Fluorider: Oorganiska salter av fluorvätesyra, HF, där fluoratomen har oxidationstillståndet -1. Salterna av natrium och tenn är vanliga i tandkrämer o d.NatriumfluoridFluorider, lokala: Fluoridföreningar, oftast i form av pasta eller gel, för lokal applicering för att motverka tandkaries.Fluoridförgiftning: Fluoridförgiftning i allmänhet eller vid ospecificerad fluorid; annars används aspekten /pois med specificerad fluoridterm.Karieshindrande medelTennfluoriderKalciumfluorid: CaF2. I naturen ganska vanligt förekommande som mineralet fluorit (flusspat) och den främsta källan till fluor och dess föreningar. Ren kalciumfluorid används som katalysator vid dehydrering och dehydrogenering och för att fluoridera dricksvatten.Emaljfluoros: En kronisk, endemisk form av tandemaljshypoplasi som orsakas av intag av vatten med hög fluorhalt under tandbildningsperioden. Tillståndet kännetecknas av bristfällig kalkbildning och kritliknande emalj, som med tiden får en brunaktig missfärgning.Syrlig fosfatfluorid: Fosforsyra blandad med natriumfluorid (NaF). Natriumfluoridlösning, pasta eller pulver som har försurats till pH 3-4 och buffrats med något fosfat. Används för att förebygga tandkaries.FenylmetylsulfonylfluoridToothpastesFluoridering: Tillsättning av fluor, oftast i form av natriumfluorid, i t ex dricksvatten.Jonselektiva elektroder: Elektroder som används för att mäta koncentrationen av specifika joner i celler, vävnader eller lösningar.Tandputsmedel: Alla sorters preparat för rengöring av tänder: vanligtvis innehåller de slipmedel, rengöringsmedel, bindmedel och smakämnen, och de finns i flytande form, pasta- eller pulverform. De kan även innehålla läkemedel och medel mot karies.TanddemineraliseringTandremineraliseringMunvatten: Lösningar för munsköljning som har renande, bakteriedödande eller lindrande egenskaper.Karies: Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.Aluminiumföreningar: Oorganiska föreningar med aluminium som en molekylbeståndsdel.Tandemalj: Ett hårt, tunt och genomskinligt skikt av förkalkat material som omger och skyddar tandbenet och tandkronan. Det är det hårdaste ämnet i kroppen och består nästan uteslutande av kalksalter. I mikroskopet ser man att skiktet består av tunna stavar (emaljprismor), sammanfogade med ett cementerande ämne och omgivna av ett emaljhölje.Fluorvätesyra: Vattenlösning av fluorväte. Det är en färglös, ångande vätska som kan orsaka svåra brännskador.TandborstningGlasjonomercement: En polymer som erhålls genom att polyakrylsyra får reagera med ett särskilt anjonläckande glas (aluminiumsilikat). Det erhållna cementet är hårdare och mer hållfast än andra typer, eftersom de ämnen som utgör polymerbasen inte lakas ur.Kompomerer: Kompositmaterial bestående av jongenomsläppligt glas inneslutet i en polymermassa. De skiljer sig från glasjonomerer genom att delvis silanbehandlade glaspartiklar utnyttjas som direkt förbindelse med plastmassan och att plastmassan primärt bildas genom en radikal, ljusaktiverad polymeriseringsreaktion.Beryllium: Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Be, atomnummer 4 och atomvikt 9.01218. Beryllium är en lättmetall. Inandning av berylliumdamm kan ge upphov till förgiftningssjukdomen beryllios. Beryllium ingå r i ett flertal naturligt förekommande mineral, varav beryll är det vanligaste.Aluminium: Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.TandemaljlöslighetFluor: Ett icke-metalliskt, gasformigt grundämne i halogengruppen, tvåatomigt vid normal temperatur. Gasen är giftig och starkt reaktiv. Kemiskt tecken är F, atomnumret är 9, och den stabila isotopen har atommassa 19. Fluor används i fluoridform inom odontologin för att förebygga tandkaries.Artificiell salivHartser, syntetiska: Polymerer med hög molekylvikt som i visst tillstånd kan formas eller gjutas och sedan härda till önskad form.DentinkänslighetKaliumföreningar: Oorganiska föreningar vars molekyler har kalium som fast beståndsdel.Tätningsmedel, dentalaTandförkalkningMaterialprovning: Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.VattenförsörjningDrinking WaterMetoxifluran: Ett narkosmedel för inhalation. Nuförtiden används preparatet sällan för operations-, obstetrisk eller dental narkos. Vid användning bör det ges tillsammans med kväveoxid för erhållande av en relativt lätt narkos, och med någon nerv-muskelblockerare för önskad muskelavslappningsnivå.Dentin Desensitizing AgentsVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.TanderosionApatiter: En grupp fosfatmineral omfattande ett tiotal mineral med allmän kemisk formel X5(YO4)3Z, där X kan vara t ex kalcium eller bly, Y fosfor eller arsenik och Z klor, fluor eller OH.Tandvårdsartiklar, egenvård: Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.Plack: Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.Emaljbildning: Uppkomsten av tandemalj genom ameloblasternas verkan, från dentin-emaljkontakten till emaljsubstansen.Mikroradiografi: Framställning av en röntgenbild av ett mycket litet eller tunt föremål på finkornig fotografisk film under förhållanden som tillåter efterföljande undersökning i mikroskop eller linjär förstoring av röntgenbilden upp till flera hundra gånger, med en upplösning som närmar sig fotoemulsionens upplösningsförmåga (dvs ca 1000 linjer per mm).Aluminiumsilikater: Utbredda i naturen som mineral med Al2O3 och SiO2 i varierande proportioner. Kan framställas syntetiskt genom upphettning av aluminiumfluorid till 1000-2000 grader Celsius tillsammans med kisel och va ttenånga.HartscementBisfenol A-glycidylmetakrylat: Reaktionsprodukt av bisfenol A och glycidylmetakrylat som polymeriseras under ultraviolett ljus eller genom tillsats av en katalysator. Det används som implantatbindemedel eller som komponent i t ex t andlagningsmaterial.Korrosion: Kemisk reaktion mellan ett material och omgivande medium, vilket leder till nedbrytning av materialet.BenförhårdningDMF-index: Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.HårdhetstesterBenhinneinflammationKompositmaterial: Syntetiska hartser (plaster), innehållande en inaktiv utfyllnadsmassa, med utbredd användning inom tandvården.HårdhetStreptococcus mutansFluorradioisotoper: Instabila fluorisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Fluoratomer med atomvikterna 17, 18, 20-22 är radioaktiva isotoper av grundämnet (F).Ameloblaster: Cylindriska epitelceller i emaljorganets inre lager. De bidrar bl a till bildandet av dentin-emaljkontakten, genom deponering av ett matrixlager.Tandfyllningsmaterial: Sådana material som används vid tillverkning av dentala bassubstanser, lagningar, avtryck, proteser osv.