Mätning av ljuset från fluorescein för undersökning av integriteten hos ögats olika gränsskikt. Metoden används för undersökning av blod-vätskebarriären, blod-näthinnebarriären, vätskeflöde, hornhinneepitelets genomsläpplighet och tårflödesdynamiken.

Fotometri är ett mått på mängden synlig ljus som utsänds eller reflekteras från en yta, vanligtvis uttryckt i enheten kandela (cd) eller lux (lx). Det specificerar ljuskvaliteten och intensiteten av det synliga ljuset, inklusive färg, riktning och distribution. Fotometri används ofta inom områden som belysningsdesign, optisk kommunikation och spektrofotometri.

En indikatorftalfärg som är gulgrön i utstryk av normal tårvätska och klargrön i en mer alkalisk lösning, som t ex kammarvatten, och används därför både terapeutiskt och för diagnos i samband med hornhinneskador.

Fluorometri är en teknik för att mäta intensiteten och våglängden av fluorescensljus, som uppstår när ett ämne exciteras med ljus av en viss våglängd. Det används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler och deras funktionella egenskaper, samt för att kvantifiera koncentrationen av specifika biomolekyler i en provblandning. Fluorometri är ett känsligt och selektivt sätt att detektera och mäta små mängder fluorescerande ämnen, och har därför blivit en viktig metod inom molekylärbiologi, cellbiologi och neurovetenskap.

Den klara vätska som fyller ögonhålan. Dess brytningsindex är lägre än linsens, som den omger, och den ingår i hornhinnans och linsens metabolism.

Den genomskinliga, geléartade massan som fyller utrymmet mellan ögonlinsen och näthinnan. Den är omsluten av en tunn hinna och utgör ungefär fyra femtedelar av ögongloben. Glaskroppen består till 99% av vatten.

En grupp derivat av spiro(isobensofuran-1(3H),9'-(9H)xanten)-3-on. De används som färgämnen, som metallindikatorer och som fluorescerande markörer i immuntester.

Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en transportspärr för vissa ämnen mellan näthinnans kapillärkärl och näthinnevävnaden.

En vätskefylld del av ögat som framtill gränsar mot hornhinnan och en del av sklera, baktill mot en del av strålkroppen, iris och den genom pupillen synliga delen av ögonlinsen.

En alfa-adrenerg blockerare som används vid Raynauds sjukdom. Preparatet används också i ögat för att motverka den pupillutvidgning (mydriasis) som orsakas av fenylefrin och andra sympatomimetiska medel.

Tropicamid är ett läkemedel som används som mydriatikum (pupillvidgande medel) och cykloplegikum (linsrelaxerande medel) under oftalmologiska undersökningar. Det verkar genom att blockera muskarinreceptorerna i irismuskeln, vilket orsakar pupillvidgning och linsrelaxering, vilket underlättar ögonundersökningar som slitlampsexaminationer och refrazionsbestämningar. Tropicamid har en kort varaktighet av verkan och börjar vanligtvis att avta efter 4-6 timmar.

Streptotricin är ett samlingsnamn för en grupp antibiotika som produceras av Streptomyces griseus bakterier. Dessa substanser är kända för sin förmåga att inhibera proteintranslering hos bakterier, vilket gör dem effektiva mot många grampositiva och gramnegativa bakterier. Streptotriciner används inte som läkemedel på grund av deras toxicitet för djurceller, men de har forskningsmässigt använts för att utveckla andra antibiotika med liknande egenskaper.

Intraocular injection är en medicinsk procedur där en läkemedelslösning eller en biologisk substans tillförs direkt in i ögats inre kammare, vanligtvis glaskroppen eller gelvikshumoren. Detta görs oftast med hjälp av en smal, steril injiceringsnål som är insatt genom ögonlocket och ögats bindehuv (konjunktiva) under lokalbedövning. Intraoculära injektioner används vanligtvis för att behandla ögonförhållanden såsom åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och andra former av ögonsjukdomar som kräver direkt läkemedelsutlämning till ögats inre delar.

Intraocular pressure (IOP) refererar till den tryck som utövas mot ögats näthinna, det transparenta skiktet längst bak i ögat där optiska nerver och synskörden finns. IOP mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och är en viktig indikator på ögonhälsa. En normal IOP ligger vanligen mellan 10-21 mmHg, men värden kan variera mellan olika individer. Ökat IOP är ett huvudsakligt tecken på glaukom, en grupp av ögonsjukdomar som kan leda till synförlust om de inte behandlas.

Iakttagbara kännetecken hos blod och dess aktivitet, såsom blodgrupper, koagulation osv.

The uvea, also known as the uveal tract or vascular tunic, is the middle layer of the eye located between the retina (inner layer) and sclera (outer layer). It consists of three main structures: the iris (the colored part of the eye), the ciliary body (responsible for accommodation and production of aqueous humor), and the choroid (a layer of blood vessels that provides nutrients to the retina).

Tårer är en typ av kroppsv likvid som produceras och sekreteras av lacrimalkörtlarna, inklusive huvudkörteln och de accessoriska körtlarna, för att fuktföra, skydda och mjuka upp ögats yta, underlätta synprocessen och klara bort främmande partiklar. De består av vatten, elektrolyter, proteiner, lipider och andra organiska substanser i en komplex blandning som bildar en tårfilm över ögat. Tårer kan också uttrycka känslor som sorg, glädje, ilska eller smärta genom att gråta.

Uttorkning av och inflammation i ögats bindhinna till följd av brist på tårvätska. När symtomet uppträder tillsammans med xerostomi och polyartrit kallas tillståndet Sjögrens syndrom.

Timolol är ett beta-blockerande läkemedel, som används för att behandla glaukom och högt blodtryck. Det fungerar genom att minska den produktion av vätska i ögat och därmed minskar ögats tryck. Timolol ges vanligtvis som ögondroppar, men kan också ges som tablett.

I en enda mening kan sclera definieras som den vita, bakre, opaka delen av ögat hos däggdjur, inklusive människor, som skyddar det inre ögat och ger struktur till det.

Den tunna, kärlrika hinnan som täcker större delen av ögonbotten mellan näthinnan och senhinnan. Syn. koroidea.

Fluoresceinangiografi är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) där fluoresceinfärgämne injiceras intravenöst, för att studera blodflödet i näthinnan och kringliggande blodkärl. Färgämnet absorberas av retinas blodkärl och under ultraviolett ljus lyserar det upp, vilket gör att blodkärlen kan ses på ett mycket tydligt sätt. Detta används för att diagnosticera olika sjukdomstillstånd som drabbar näthinnan och dess blodkärl, såsom diabetesrelaterade ögonsjukdomar, åderförkalkning, ögoninflammationer och andra tillstånd.

'Ophthalmic solutions' refer to sterile, medicated liquids that are specifically formulated for use in the eye. These solutions are used to treat various eye conditions or diseases, such as inflammation, infection, or dryness. They may contain a single active ingredient or a combination of ingredients, depending on the intended use. Ophthalmic solutions are typically dispensed in small bottles with droppers or squeeze tops for easy administration into the eye. It is important to follow the instructions provided by a healthcare professional when using ophthalmic solutions to ensure safe and effective treatment.

En ringformad vävnad som sträcker sig från senhinnesporren till näthinnans ora serrata. Den består av en uveal del och en epiteldel. Ciliarmuskeln sitter i uvealdelen, och ögonlockshåren i epiteldelen . Syn. strålkroppen.

Egenskap hos membranösa och andra strukturer att släppa igenom ljus, värme, gaser, vätskor, metabolitmolekyler och mineraljoner.

Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.

Fluorescerande markör som kan binda till vävnader och proteiner och som används vid fluorescerande antikroppsfärgning och i protein- och aminosyrabindningsteknik.

Läkemedelstillförsel, lokal, betecknar metoder för att tillföra läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, vanligtvis med syfte att behandla en lokal sjukdom eller skada, istället för att ge systemiska effekter genom att distribuera substansen i blodomloppet.

I en enda mening: 'Näthinnekärlet' (Cornea) är den transparenta, skålformade membranen som täcker framsidan av ögat och skyddar det från smuts, skador och infektioner, medan det också hjälper till att bryta upp ljus och fokusera det in i ögat.

Ett enkelt skikt av stora, platta celler som täcker hornhinnans yta.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

"Hornhinna, eller keratosis hornica, är en benign tumör som består av överväxt keratin (hornmaterial) på huden, oftast på händer och fötter. Den kan vara åkomma som man får från birth eller som utvecklas under livet."

Retinopati (näthinnesjukdom) som har samband med diabetes mellitus och som kan vara antingen av bakgrundstyp, kännetecknad av fortskridande mikroaneurysm, punktformiga makulaödem i näthinnan, eller av proliferativ typ, med nybildning av blodkärl i näthinnan och papillen vilka kan nå in i glaskroppen, utbredning av fibrös vävnad, glaskroppsblödning och närhinneavlossning.

'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.