En syn på etiken som fokuserar på teorier om vikten av allmänna principer, som t ex respekt för självständighet, godhet och rättvisa.

Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.

Kommittéer inom yrkesorganisationer, vetenskapliga organisationer, vårdinrättningar eller andra institutioner, som har att göra överväganden i frågor av etisk art. Sådana kommittéer kan ha rådgivande, utbildande, förmedlande, vägledande eller policyskapande roll. Kommittéer som ansvarar för etiska aspekter på patientvård brukar kallas vårdetiska kommittéer; kommittéer med uppdrag att tillvarata forskningsprojektdeltagares intressen kallas vanligen forskningsetiska kommittéer.

En gren inom såväl filosofin som teologin som omfattar studiet av människors moraliska föreställningar och handlande.

De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.

Hjälp från en etisk rådgivare eller etisk kommitté att belysa de etiska aspekterna av specifika kliniska fall. Avsikten är att med patienternas bästa för ögonen identifiera, analysera och lösa etiska problem.

Identifiering av, analys av och beslut i etiska frågeställningar som uppkommer i samband med patientvård.

De yrkesetiska regler som är vägledande för sjuksköterskor i deras roll och rättigheter i vården, liksom för deras patienter, deras kollegor, och för bemötandet av patienter och deras anhöriga.

Särskilda kommittéer knutna till sjukhus eller forskningsinstitutioner, vars uppgift är att tillse att deltagare i forskningsstudier inte lider skada, i Sverige bl a genom att övervaka att deltagarna får sitt lagstadgade skydd enligt tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och personuppgiftslagen.

Etiska kommittéer knutna till sjukhus eller andra vårdinstitutioner, med ansvar för de etiska aspekterna på patientvård. Dessa får ej förväxlas med forskningsetiska kommittéer, som har att övervaka patienters och friska frivilligas deltagande i vetenskapliga eller kliniska studier.

Den moralfilosofi som är vägledande för god sed hos varje yrkesutövare i hans/hennes handlande gentemot och förhållningssätt till kollegor, patienter, klienter eller kunder.

En institutions moraliska åtaganden och ansvar.

En samling filosofiskt samhöriga idéer (som t ex utilitarianism), vars avsikt är att tillhandahålla allmänna normer för vägledning och värdering av moraliskt beteende.

Experter i filosofisk eller teologisk etik, anlitade inom t ex klinisk verksamhet, forskning, politik eller annan verksamhet för rådgivning i etiska frågeställningar.

De yrkesprinciper eller den yrkeskodex som rör tandläkares rättigheter och skyldigheter, förhållandet till patienter och kollegor, samt tandläkarens åtgärder i vården och förhållande till patienters anhöriga.