Gallsyror och gallsalter: Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.Galla: En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.SalterKenodeoxicholsyra: En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.Gallgångar: En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.Cholsyror: En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.TaurocholsyraCholsyra: En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.Deoxicholsyra: En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.Litocholsyra: En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.UrsodeoxycholsyraKolesterol-7-alfa-monooxygenas: Ett membranbundet cytokrom P450-enzym, kodat av CYP7, som katalyserar hydroxilering av kolesterol till 7-alfa-hydroxikolesterol, det första steget i gallsyrasyntesen. EC 1.14.13.17.Organiska anjontransportörer, natriumberoendeGlykocholsyra: Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.Tarm-leverkretsloppetGallkapillärer: Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.TaurochenodeoxicholsyraTaurodeoxicholsyraGallgång, gemensam: Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Gallblåsa: En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.Gallstas: Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.Cholestyramine ResinKolesterol: Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.Hydroxisteroiddehydrogenaser: Enzymer i oxidoreduktasklassen som katalyserar dehydrogenering av hydroxisteroider. EC 1.1.1.-.Gallstimulerande medel: Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).AvföringKolelitiasis: Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).Gallgångssjukdomar: Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.Gallgångar i levern: Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).Gallreflux: Bakåtflöde av galla till framförallt den övre matsmältningskanalen, men även till bukspottskörteln.Gallpigment: Färgämnen i gallan. Dessa är bilirubin, biliverdin, bilifuscin, biliprasin, koleprasin, bilihumin, bilicyanin och urobilin.TaurinCholestanetriol 26-MonooxygenaseTransportörerGallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.Ileum: Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.Glykochenodeoxicholsyra: Ett gallsalt som bildas i levern ur chenodeoxikolat och glycin, vanligen i form av ett natriumsalt. Det verkar som lösningsmedel för fetter så att dessa kan absorberas, och även syran själv absorberas. SteroidhydroxylaserSteroid-12-monooxygenasKärnreceptorer: Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.TaurolitocholsyraGallgångar utanför levern: Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).Kolestanoler: Kolestaner med substitution av en eller flera hydroxigrupper varsomhelst, De återfinns i feces och i galla. Till skillnad från gallsyror och salter återabsorberas de inte.Kolestas, intrahepatisk: Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.Tarmabsorption: Upptag av ämnen genom tarmhinnan.Gaskromatografi: Fraktionering av ett förgasat prov genom avskiljning mellan en rörlig gasfas och en fast fas i kolonn. Det finns två typer: gas-fastfaskromatografi och gas-vätskekromatografi.Kolestaner: Derivat av den mättade steroiden kolestan, med metylgrupper vid C-18 och C-19 och en iso-oktylkedja vid C-17.Gallvägar: Gallblåsan och dess gångar.Koksalt: Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.SterolerGallgångsfistel: Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.Kolaner: Gallsyrornas kolvätekällor.Masskromatografi-Masspektrometri: En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.Kolestanol: Ett kolesterolderivat som förekommer i mänsklig avföring, gallstenar, ägg och annan biologisk materia.Gallblåseoperation: Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.Kolestenoner: Kolestener med en eller flera dubbelbindningar och med något antal ketogrupper som substitut.Glykodeoxicholsyra: Ett gallsalt som bildas i levern genom konjugation av deoxicholat med glycin, vanligen i form av natriumsalt. Det verkar som lösningsmedel för fetter så att dessa kan absorberas, och även syran själv absorberas. Eubacterium: Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.Bilirubin: Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer. Leverceller: Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).Malabsorptionssyndrom: Allmän benämning för en grupp näringsbristsyndrom, orsakade av bristande förmåga till normalt näringsupptag i tarmarna.Kolesterol i kosten: Kolesterol i födoämnen, särskilt i animaliska produkter.Gallstenar: Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.Tarmar: Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.Kolater: Salter och estrar av gallsyra (cholsyra).SelenradiosotoperKoksalt i kosten: Natriumklorid som livsmedelstillsats.Tolvfingertarm: Tunntarmens översta del.Biologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.SaltkörtelXantomatosAllylamin: Har en ovanlig och selektiv cytotoxicitet för vaskulär glatt muskulatur hos hundar och råttor. Används för experimentella studier av kärlskador, hjärtmuskelfibros och dekompensation.Kolener: Omättade derivat av cholan med metylgrupper på C-10 och C-13 och en grenad kedja av 5 kol vid C-17. De måste ha minst en dubbelbindning i ringsystemet.Dehydrocholsyra: En halvsyntetisk gallsyra framställd av cholsyra. Den används som cholagoga, som hydrocholeretiskt, diuretiskt och diagnostiskt hjälpmedel.Sjukdomar i gemensamma gallgången: Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Hydroxylering: Koppling av en hydroxylgrupp till en förening i en position där den inte tidigare funnits.3-hydroxysteroiddehydrogenaser: Katalyserar oxidation av 3-hydroxysteroider till 3-ketosteroider.Fosfolipider: Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.SitosterolerHögtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Gallvägssjukdomar: Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.Kolestas, extrahepatisk: Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.3-alpha-Hydroxysteroid Dehydrogenase (B-Specific)Råttor, inavlade stammarSvavelsyrorGlycin: En icke-essentiell aminosyra som främst påträffas i gelatin och sidenfibroin och som används terapeutiskt som näringstillskott. Den fungerar även som en snabb, blockerande nervsignalsubstans.Fettomsättning: Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.Jejunum: Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.Tunntarm: Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.TarmsekretMiceller: Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.Hydroximetylglutaryl-CoA-reduktaser: Enzymer som katalyserar den reversibla reduktionen av alfakarboxylgruppen hos 3-hydroxi-3-metylglutarylkoenzym A till att ge mevalonsyra. EC 1.1.1.34.Leversjukdomar: Sjukliga förändringar i levern.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.PsylliumFetter: Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.Levermikrosomer: Slutna blåsor av fragmenterat endoplasmatiskt nätverk som bildas när leverceller eller -vävnad säras genom homogenisering. De kan vara släta eller ojämna.Isoxazoler: Azoler med ett syre och ett kväve intill varandra i 1,2-positionerna, till skillnad från oxazoler, som har kväve i 1,3-positionerna.Glukuronater: Salter och estrar av glukuronsyra.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Mesocricetus: Ett släkte (hamster) av familjen Muridae med tre arter. De husdjursstammar som finns nu kommer från individer som hämtades från Syrien. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning.Hydroxisteroider: Steroider som fått väteatomer ersatta med hydroxigrupper, antingen i ringstommen eller på någon sidokedja.SalttoleransABC-bärare: En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.1-naftylisotiocyanat: 1-isotiocyanatonaftalen. Ett hjälpmedel för att studera leverskada som orsakar akut gallstopp och hyperbilirubinemi samt kronisk gallgångshyperplasi och gallcirros, med förändrad hepatocytfunktion. De t kan orsaka hud- och njurskada.SulfobromftaleinRNA, budbärarUnderbindning: Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.Steroider