En packe tillplattade, små blåsor som medverkar i posttranslationsproduktionen och sorteringen av proteiner, genom att ta emot dem från det endoplasmatiska nätverket och vidarebefordra dem till sekretoriska mikrokärl, lysosomer eller cellmembranet. Proteiner förflyttas med hjälp av transportblåsor som knoppas av från det endoplasmatiska nätverket eller Golgiapparaten och smälter samman med Golgi, lysosomer eller cellmembranet.

Metabolit hos svamp, bestående av makrocykliskt lakton med omfattande antibiotisk verkan.

Ett system av cisterner (vätskefyllda hålrum) i cytoplasman hos många celler. Ställvis går det endoplasmatiska nätverket i ett med plasmamembranet eller kärnhöljets yttermembran. Om nätverksmembranets ytor är täckta med ribosomer sägs det vara kornigt, annars sägs det vara glatt.

Tiaminpyrofosfatase (TPP) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av tiaminpyrofosfat (TPP) till tiamin och pyrofosfat. Detta enzym spelar en viktig roll i regleringen av tiaminnivåer inom cellen, eftersom TPP är den aktiva formen av vitamin B1 som krävs för en rad metaboliska processer, särskilt dem involverade i energiomsättningen i form av koenzym A (CoA). Dessutom har TPP visat sig ha en viktig funktion i regleringen av kalciumhomöostas inuti cellen.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

Ett 700 kD cytosolproteinkomplex, bestående av sju ekvimolara underenheter (alfa, beta, beta', gamma, delta, epsilon och zeta). Coatomerprotein och ADP-ribosyleringsfaktor 1 utgör huvuddelen av höljep roteinkomplex I och deltar i vesikeltransporten mellan det endoplasmatiska nätverket och golgiapparaten.

Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.

Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

En grupp cykliska, alifatiska kolväten med den allmänna formeln R-C5H9.

Enzymer som katalyserar överföringen av galaktos från en nukleosid-difosfatgalaktos till en annan acceptormolekyl, som oftast är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.

'Vesicular Transport Proteins' refererar till specifika proteiner som fungerar som transportörer under cellens membrantransport via vesiklar. Dessa proteiner hjälper till att transportera olika substanser, såsom näringsämnen, hormoner och neurotransmittorer, mellan olika kompartment inom cellen eller mellan celler genom att forma små blåsor (vesiklar) som avgränsas av ett lipidbilaga. Genom att binda specifikt till vesikelmembranet och/eller transportbanans membran, underlättar vesikulära transportproteiner frakt, fusion och innehållsutbytet mellan olika kompartment i cellen. Exempel på vesikulära transportproteiner inkluderar SNARE-proteiner, coatomer och kinesin.

Transportblåsor som bildas när cellhöljeklädda gropar fördjupas inåt och knoppas av. Det yttersta ytskiktet hos dessa vesikler är täckt med ett fackverksliknande nät av COP (coat protein complex)-proteiner, antingen COPI eller COPII. COPI-vesikler transporterar bakåt från Golgiapparatens hålrum till det grova endoplasmatiska nätverket, medan COPII-blåsor transporterar framåt från det grova endopla smatiska nätverket till Golgiapparaten.

Uppdelning av en cells inre pga de selektivt genomsläppliga membran som omger cellens olika beståndsdelar, som t ex mitokondrier, lysosomer osv.

Glykosidhydrolaser som katalyserar hydrolys av alfa- eller betalänkad mannos.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Trans-Golgi network (TGN) refers to a cellular organelle that is a part of the Golgi apparatus in eukaryotic cells. It is the final sorting station where proteins and lipids are sorted and packaged into vesicles for transport to their respective destinations, such as endosomes, lysosomes, plasma membrane, or the extracellular space. The TGN also plays a crucial role in modifying and processing proteins and lipids before they are transported.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Ett proteinkomplex bestående av coatomerprotein och ADP-ribosyleringsfaktor 1. Det ingår i transporten av blåsor (vesiklar) mellan det endoplasmatiska nätverket och golgiapparaten.

Uridindifosfatgalaktosa (UDP-galaktosa) är ett nukleotidsugarsalter som består av en molekyl uridindifosfat (UDP) kopplad till en galaktosrest. Det är en viktig aktiv form av galaktos som deltar i olika biokemiska processer, särskilt inom cellsammanhängande och sockermetabolismen. UDP-galaktosa används som substrat vid syntesen av vissa glykoproteiner och proteoglykaner genom att överföra galaktosen till en acceptormolekyl i en galaktosyleringsreaktion.

Kemisk eller biokemisk koppling av kolväte- eller glykosylgrupper till andra ämnen, särskilt peptider eller proteiner. Glykosyltransferaser förmedlar denna biokemiska reaktion.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

Subcellular fractions refer to the distinct components or particles that are isolated from a cell by various fractionation techniques, each containing different types of cellular structures and molecules. These fractions can include organelles such as the nucleus, mitochondria, endoplasmic reticulum, Golgi apparatus, lysosomes, peroxisomes, and plasma membrane, as well as cytoskeletal elements, ribosomes, and soluble proteins. The isolation of these subcellular fractions allows for the independent study of their unique functions, compositions, and interactions in cellular processes and diseases.

Undersökning i elektronmikroskop av prover som först färgats på immunocytokemisk väg. Tekniken används i stor utsträckning vid virologisk diagnostik som en del av mycket känsliga immunologiska tester.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Nocodazole är ett medel som används inom forskning och laboratoriemedicin, och som tillhör gruppen av så kallade mikrotubulihämmare. Det verkar genom att störa bildningen av mikrotubuli, en viktig komponent i cellens skelett, vilket leder till celldelningsstörningar och till slut celldöd. Nocodazole används exempelvis för att studera celldelning och mitos, men även som ett möjligt cancerterapeutiskt medel eftersom cancerceller tenderar att vara mer känsliga än normala celler för störningar i mikrotubuliapparaten.

4-Chloro-7-nitrobenzofurazan är ett organisk ämne som används inom kemisk forskning, särskilt inom områdena analytisk och preparativ kemi. Det är en substans med potential till hög toxicitet och skall hanteras med försiktighet. Den kan orsaka allvarliga hud- och ögonskador samt vara farlig vid inandning eller förtäring.

Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.

En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.

I en enkel medicinsk kontext kan 'osmium' defineras som ett metalliskt grundämne som inte används direkt inom medicinen, men som kan vara associerat med vissa medicinska tillämpningar. Osmium är ett av de transåttade elementen och har det högsta atomviktsantalet och densiteten av alla grundämnen.

Ett medel mot protozoer som alstras av Streptomyces cinnamonensis.

Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.

Uppdelning eller separation av cellers olika beståndsdelar.

Rab GTP-bindande proteiner är en familj av små GTPas-proteiner som regulerar intracellulär trafficking av vesiklar och organeller inom eukaryota celler. De fungerar som molekylära switche genom att cycliskt binda och hydrolysera GTP, vilket aktiverar och inaktiverar deras funktioner respektive. Varje Rab-protein har en specifik subcellulär lokalisation och är involverat i olika steg av membrantrafiken, såsom budbudning, transport, fusion och klyvning. De spelar därför en viktig roll i celldelning, signaltransduktion, endocytos och exocytos, samt i homeostasen hos celler.

I en enkel medicinsk definition kan organeller beskrivas som strukturer med specifika funktioner inne i celler. De är nödvändiga för cellens överlevnad, tillväxt och förmåga att utföra olika processer. Exempel på organeller inkluderar mitokondrier (som genererar energi), ribosomer (som syntetiserar protein), endoplasmisk retikulum (som transporterar proteiner) och lysosomer (som bryter ner och recylerar cellens komponenter).

I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.

En substans som deltar i regleringen av den intracellulära transporten genom att modulera samverkan mellan höljeproteiner och organellmembran på ett tidigt stadium i det sekretoriska förloppet. Den in går i höljeproteinkomplex I.

N-acetyllaktosaminsyntas (GalNT) är ett enzym som katalyserar överföringen av en N-acetyllaktosamin (GalNAc) sockergrupp till en specifik serin eller threonin aminosyrarest i proteiner, en process som kallas O-betingad glykosylering. Detta spelar en viktig roll i cellulär kommunikation och kan påverka proteinernas funktion, stabilitet och transport.

Blåsor som bildas i cytoplasman när höljeförsedda blåsor ömsar sitt klatrinhölje. Endosomer innesluter makromolekyler som binds av receptorer på cellytan.

Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.

"Sekretoriska banor refererar till specifika transportproteiner i cellytans membran som transporterar vesiklar med syntetiserade sekretoriska proteiners innehåll till cellmembranet för exocytos och sen release utanför cellen."

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.

Ett nukleosidmonofosfatsocker som ger N-acetylneuraminsyra till ändsockret hos en gangliosid eller ett glykoprotein.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Proteinsynteshämmare är en grupp av substanser som hindrar eller minskar förmågan hos celler att syntetisera protein, ofta genom att störa funktionen hos ribosomer eller andra komponenter i proteinsyntesprocessen.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

"Transportblåsor, även kända som gastriska intraluminala air-filled cystor, är membranbundna strukturer fyllda med luft som bildas i magsäcken och kan orsaka obehagliga symtom som smärta och svällningar i mag-tarmkanalen."

Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.

Cellers upptag av extracellulära ämnen i membranbundna vakuoler eller mikroblåsor. Endosomer spelar en central roll för endocytos.

Uridindifosfatxylos (UDP-glucose) är ett aktivt sockerderivat som spelar en viktig roll inom cellmetabolismen, särskilt inom glykosyleringsprocesser. Det bildas i cellsaften av två molekyler uridindifosfat (UDP) och en glukosmolekyl under katalys av enzymet UDP-glucose pyrophosphorylase. UDP-glucose används därefter som substrat för att syntetisera andra sockerderivat, till exempel glykogen och celulosa, eller för att koppla sockermolekyler till proteiner och lipider under processen kallad glykosylering.

Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.

Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.

Organoids are three-dimensional (3D) in vitro cell culturing systems that are derived from stem cells, which can be either pluripotent stem cells or adult stem cells. These 3D structures are designed to model the architecture, function, and physiology of specific organs or tissues in the human body. Organoids contain multiple cell types that organize themselves into functional units, recapitulating key features of the organ they represent. They provide a valuable tool for studying development, disease mechanisms, drug screening, and personalized medicine.

Medlemmar av klassen neutrala glykosfingolipider. De utgör grundenheterna i sfingolipider. De är sfingoider som med sina aminogrupper är bundna till någon långkedjad, fetthaltig acylgrupp. I Fabrys sj ukdom (diffust angiokeratom, glykolipidlipidos) ses en ackumulering av ceramider, t ex globotriaosylceramid.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Histochemistry and cytochemistry are related fields of study in pathology that deal with the identification and localization of specific chemical components (such as enzymes, proteins, and carbohydrates) within cells (cytochemistry) and tissues (histochemistry). Histocytochemistry can be defined as the application of histochemical techniques to the study of cellular components. These techniques often involve the use of stains or dyes that react with specific molecules, allowing for their visualization under a microscope. This information can be useful in understanding the function and behavior of different cells and tissues in health and disease.

Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.

Membranförsedda strukturer som uppkommer ur plasmamembranet eller olika intracellulära membran och som har betydelse för lagring, transport eller ämnesomsättning.

Monomeriska GTP-bindande proteiner som ursprungligen påvisades som allosteriska aktivatorämnen för NAD(P)(+)-argenin-ADP-ribosyltransferas i den katalytiska subenheten av koleratoxin. De är engagerade i kärltransport och aktivering av fosfolipas D. EC 3.6.1.-.

Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.

Glykosfingolipider som i sin polära grupp har en laktosdel kopplad till ceramidens hydroxylgrupp med glykosidbindning. Ansamling av dessa i vävnader, pga defekt laktosylceramid-beta-galaktosidas, är orsaken till laktosylceramidos.

Ricin är ett starkt biologiskt gift som produceras från fröna hos vissa gurkbuskeväxter, särskilt ricinusveten (*Ricinus communis*). Giftet är ett protein som kan vara dödligt för människor och andra djur vid exponering. Ricin fungerar genom att störa ribosomerna i celler, vilket stoppar proteinsyntesen och orsakar celldöd. Det finns inget känt botemedel mot ricinförgiftning.

Enzymer som katalyserar överföring av glykosylgrupper till en acceptor. Oftast är en annan kolvätemolekyl acceptor, men även

En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.

'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.

Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.

Cerebrosider som polärt innehåller en glukosdel med glykosidbindning till hydroxylgruppen hos ceramider. Ansamling av ämnet i kroppsvävnaderna, pga betaglukosidasbrist, är orsaken till Gauchers sjukdom.

En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.

N-acetylglucosaminyltransferases are a group of enzymes that catalyze the transfer of N-acetylglucosamine (GlcNAc) from a donor molecule, typically UDP-GlcNAc, to specific acceptor molecules, such as proteins or lipids. These enzymes play important roles in various biological processes, including protein glycosylation and the biosynthesis of complex carbohydrates. They are classified into several subfamilies based on their sequence similarity and substrate specificity.

Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.

Alfamannosidas är ett enzym som bryter ned specifika sockergrupper (oligosackarider) vid slutet av vissa proteiner, kända som glykoproteiner. Detta enzym har en viktig roll i cellernas proteintrafik och kan vara defekt hos patienter med den ärftliga sjukdomen alfa-mannosidos.

En grupp besläktade enzymer som är ansvariga för endohydrolysen av di-N-acetylkitobiosylenheten i glykopeptider och glykoproteiner med högt mannosinnehåll. EC 3.2.1.96.

Ansamlingar av cellsubstanser som kan vara membranförsedda.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.

Sfingomyeliner är en typ av lipider, mer specifikt fosfolipider, som förekommer naturligt i cellmembran hos levande organismer, inklusive människor. De består av en sfingosinbas och två fettsyror som är esterifierade till varandra via en fosfatgrupp. Sfingomyeliner har viktiga funktioner i cellmembranen, bland annat som stödjer cellytan och reglerar cellytans fluiditet. De är också en viktig komponent i myelinhinnorna som omger nervcellernas axoner och underlättar nervimpulsers transmission.

Qb-SNARE proteins are a subclass of SNARE (Soluble N-ethylmaleimide sensitive factor Attachment protein REceptor) proteins that play a crucial role in intracellular membrane fusion events, particularly in synaptic vesicle exocytosis. They are called Qb-SNAREs because they contain a conserved SNARE motif that is characterized by the presence of glutamine (Q) and bulky hydrophobic residues. Specifically, Qb-SNAREs contribute to the formation of the core SNARE complex along with Qc- and R-SNAREs, which brings two opposing membranes into close proximity, allowing for fusion and subsequent release of neurotransmitters or other vesicle contents. A well-known example of a Qb-SNARE protein is syntaxin 1B, which is abundantly expressed in neurons and interacts with synaptotagmin on the synaptic vesicle membrane to regulate calcium-dependent neurotransmitter release.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Qa-SNARE proteins, also known as R-SNAREs, are a subtype of SNARE (Soluble N-ethylmaleimide sensitive factor Attachment protein REceptor) proteins that play a crucial role in intracellular membrane fusion events. They are called Qa-SNAREs because they contain a glutamine (Q) residue in their SNARE motif and are anchored to the target membrane. During membrane fusion, Qa-SNARE proteins interact with other SNARE proteins containing complementary motifs, forming a stable four-helix bundle known as a SNARE complex. This interaction brings the two membranes into close proximity, allowing for their fusion and the transport of molecules between them. Qa-SNAREs are involved in various cellular processes, including vesicle trafficking, neurotransmitter release, and autophagy.

Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till en alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.2.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

En klass monomera GTP-bindande proteiner av låg molekylvikt (20-25 kDa) som reglerar en rad intracellulära processer. Den GTP-bundna formen av proteinet är aktiv och hämmas av sin inneboende GTPas-verkan, som regleras av ett antal olika GTPas-aktiverare, GDP-dissociationshämmare och guaninnukleotidbytesfaktorer. EC 3.6.5.2.

En delning av cellkärnan, vid vilken de båda nya kärnorna vanligtvis får en kromosomuppsättning som är identisk med den hos artens somatiska celler.

Sialyltransferaser är en typ av enzym som katalyserar transferensen av sialic acid (N-acetylneuraminic acid) till kolhydratkedjor på glykoproteiner och glykolipider, vilket förändrar deras egenskaper och funktioner.

Rab1 GTP-binding proteins are a subfamily of the Rab family of small GTPases that play crucial roles in regulating intracellular vesicle trafficking. Specifically, Rab1 GTP-binding proteins are involved in the regulation of vesicle transport between the endoplasmic reticulum (ER) and the Golgi apparatus. They function as molecular switches that cycle between an active GTP-bound state and an inactive GDP-bound state, thereby controlling the recruitment and activation of various effector proteins required for vesicle budding, transport, and fusion. Rab1 GTP-binding proteins have been implicated in several cellular processes, including protein secretion, ER-associated degradation, and autophagy.

3'-fosfoadenosin-5'-fosfosulfat. Viktig intermediär i levande cellers produktion av sulfatestrar från fenoler, alkoholer, steroider, sulfaterade polysackarider och enkla estrar, som t ex kolinsulfat. Det bildas av sulfatjoner och ATP i ett tvåstegsförlopp. Föreningen spelar även en viktig roll för svavelfixering i växter och mikroorganismer.

"Virushöljet proteiner är de proteinmolekyler som bildar den yttre kapseln eller membranen runt ett virus, vilka kan vara involverade i dess bindning till värddelarna och infektionsprocessen."

Polysaccharides are complex carbohydrates consisting of long chains of simple sugars (monosaccharides) bonded together by glycosidic linkages.

N-acetylgalaktosaminyltransferaser är en typ av enzymer som katalyserar den första steget i syntesen av O-linked sockergrupper på proteiner. Dessa enzymer överför N-acetylgalaktosamin (GalNAc) från UDP-GalNAc till serin eller threonin residyer på proteinsubstrat. Denna reaktion är den första i en kaskad av reaktioner som leder till bildandet av komplexa sockergrupper på proteiner, vilket kan ha konsekvenser för proteinfunktion och interaktion med andra molekyler.

En typ av endoplasmatiskt nätverk där det finns polyribosomer på nätverksmembranens cytoplasmaytor. Denna retikeltyp är vanlig i celler som är specialiserade på proteinutsöndring, och dess huvudfunktion består i att separera proteiner för export från sådana avsedda för intracellulärt bruk.

Protein sorting refers to the process by which cells direct specific proteins to their correct destinations within the cell or to the cell surface. This intracellular protein trafficking is crucial for maintaining proper cellular function, as proteins must be delivered to the right locations to carry out their designated roles in various cellular processes, such as signaling, transport, and catalysis.

Ett släkte av familjen Muridae omfattande elva arter. C. migratorius, grå hamster eller armensk hamster, och C. griseus, kinesisk hamster, är de två arter som används mest i biomedicinsk forskning.

Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar i beta-configuration, vilket frigör monosackarider som glukos och fructos. Detta enzym har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, genom att hydrolysera eller transglykosylera substrat som sackaroser och komplexa kolhydrater.

SNARE-proteiner är en grupp vesikelmembran-bundna proteiner som spelar en central roll i membranfusionen under exocytos och endocytosprocesser, genom att bilda komplexa konformationer som möjliggör specificitet och kontroll av membrankontakter och fusion.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

Cathepsin A är ett enzym som tillhör gruppen av cysteinproteaser och finns naturligt i kroppen. Det fungerar som ett housekeeping-enzym, vilket betyder att det hjälper till med underhållet och reparationen av celler. Cathepsin A deltar bland annat i nedbrytningen och återanvändandet av proteiner, samt hjälper till att aktivera och inaktivera andra enzymer. Dessutom har det visat sig spela en viktig roll i immunförsvaret genom att bidra till nedbrytningen av invaderande mikroorganismer.

Alla proteiner som förekommer i svampar.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Oligosaccharides are complex carbohydrates consisting of a small number (typically 2-10) of simple sugars, or monosaccharides, linked together by glycosidic bonds. They occur naturally in a variety of foods and also serve important functions in the human body, such as acting as recognition sites for cell-cell communication and promoting the growth of beneficial gut bacteria.

Enzymer som katalyserar hydrolysen av N-acylhexosaminrester i N-acylhexosaminer. Hexosaminidaser verkar också på glukosider, galaktosider och ett flertal oligosackarider.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

En hexos eller fermenterbar monosackarid och isomer av glukos från manna (mannaasken, Fraxinus ornus, och besläktade arter).

Sfingolipider är en typ av lipider som innehåller en sfingosinbas, en fettsyra och en kolhydratkomponent eller en annan molekyl som är kovalent bundet till den fettsyrabundna sfingosinenheten. De utgör strukturella komponenter i cellmembranen och är involverade i cellytorers signalering och erkännande.

Cell biology is the scientific study and examination of the structure, function, and processes of cells, which are the basic units of all living organisms. It involves understanding the interactions between various cellular components such as organelles, membranes, genes, proteins, and other molecules that contribute to the growth, development, reproduction, and maintenance of life. Cell biology also investigates how cells respond to external stimuli, communicate with each other, and undergo programmed death when necessary. Overall, cell biology aims to reveal fundamental principles in biology and medicine, contributing to advancements in areas like gene therapy, regenerative medicine, and disease diagnostics and treatments.

R-SNARE proteiner är en typ av SNARE-proteiner (Soluble NSF Attachment Protein REceptor) som deltar i membranfusionprocesser, särskilt inom celldelen och vesikeltransporten. R-SNARE proteiner finns på målmembranet och kännetecknas av en konserverad arginin (R) residue i deras SNARE domäner. De interagerar med Q-SNARE proteiner på transportvesikeln för att forma en SNARE-komplex, vilket närmare bringar membranen och driver fusionprocessen framåt.

Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.

Antigener som, trots att de utgörs av beståndsdelar av normal kroppsvävnad, blir måltavla för ett humoralt eller cellförmedlat immunsvar.

Det viktigaste strukturella höljeproteinet i höljeklädda blåsor. Det har en nyckelroll i den intracellulära transporten mellan membranbärande organeller. Klatrin samverkar också med cytoskelettproteiner.

En underklass av lektiner som är specifika för kolhydrater innehållande mannos.

Den största och sydligaste ön i Marianerna i Mikronesien, öster om Filippinerna.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

Peptidreceptorer är proteiner på cellmembranet som binder specifika peptider (korta aminosyrekedjor) och aktiverar signaltransduktionsvägar som får cellen att reagera på olika sätt. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom smakupplevelse, smärta, hunger och homeostas.

Uridindifosfatsugar (UDP-sugar) är ett nukleotidsocker som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom glykosyleringsprocesser där kolhydrater kopplas till proteiner och lipider. UDP-sugaren består av en uridinmonofosfat (UMP) del som är kopplad till en sockerdel, ofta glukos eller galaktos. Denna molekyl fungerar som en donator av sockergrupper under biosyntesen av olika glykosider och proteoglykaner.

An adaptor protein complex gamma subunit refers to a specific type of protein that is a component of the heterotetrameric adaptor protein complexes, known as AP-1, AP-2, AP-3, and AP4. These complexes play a crucial role in the formation of vesicles involved in intracellular trafficking by recognizing specific motifs on membrane proteins and recruiting other proteins required for vesicle formation and transport. The gamma subunit is one of the four subunits that make up each complex, and it helps to bind the complex to the membrane and regulate its activity.

1-Butanol, även känt som butan-1-ol, är ett primärt alkohol som består av en enkel kolkedja med fyra kolatomer och en hydroxylgrupp (-OH) bundet till det första kolatomet. Det har en molekylformel av C4H9OH. 1-Butanol är en färglös, flytande substans som används som lösningsmedel och råvara inom kemiindustrin.

Cellens centrala del, bestående av ett par centralkroppar (centrioler) som är omgivna av en amorf massa. Under interfas bildar centrosomen mikrotubulikärnor. Under profas delar sig centrosomen i två s eparata delar, som bildar mitosspindelns två poler.

Protein precursors, also known as proproteins or preproproteins, are inactive forms of proteins that undergo post-translational modification to become active. These precursors contain additional sequences of amino acids, called signal peptides, which direct the protein to specific cellular compartments for processing. During processing, enzymes remove the signal peptide and may cleave the protein into smaller functional units. The resulting mature protein can then perform its intended function in the body.

The spindle apparatus is a microtubule-based structure that plays an essential role in the process of cell division, specifically during mitosis and meiosis. It is responsible for the separation of replicated chromosomes into two identical sets, ensuring the accurate distribution of genetic material to each daughter cell. The spindle apparatus consists of three main components:

Pyrophosphatases are enzymes that catalyze the hydrolysis of pyrophosphate (PPi) into two phosphate (Pi) molecules. This reaction helps to drive various biochemical processes in the cell by lowering the energy barrier and making them thermodynamically favorable. In a single definition, Pyrophosphatases can be described as:

Qc-SNARE proteins are a subgroup of SNARE (Soluble NSF Attachment Protein REceptor) proteins, which play a crucial role in intracellular membrane fusion events, such as those that occur during neurotransmitter release and vesicle trafficking. Specifically, Qc-SNARE proteins are found on the cytosolic face of synaptic vesicles and include the proteins synaptobrevin-2 (also known as VAMP-2) and syntaxin-1A. These SNARE proteins interact with their target SNAREs on the presynaptic membrane to form a complex that brings the vesicle into close proximity with the plasma membrane, allowing for the fusion of the two membranes and the release of neurotransmitters into the synaptic cleft.

Nucleotide transport proteins are specialized membrane-bound proteins that facilitate the active or passive translocation of nucleotides, such as adenosine triphosphate (ATP), guanosine triphosphate (GTP), and their precursors, across biological membranes. These proteins play a crucial role in maintaining cellular energy homeostasis, nucleic acid synthesis, and other essential processes within cells.

Orientering av intracellulära strukturer i förhållande till plasmamembranets apikala (polära) och laterala (sido-)områden. I polariserade celler måste proteiner ledas från Golgiapparaten till rätt dom än, eftersom täta kontaktytor hindrar proteiner från att vandra mellan de två områdena.

Proteiner med hög molekylvikt som förekommer i cytoskelettets mikrotubuli. Under vissa förhållanden krävs de för hopsättningen av tubulin med mikrotubuli och för stabilisering av mikrotubulistrukturerna.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att en "Precipitintest" är ett laboratorietest som används för att undersöka om en given substans, till exempel ett läkemedel eller en biologisk vätska som urin, kan orsaka en kemisk reaktion i form av en så kallad precipitatsbildning när den blandas med en specifik testvätska. Precipitatet är ett fast, oftast olösligt ämne som bildas när två lösningar blandas och deras komponenter reagerar tillsammans.

'Saccharomyces cerevisiae proteins' refererar till proteiner som är specifika för jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Detta organismer är välstuderade modellorganismer inom molekylärbiologi och genetik. Proteiner från Saccharomyces cerevisiae har varit av central betydelse för att förstå grundläggande cellulära processer, såsom celldelning, transkription, translation, DNA-replikering och metabolism. Många proteiner från Saccharomyces cerevisiae har blivit välkaraktäriserade och används ofta som referensproteiner i forskning.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.

Uridindifosfat N-acetylglukosamin (UDP-GlcNAc) är ett aktivt nucleotidsuger som spelar en central roll i processen med protein glykosylering, en posttranslationell modifikation av proteiner i cellen. Det utgör substrat för att överföra N-acetylglukosamin till asparaginrester på proteinkedjan, vilket är den första steget i syntesen av komplexa glykanstrukturer som katalyseras av enzymer i det endoplasmiska retiklet och Golgiapparaten. UDP-GlcNAc produceras från glukos-6-fosfat via flera steg som inkluderar acetylcoenzym A och uridintrifosfat som donorer av substrat.

Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.

En amorf, elektrontät massa i cytoplasman, från vilken mikrotubuluspolymeriseringen börjar. Pericentriolområdet i centrosomen som omger centriolerna är ett exempel.

Ett enzym av transferastyp som katalyserar överföringen av galaktos från UDPgalaktos till glukos, varvid bildas laktos. Enzymet består av ett komplex av enzymet N-acetyllaktosaminsyntas och alfa-laktalbumin. Detta protein finns i mjölkproducerande mjölkkörtelceller, där det ändrar enzymets vanliga specificitet till att prioritera laktossyntes. EC 2.4.1.22.

Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

"Vesicular stomatitis Indiana virus (VSIV) is a single-stranded, negative-sense RNA virus belonging to the family Rhabdoviridae, which causes a contagious vesicular disease in animals characterized by blister-like lesions in the mouth, nose, and feet."

'Adaptorproteiner, vesikulär transport' refererer til proteiner som faciliterer formationen og direksjonen av vesikler under intracellulær transport, ved å fungere som bro mellom vesiklar og deres målkompartmenter i cellen.

En nukleosiddifosfatsockerart som bildas ur GDP-mannos och som är källa för fukos till lipopolysackarider i bakteriecellväggar, blodgruppsämnen och andra glykoproteiner.

Proteinfaktorer som verkar för utbyte av GTP mot GDP bundet till GTP-bindande proteiner.

Ett släkte amöboida protozoer. Till kännetecknen hör en vesikulär kärna och flera pseudopodier, av vilka en är dominerande vid varje given tidpunkt. Förökning sker asexuellt genom delning.

I en enkel medicinsk definition är Fukos (fucose) en typ av hexos, ett slags enkla sockerarter, som finns naturligt i komplexa kolhydrater i cellmembranet hos levande organismer. Fukos har särskild betydelse inom glykobiologin och kan ha påverkan på celldifferentiering, cellsignalering och cancerutveckling när deras nivåer är större än normalt.

Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.

Intervallet mellan två på varandra följande celldelningar, då de enskilda kromosomerna inte är urskiljbara. Interfasen består av G-faserna (G1, G0 och G2) samt S-fasen (då DNA-replikationen äger rum).

Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.

Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.

Swainsonine är ett indolizidinalkaloid som kan påträffas i vissa växter, till exempel Swainsona canescens och lupiner innehållande det giftiga ämnet angiotensin-konvertas inhibitor (ACE). Swainsonine hämmar mannosidase II, enzym som deltar i proteinbearbetningen, vilket kan leda till skador på nervsystemet, lever och njurar.

Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.

Shigatoxin, även känt som verocytotoxin eller VTX, är ett typ av proteinproducerat av vissa stammar av bacterien Escherichia coli (E. coli). Det finns två typer av Shiga-toxiner, Stx1 och Stx2, och de kan orsaka allvarliga tarmsjukdomar hos människor och djur.

Enheterna av tunga kedjor i klatrin.

Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.

Octoxynol är ett syntetiskt surfaktant och spermiedödande medel som används i vissa former av preventivmedel, såsom spermicid geler och skum. Det fungerar genom att förstöra spermiers membran och på så sätt förhindrar fertilisationen. Octoxynol är också känt för sin förmåga att neutralisera vissa virus, inklusive HIV, men det används inte som ett preventivmedel mot sexuellt överförbara infektioner (STI:er) på grund av sina potentiala toxicologiska effekter.

"Sekretoriska blåsor" refererar till intraepiteliala vesiklar innehållande sekreterade proteiner och andra molekyler, som bildas genom reglerad exocytos i epitelceller, vanligtvis i samband med specifik cellulär aktivering eller stimulans, för att underlätta specifika fysiologiska processer, såsom näringsupptag eller immunförsvar.

"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."

Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Two-hybrid system techniques are a group of genetic methods used in molecular biology to detect and study protein-protein interactions within living cells. These techniques are based on the modular nature of transcription factors, which consist of two separate domains: one for DNA binding and another for transcription activation. In a two-hybrid system, these two domains are split and linked to two proteins of interest (target proteins). When the target proteins interact, the functional transcription factor is reconstituted, leading to the expression of a reporter gene. The activity of the reporter gene serves as an indicator of protein-protein interaction, allowing researchers to identify and analyze specific interactions between proteins in a high-throughput manner.

En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.

Ett aminsocker som finns i kitin, cellmembran och glukosaminoglykaner (mukopolysackarider).

Lipider som innehåller minst en monosackaridrest och antingen en sfingoid eller en ceramid. De indelas i a) neutrala glykosfingolipider, omfattande monoglykosyl- och oligoglykosylsfingoider samt monoglykosyl- och oligoglykosylceramider, b) sura glykosfingolipider, omfattande sialosylglykosylsfingolipider (gangliosider), och c) sulfoglykosylsfingolipider (tidigare sulfatider), glykuronoglykosfingolipider samt fosfo- och fosfonoglykosfingolipider.

Enzymer som hydrolyserar GTP till GDP. EC 3.6.5.1.

De strukturellt viktigaste proteinerna i kaveolerna (lat. caveolae). Ett flertal distinkta gener för kaveolinerna (eng. caveolins) har identifierats.

"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.

Ett cellkomplex bestående av juxtaglomerulära celler, extraglomerulära mesangiets celler, distala njurtubulis macula densa, och granulära, peripolära epitelceller. Juxtaglomerulära celler är modifierade celler i glatt muskulatur i väggarna till afferenta glomerulära arterioler. Extraglomerulära mesangieceller finns i vinkeln mellan de afferenta och efferenta glomerulusarteriolerna. Granulära, peripolära epitelceller förekommer i vinkelvecket i njurkorpuskelns parietala-viskerala vinkel.

Tunicamycin är ett antibiotiskt och antiviralt medel som hämmar proteintglykosylering, en process där socker molekyler kopplas till protein. Det produceras naturligt av streptomyces-bakterier och används i forskning för att studera celldifferentiering och proteinföldningsprocesser.

I medicine er 'telofase' den siste fasen i mitosen, hvor kromosomne segementer deles og telomerer (de repeterende DNA-sekvenser som skydder kromosomender) blir kortere. Dette er også den fasen der foregår umiddelbart før celldelingen, og hvor cellens organeller forberedes til celldeling.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Utsöndring av cellulär materia från intracellulära, höljeförsedda blåsor genom sammansmälting av blåsorna med cellmembranet.

En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.