hepatit hör autoimmun hepatit, kronisk hepatit B, kronisk hepatit C, kronisk hepatit D, obestämd kronisk virushepatit, kryptogen kronisk hepatit och läkemedelsrelaterad kronisk hepatit.Hepatit B-vacciner: Vacciner eller vaccinkandidater innehållande inaktiverat hepatit B-virus eller dess antigen och avsedda att förebygga hepatit B. Vissa vacciner framställs med rekombinantteknik.Alfa-interferon: Ett av typ I-interferonerna som produceras av leukocyter i perifert blod eller lymfoblastoida celler som utsätts för levande eller inaktiverat virus, dubbelsträngat RNA eller bakterieprodukter. Det är det huvudsakliga interferonet som produceras av virusaktiverade leukocytkulturer och ger, förutom sin uttalade antivirusverkan, upphov till aktivering av NK-celler.RNA, viraltVirala icke-strukturella proteinerBakteriella antikroppar: Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.Hepatit-B-kärnantigener: Hepatit B-antigenet inom kärnan i Dane-partikeln, den smittförande hepatitviruspartikeln.Hepatitit A-vacciner: Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med hepatit A-virus.Hepatit B e-antigener: En grupp sinsemellan nära besläktade antigen som finns i plasma endast under själva infektionsfasen av hepatit B eller i samband med virulent, kronisk hepatit B. då förmodligen aktiv virusreplikation pågår. Det finns tre undertyper som kan bilda komplex med immunglobulin G (IgG).Hepatitvacciner: Vacciner mot varje virus eller viruspartikel som orsakar hepatit.Hepatit B-antigener: Antigen från hepatit B-viruspartikeln eller Dane-partikeln, samt dess ytantigen, kärnantigen och andra hithörande antigen, inklusive hepatit B e-antigen.Antibodies, NeutralizingSkrumplever: Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.AntikroppsbildningHepatit E: En akut form av hepatit, orsakad av ett virus som serologiskt skiljer sig från hepatit A-, B- och C-virus. PolyetylenglykolerHepatit, autoimmun: En obotlig, företrädesvis periportal hepatit, oftast förenad med hypergammaglobulinemi och serumautoantikroppar. Antagandet att det skulle finnas serologiska undergrupper (typ 1, 2 och 3) är kontroversiellt. Dessutom förekommer hos vissa patienter olika former, med särdrag av antingen autoimmun hepatit och annan typ av kronisk leversjukdom (överlappningssyndrom) eller med drag som är oförenliga med autoimmun hepatit (separatsyndrom).Virushepatit, djur: Viral hepatit hos djur.Hepatit E-virus: Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).Hepatit A-antikroppar: Antikroppar mot hepatit A, omfattande antikroppar mot höljeproteiner, kärnproteiner och icke-strukturella proteiner.Hepatitvirus: Alla virus som orsakar leverinflammation. Hit hör såväl DNA- som RNA-virus, och virus hos både människor och djur.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Viral Core ProteinsHepatit A-virus, humant: En stam av Hepatit A-virus som ger upphov till hepatit hos människor. Viruset replikerar i leverceller och antas komma ut i tarmen via gallgången. Hepatit D: Hepatit orsakad av hepatit delta-virus i samband med hepatit B. Infektionen är endemisk i vissa europeiska länder och ses hos drogmissbrukare, blödarsjuka och personer som genomgått blodtransfusioner.Hepatit delta-virus: Ett ofullständigt virus, bestående av RNA-nukleoprotein, till formen liknande en viruspartikel. Det förekommer hos patienter med akut hepatit B och kronisk hepatit, och kräver närvaro av hepadnavirus för sin replikation. Detta är den enda arten i deltavirus-släktet.Hepatit, djurAlanintransaminas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-alanin och 2-oxoglutarat till pyruvat och L-glutamat. EC 2.6.1.2.Antikroppsaffinitet: Ett mått på styrkan av bindningen mellan en antikropp och ett enkelt hapten eller en antigendeterminant. Den beror på den stereokemiska passningen mellan en antikropps anslutningsplatser och de antige na determinanterna, på anslutningsytans storlek och på fördelningen av laddade och hydrofoba grupper.Rekombinanta proteinerGenotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.Immunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.VirusförökningKarcinom, hepatocellulärt: Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.Epitoper: Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.Anti-idiotypiska antikroppar: Antikroppar som reagerar med enskilda determinanter (idiotoper) i den variabla regionen av andra antikroppar.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.VirusbelastningBindningsplatser på antikroppar: Ytområden på antikroppar som reagerar med antigeners determinantområden. De bildas av delar av de variabla områdena i immunglobulinernas Fab-fragment.ReplikonLevertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.Seroepidemiologiska studierMushepatitvirus: En art av Coronavirus-släktet som orsakar hepatit hos möss. Fyra stammar har identifierats: MHV 1, MHV 2, MHV 3 och MHV 4 (även kallad MHV-JHM, ett neurotropt virus som ger upphov till disseminerad encefalomyelit med demyelinering samt levernekroshärdar).HIV-antikroppar: Antikroppar mot antigen från immunbristviruset HIV, tidigare benämnt HTLV-III/LAV.Läkemedelsterapi, kombinerad: Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.LevertransplantationBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Kryoglobulinemi: Ett tillstånd kännetecknat av förekomst av onormala eller onormala mängder kryoglobuliner i blodet. Vid kyla avsätts de i mikrokärlen och orsakar ett hämmat blodflöde i utsatta områden.Antigens, CD81CellinjeHepatovirus: Ett släkte inom Picornaviridae som ger naturlig, smittsam hepatit hos människor och experimentell hepatit hos andra primater. Drogmissbruk, intravenöst: Missbruk av en drog eller ett läkemedel genom injicering i ett blodkärl.Virushöljets proteinerAntinukleära antikroppar: Autoantikroppar riktade mot olika antigen i cellkärnor, så som DNA, RNA, histoner, sura kärnproteiner eller komplex av sådana molekyler. Antinukleära antikroppar förekommer i systemiska, autoimmuna sj ukdomar, som t ex systemisk lupus erythematosus (SLE), Sjögrens syndrom, skleroderma, polymyosit och blandad bindvävssjukdom.Virus-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.Korsreaktioner: Serologiska reaktioner som inträffar när ett antiserum mot ett antigen reagerar med ett annat, närbesläktat antigen.Interferoner: Proteiner som utsöndras av celler hos ryggradsdjur som svar på en rad olika stimulerande ämnen. De förmedlar resistens mot många olika virusarter, hämmar förökning av normala och maligna celler, hämmar förökning av intracellulära parasiter, förstärker fagocytos genom makrofager och granulocyter, förstärker NK-cellers verkan och uppvisar ett flertal immunmodulerande funktioner.Leverceller: Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).Immunglobulin M: En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.Tumörantikroppar: Immunglobuliner framkallade av antigen specifika för tumörer. Hit hör inte normalt förekommande histokompatibilitetsantigen.Protozoiska antikroppar: Antikroppar producerade i människor och djur efter exponering för antigen från parasitiska protozoer.Blodgivare: Personer som lämnar blod till blodtransfusion.Hepatitantigener: Antigener från något hepatitvirus, inklusive ytantigen, kärnantigen och andra hithörande antigener.Autoantikroppar: Antikroppar riktade mot kroppsegna antigener, dvs mot normala vävnadsdelar.Hepatit A-antigener: Antigener från olika stammar av Hepatit A-virus, som t ex humant hepatit A-virus.Genom, viralt: Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.Pan troglodytesHepatit, alkoholbetingad: En akut eller kronisk, degenerativ och inflammatorisk leverförändring hos alkoholmissbrukare. Sjukdomstillståndet kan försämras, men ibland även gå tillbaka. Förändringen är inte nödvändigtvis förknippad med steatos, fibros eller cirros, men är det ofta. Typiskt är levercellsnekros, infiltration med polymorfonukleära leukocyter och lymfocyter, och Mallorykroppar. De morfologiska förändringarna vid kronisk alkoholhepatit kan knappast förväxlas med kronisk hepatit.HIV-infektioner: Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.