Olika metoder för att mäta eller kontrollera hörseln, t ex audiometri eller tympanometri.

En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.

Audiometri. Mätning av hörselförmågan för att fastställa tröskelvärden för de lägsta ljudnivåer vid vilka en person kan uppfatta olika toner. För ljudöverföring i luft används frekvenser mellan 125 oc h 8000 Hz, och för att mäta tröskelvärden för överföring i benmassa används frekvenserna 250 till 4000 Hz.

Tillstånd som försämrar överföringen eller uppfattandet av ljudimpulser och -information från örat till tinningslobbarken, inklusive de sensorineurala banorna.

Ljudförnimmelse.

Bärbara, ljudförstärkande apparater avsedda att förbättra ljudöverföringen vid nedsatt hörsel. De kan vara konstruerade för ljudöverföring genom luft eller genom bensubstans.

Hörselförlust pga skada på öronsnäckans sensoriska delar, vilka är belägna på insidan av det runda och det ovala fönstret, och till vilka hör hörselnerven och dess förbindelsepunkter i hjärnstammen.

Hörselförlust till följd av exponering för kraftiga ljudbangar eller ständig exponering för ljud vid nivåer över 85 dB. Hörselnedsättningen är oftast inom frekvensintervallet 4000-6000 Hz.

Partiell förlust av hörseln på båda öronen.

"Persons with hearing impairments" refer to individuals who have difficulty hearing or are unable to hear sounds in one or both ears to some or total degree, which affects their ability to communicate, process auditory information, and interact with their environment. This term encompasses a wide range of hearing abilities, from mild hearing loss to profound deafness, and includes those who use various assistive devices such as hearing aids, cochlear implants, or other communication strategies to cope with their hearing challenges.

Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.

Oförmåga att uppfatta ljud med frekvenser högre än 1000 Hz.

Hörselmätning med hjälp av rena toner av varierande frekvens och styrka.

"Correction of hearing impairment" typically refers to the use of various treatments and technologies to improve or restore an individual's ability to hear and communicate effectively. This can include:

Gränsen för förmågan att uppfatta ljudstyrka och tonhöjd.

Ett allmänt begrepp för fullständig förlust eller grav nedsättning av hörseln på ett eller båda öron.

Sensorineural hörselnedsättning som utvecklas under loppet av timmar eller dagar och som varierar i svårighetsgrad från lindrig till total. Hörselbortfallet kan bero på skallskada, kärlsjukdom, infektion eller annan, icke uppenbar orsak

Partiell eller fullständig hörselförlust på ett öra.

"Buller i arbetet" refererar till onödigt och excesstiv ljudnivå i en arbetsmiljö som kan leda till hörselskador, stress och nedsatt produktivitet hos anställda.

Personliga skyddsanordningar för att skydda öronen mot buller, vatten eller kyla. Hit hör även öronmuffar, öronproppar och hörselskydd.

"Education of Hearing Disabled," often referred to as "Deaf Education," is a specialized field of education that focuses on the unique needs and learning styles of individuals who are deaf or hard of hearing. This can include various methods and approaches, such as:

Elektriska vågor i hjärnbarken som alstras av hjärnstamsstrukturer som svar på klickljudsstimulering. Många patienter med cerebellopontinvinkelskador, multipel skleros eller andra demyelinerande sjukdomar har ett onormalt vågmönster.

Presbycusis är en form av sensorineural hearing loss (hörselnedsättning) som främst beror på åldrande processen. Det kännetecknas av en gradvis försämring av hörseln, särskilt för höga toner, och kan också innebära svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer. Presbycusis är vanligt förekommande bland äldre vuxna och kan påverka deras kommunikationsförmåga och kvaliteten på livet.

Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Enligt World Health Organization (WHO) är en apotekare en individ som är kvalificerad och auktoriserad att sköta, utöva och ansvara för alla aspekter av medicinsk behandling med hjälp av läkemedel inom det egna landets lagar och regler. Apotekare har en akademisk examen på doktornivå i farmaci eller ett liknande ämne, samt praktisk erfarenhet från apoteksverksamhet. De är kompetenta inom områden som innefattar läkemedelsbehandling, fysiologi, kemi, biologi och farmakokinetik, för att kunna ge rådgivning till patienter och andra vårdpersonal angående rätt användning av läkemedel för att uppnå optimal effekt och säkerhet.

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.

"Hälsoinformation refererar till vetenskapligt underbyggda och opartiska kunskaper om hälsan, sjukdomar, preventiv åtgärder, behandlingsalternativ och livsstilsval som delas ut till allmänheten för att stödja individers möjlighet att ta informerade beslut om sin egen hälsa."

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.

'Policy-uppsläggning' refererar till processen att etablera, planera och implementera policybeslut inom ett hälso- eller sjukvårdsystem, med målet att förbättra patientvård, effektivisera resurser och stärka kommande beslutsfattande.

I en mening kan "Organisationspolitik" definieras som de intentionella handlingar och beslut som tas på högre nivåer inom en organisation, för att skapa en strategisk riktning och styra personalens arbete och beteende i syfte att uppnå organisationens mål och vision. Organisationspolitiken kan omfatta aspekter som personalplanering, lönestruktur, ledarskap, kommunikation, utbildning och utveckling, maktfördelning med mera. Den är ett viktigt verktyg för att skapa en effektiv och produktiv arbetsmiljö och säkerställa att alla anställda arbetar mot samma mål och vision.

I en enskild medicinsk mening kan 'policy' definieras som ett systematiskt och skriftligt ställningstagande eller riktlinje som fastställs av en organisation, för att reglera hur de hanterar specifika aspekter av hälso- och sjukvården. Exempel på sådana aspekter kan vara patientprivatlivsskydd, säkerhet, kvalitet, behandlingsstandarder eller ekonomiska frågor. Policyn utgör en vägledning för personalen inom organisationen och ska underlätta att ta beslut i linje med organisationens mål och värderingar.

F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.