Halsartärskador: Traumatiska skador, av genomträngande eller icke genomträngande art, på den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, vilka kan ha uppstått till följd av skallskada, skada på bröstkorgen ell er halsen. Skadorna kan leda till karotistrombos, karotissinusfistel, pseudoaneurysm eller halsartärbråck. De kliniska symtomen kan vara omedelbara eller fördröjda.Halsartärer: Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.Halsartär, inre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer främre delen av hjärnan, ögat och dess tillbehör, pannan och näsan med blod.Halsartärtrombos: Blodproppsbildning i den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, som kan leda till förträngning eller tilltäppning av kärlen, med ischemi eller infarkt i kärlens försörjningsområde som föl jd. Blodpropp i den gemensamma halspulsådern eller i de inre halsartärerna kan ge övergående ischemianfall, hjärninfarkt eller flyktig amauros (synnedsättning).Halsartär, gemensam: De två pulsådror som försörjer huvud och hals med blod. De leder uppåt i halsen, en på varje sida, och i nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar, den yttre (arteria carotis exte rna) och den inre (arteria carotis interna) halspulsådern.NackskadorHalsartärsjukdomar: Sjukdomar i halsens gemensamma pulsåder, den inre och den yttre halsartären. Ateroskleros och traumatiska skador är relativt vanliga orsaker till halsartärsjukdomar.Tunica intimaSår, icke-penetrerandeHalsartärförträngning: Avsmalning eller tillsnörning av den gemensamma, interna eller externa halsartären, oftast till följd av aterosklerotisk plackbildning. Förkalkningarna kan bli såriga och leda till blodproppsbildning. De trombocyt- eller kolesterolproppar som bildas kan ge upphov till övergående ischemisk attack eller stroke. Proppar som vandrar till ögat kan orsaka amaurosis fugax (flyktig amauros; tillfällig syn nedsättning).NeointimaHyperplasiHalsartär, yttre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer de yttre delarna av huvud, ansikte och hals med blod.Endarterektomi, karotis: Kirurgiskt avlägsnande av den förtjockade, åderförkalkade inre hinnan i en karotisartär.Vascular System InjuriesPulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.Glatt muskulatur i kärl: Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.StickskadorKotartär: Den första grenen av nyckelbensartären, med utbredning till nackmusklerna, ryggkotorna, ryggmärgen, lillhjärnan och inre delarna av hjärnan.Lårbensartär: Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.BlodproppSår och skadorSår, penetrerandeDissektion av inre halsartär: Blödning ut i karotis kärlvägg, varvid innerhinnan skiljs från de yttre skikten och ett aneurysm uppstår. Detta förlopp kan leda till komplikationer av tromboembolism, som t ex hjärninfarkt. Dissekere ande aneurysm kan uppkomma spontant eller efter skallskada, halsskada eller i sällsynta fall i samband med våldsam hosta.Råttor, Sprague-DawleyKarotiskörteln: En liten grupp kemoreceptor- och stödceller belägen nära den inre halsartärens förgrening. Karotiskörteln, med rikligt med fönsterförsedda kapillärer, känner av pH, koldioxid och syrehalt i blodet och spelar en viktig roll i den homeostatiska kontrollen av dessa.NyckelbensartärKarotissinus: Utvidgningen på den gemensamma halsartären vid förgreningen till den yttre och inre halsartären. Den innehåller baroreceptorer, som vid stimulering ger sänkt puls, kärlvidgning och blodtrycksfall.StentarKärlröntgen: Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Sjukdom orsakad av läkares åtgärder: Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.SkottskadorHöftartär: Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Hjärnartärer: De artärer som förser hjärnbarken med blod.Tunica mediaLungartär: Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.Hjärnskador: Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.BehandlingsresultatDatortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Kärlröntgen av hjärna: Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.Carotid Intima-Media ThicknessArmhåleartär: Fortsättningen på den subklavikulära (under nyckelbenet belägna) artären; den är fördelad över armen, armhålan, bröstet och skuldran.Aneurysm, falskt: Ett aneurysm där hela kärlväggen är skadad och blödningen begränsas av omgivande vävnad, eventuellt med bildande av en säck som står i förbindelse med artär eller hjärta.Arm-huvudartär: Den första och största artären att grena av från aortabågen. Den försörjer huvudets och halsens högersida samt högerarmen med blod.TidsfaktorerKateterisering: Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.Basilarartär: Den artär som bildas där högra och vänstra ryggradsartärerna förenar sig. Den sträcker sig från den nedre till den övre avgränsningen av pons, där den förgrenar sig i de båda bakre hjärnartärerna.Duplexultraljud: Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.NjurartärPulsåderförträngning: Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.Tarmkäxartärer: Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.Ballongvidgning av kärl: Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).ReperfusionsskadaHjärnischemi, övergående: Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).Arteriovenös fistel: Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.Magnetisk resonansangiografi: Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.Idrottsskador: Skador som uppkommer under utövande av idrott.ArteriosklerosRyggmärgsskadorSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Endarterektomi: Kirurgiskt avlägsnande av den åderförkalkade inre hinnan i en artär under allmän narkos. Endovaskulär rekonstruktion av en artär med hjälp av kateter kallas aterektomi.Retrospektiva studierDigital subtraktionsangiografi: Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.Blodflöde i hjärnan: Blodcirkulationen i hjärnans kärl.Angioplastik: Endovaskulär rekonstruktion av en artär, vilket kan innebära avlägsnande av ateromatösa plack och/eller endotelhinnor, samt enkel vidgning. Detta förfarande med kateterteknik skall skiljas från endart erektomi, som är kirurgisk rekonstruktion.Intraoperativa komplikationer: Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.Kärlkirurgiska tekniker: Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.Kranskärl: Hjärtats vener och artärer.Hjärnischemi: Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.RiskfaktorerKoronar-bypass: Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.Knävecksartär: Fortsättningen på lårbensartären som genomkorsar knävecksgropen. Den delar sig i den främre och den bakre skenbensartären.StrålbensartärCerebrovaskulära skador: Penetrerande eller icke-penetrerande skador på blodkärl till eller från hjärnan, innanför eller utanför skallbenet. Hit hör halspulsådrorna, ryggkoteartären samt intrakraniella artärer, vener och venk nutor.Slaganfall: Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.Kärlendotel: Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Cerebrovaskulära sjukdomar: Ett brett spektrum av störningar förknippade med försämrat blodflöde i hjärnans artärer och vener. Hit hör hjärninfarkt, hjärnischemi, anoxi (syrebrist) i hjärnan, hjärnembolism och trombos, arteriove nösa missbildningar och vaskulit i centrala nervsystemet. Termen är inte begränsad till att definiera sjukdomstillstånd i cerebrum, utan omfattar kärltillstånd i hela hjärnan, inklusive diencefalon, h järnstammen och lillhjärnan.Armartär: Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.Hemostatiska tekniker: Olika sorters teknik för att reglera blödning.Vägtrafikolyckor: Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.Blodkärlsprotesimplantation: Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.Blodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Mellersta hjärnartär: Den största av hjärnartärerna. Den delar sig i tre grenar, till tinningsloben, frontalloben och hjässloben, och försörjer deras parenkym i hjärnbarken. Det är dessa områden som är inblandade i motorisk, sensorisk och talverksamhet.Prospektiva studierOphthalmic ArteryMultitraumaGlattmuskelcellerMammarartärer: Artärer som utgår från nyckelbens- eller armhåleartärerna och fördelas till främre bröstkorgsväggen, lungmellanrummet, mellangärdet, bröstmusklerna och mjölkkörtlarna.Artärbråck: Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.UltraljudsundersökningHjärnemboli: Transport av främmande material till hjärnan med blodströmmen genom artärerna. Emboli (kärlproppar) har oftast sitt ursprung i hjärtat och har samband med arytmi, murala blodproppar, subakut, bakteriell endokardit, hjärtklaffsjukdomar eller septumdefekter (defekter i hjärtkammarväggarna). Proppar av annat ursprung kan bero på skador på aortan, halsartärerna, ryggkoteartären eller artärerna i hjärnan. Propparna kan bestå av hopklumpade blodplättar, löst åderförkalkningsmaterial, fett, luft, tumörceller eller infektionsmaterial, och kan orsaka hjärninfarkt.Blodflödeshastighet: Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.AterosklerosFärgultraljudAnastomos, kirurgisk: Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.ISS-skala: En anatomisk skadegraderingsskala som bygger på den förkortade skadeskalan AIS (Abbreviated Injury Scale) och som utvecklats speciellt för gradering av multipla skador. Den har även använts som mortalitetsprediktor.Cerebral infarkt: Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.Underbindning: Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.Regionalt blodflödeIntrakraniell arterioskleros: Kärlsjukdomar kännetecknade av förtjockade, förhårdnade och ombildade kärlväggar i de intrakraniella artärerna. Det finns tre undertyper: 1) ateroskleros, med fettavlagringar på insidan av artärväggarna; 2) Monckebergs skleros, som uppvisar kalkavlagringar i väggens mellanskikt; och 3) arterioloskleros, som avser skleros i de små, tunna kärlen. Kliniskt kan dessa tillstånd sättas i samband med övergående hjärnischemi, hjärninfarkt, intrakraniell tromboembolism eller intrakraniella aneurysm.Ultraljudsdoppler, transkraniellHjärnaneurysm: Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).Willis ring: En kärlkrans vid skallbasen, bestående av den inre halsartären (arteria carotis interna), de proximala delarna av den främre, mittersta och bakre hjärnartären (arteria basilaris), den främre kommunice rande artären och de bakre kommunicerande artärerna.Hematom: Blodutgjutning i något organ, hålrum eller vävnad.Benskador: Skador i allmänhet, eller ospecificerade skador, på benet.Karotiskörteltumör: En alltid godartad, kapslad, fast och rund vävnadsmassa vid halsartärens förgrening med nystan av stora polyhedrala celler med alveolär eller organliknande struktur. Den är vanligtvis symtomfri, men s törre massor kan breda ut sig i utrymmet kring svalget och ge dysfagi, smärta och kranialnervspares. Syn. glomus caroticumtumör.LungskadaTemporalartärerKärlutvidgning: Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.Intrakraniell emboli och trombos: Embolism eller trombos i blodkärl som försörjer vävnaderna innanför skallbenet. Orsaken till embolismen går att finna såväl utanför som innanför skallbenet. Trombos kan uppstå antingen i artärer eller vener.Hjärnrevaskularisering: Mikrokirurgisk revaskularisering (återställande av blodkärl) i syfte att förbättra den intrakraniella cirkulationen. Det innebär vanligen att det yttre blodomloppet kopplas ihop med det innanför skall benet, men också eventuell extrakraniell revaskularisering (dvs subklavikulär-vertebralartärbypass; subklavikulär-carotis externa bypass). Detta görs genom sammankoppling av två artärer (direkt anasto mos) eller genom autolog transplantation av kärlrik vävnad till hjärnans yta.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Möss, inavlade C57BLAmauros, flyktigMjältartär: Den största grenen av bukartärstammen, med spridning till mjälten, bukspottkörteln, magen och det större bukhinnenätet.UltraljudsdopplerSammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Prediktivt värde av testerPostoperativa komplikationerHemodynamik: Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.NäthinneartärocklusionEmbolisering, terapeutisk: En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.Sinus cavernosus: Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.Leverartär: En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Halsvener: Vener i hals och nacke som tömmer blod från hjärnan, ansiktet och nacken i brakiocefal- eller nyckelbensvenerna.SjukdomsgradsmåttEye Injuries: Skador på ögonen till följd av våld eller annan yttre påverkan. Hit hör både ytliga skador och inre ögonskador.Bukartär: Den pulsåder som utgår från bukaortan och efter en kort sträcka delar sig i vänstra magsäcksartären och lever- och mjältartärerna.Andnödssyndrom hos vuxnaKärlsammandragning: Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Halskotor: Syn. cervikalkotor; C1-C7.RiskbedömningTarmkäxartär, övre: Ett stort blodkärl som försörjer hela tunntarmen utom den övre delen av tolvfingertarmen. Det förser även blindtarmen, den uppåtgående tjocktarmen och halva tvärgående tjocktarmen med blod. Artären utgår från aortans främre yta, under bukartären, i nivå med den första ländryggskotan.Plaque, AtheroscleroticBlodförtunningsmedel: Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.Hjärnnervskador: Bristande funktion hos en eller flera hjärnnerver till följd av traumatisk skada, såsom genomträngande eller icke genomträngande skallskador, nackskador eller ansiktsskador.Mediainfarkt: Utveckling av koagulationsnekros efter ischemi i någon del av det område som försörjs av den mellersta hjärnartärens kärlsystem. Kliniska tecken är kontralateral svaghet och känselbortfall i arm och ansikte och kontralateral homonym hemianopsi. Utbredda hemisfärskador kan leda till afasi, alexi, agrafi, akalkuli, fingeragnosi, anosognosi och apraktagnosi.Förkalkning: Patologisk avsättning av kalciumsalter i vävnader.