Arbetarskydd
"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.
Företagshälsovård
Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en systematisk och preventiv metod för att främja, upprätthålla och stärka arbetstagares fysiska och psykiska hälsa samt deras förmåga till arbete, genom att identifiera och hantera risker i arbetsmiljön, erbjuda rådgivning och interventioner för individuella hälsofrågor, och främja hälsobefrämjande livsstilsval och beteenden inom en organisation.
Företagssköterskor
"Företagssköterskor, även kända som corporate nurses eller industriella sköterskor, är licensierade sjukvårdsföreträdare som arbetar inom företags- och industrimiljöer för att bidra till att främja, skydda och förbättra hälsa, säkerhet och välbefinnande hos anställda. De utför en rad sjukvårdsrelaterade tjänster som inkluderar arbetsskada- och sjukvård, hälsovårdsprogram, wellness-initiativ, rehabilitering och återgång till arbete samt krisintervention och -stöd."
Yrkesmedicin
Yrkesmedicin, även kallat arbetsmiljömedicin, är en gren inom medicinen som fokuserar på att förebygga och skydda människors hälsa i samband med deras arbete. Det innefattar att utvärdera risker i arbetsmiljön, ge råd om hur arbetet kan utformas för att minska skador och sjukdomar, samt att diagnostisera och behandla sjukdomar orsakade av arbete. Yrkesmedicinen handlar också om att stödja individers möjligheter till delaktighet, utveckling och hälsa i arbetslivet.
Yrkessjukdomar
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Företagsläkare
En företagsläkare, även kallad industriläkare eller occupational health physician, är en läkare som specialiserar sig på att förbättra och underhålla hälsa, säkerhet och välbefinnande hos anställda inom ett företag eller en organisation. Deras uppgifter kan omfatta att utvärdera arbetsplatsmiljön, behandla och förebygga arbetsskador och sjukdomar, ge råd om hälsa och livsstil, och stödja personal i att hantera stress och andra psykosociala faktorer som påverkar deras arbete. Företagsläkare arbetar ofta i samarbete med företagets ledning, HR-avdelning och anställda för att skapa en säker, hälsosam och produktiv arbetsplats.
Hälsotillstånd
Fackföreningar
Arbetsolyckor
Oförutsedda händelser av skadekaraktär relaterade till ens arbete.
Folkhälsa
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Industri
Hälso- och sjukvårdsförsörjning
Hälsokampanjer
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Arbetsplats
"En arbetsplats är en plats där någon är anställd eller utför arbete, inklusive kontor, fabriker, byggnadsställen, sjukhus, skolor och hemmafirma, som är designad för att möjliggöra produktiv verksamhet inom ett yrke eller en bransch."
Hälso- och sjukvårdspolitik
Yrkesmässig exponering
Hälsoundersökningar
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårdsreform
Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.
Attityder till hälsa
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Yrkesskadeersättning
"Yrkesskadeersättning är en form av socialförsäkring som erbjuder ekonomisk kompensation till en anställd som blivit skadad eller sjuk under arbetet och inte kan fortsätta sin yrkesverksamhet i samma utsträckning som före skadan."
Hälso- och sjukvårdsundersökningar
Miljövård
"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.
Hälso- och sjukvårdsforskning
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Hälso- och sjukvårdstillgänglighet
Ergonomi
Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Ergonomi är en ung tvärvetenskap; termen tillkom på 1950-talet. Utmärkande för ergonomin är den kombinerade kunskapen om biologi, teknik och psykologi i analysen av samspelet mellan människan och arbetsredskapen. ( Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=163714 2003-02-14 ).
Hälsoupplysning
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Primärvård
"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."
Vårdkvalitet
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro är ett tillfälligt eller bestående frånvaro från arbetet eller skolan på grund av sjukdom, skada eller andra hälsoproblem som gör att en person inte kan fullgöra sina vanliga uppgifter under en viss tid.
Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan
Hälsomedvetande, attityder, beteende
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Hälsobeteende
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Säkerhetshantering
"Säkerhetshantering" inom medicinsk kontext refererar till systematiska processer och procedurer för att hantera, reducera och förebygga risker relaterade till patienters behandling och vård, inklusive skydd av personlig integritet, korrekt användning av mediciner och andra terapier, samt infektionskontroll.
Hälso- och miljöfarliga ämnen
"Hälso- och miljöfarliga ämnen" är en beteckning som innebär substanser, material eller produkter som kan utgöra ett risk för människors hälsa och/eller skada miljön, genom att exempelvis vara giftiga, cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska eller persistenta i naturen.
Hälso- och sjukvårdsprioriteringar
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Anställning
Hälso- och sjukvård
Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
Storbritannien
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
Hälso- och sjukvårdssektor
Munhälsa
Forskning
Attityder hos hälsovårdspersonal
Enkäter
Förvaltningsrevision
Revisionsförfarande avsett att utvärdera effektivitet och identifiera områden i behov av förbättrad ledning inom en institution, så att den på ett effektivt sätt ska kunna uppfylla de organisatoriska målen.
Rehabilitering, yrkesinriktad
Hälso- och sjukvårdsutgifter
De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.
Statsförvaltning (USA)
Patientacceptans av hälso- och sjukvård
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
Hälsoojämlikhet
"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.
Säkerhet
Arbetsförmågebedömning
En arbetsförmågebedömning är en systematisk utvärdering av en individuals förmåga att utföra specifika arbetsrelaterade uppgifter och funktioner, inklusive kognitiva, fysiska och sensoriska aspekter, för att stödja beslut om lämplighet, anpassning eller åtgärder i arbetslivet.
Construction Industry
The construction industry is a sector involved in the design, planning, and physical construction of infrastructure or buildings. This can include new work, additions, alterations, or repairs to residential, commercial, or industrial structures. The industry employs a range of tradespeople, managers, and specialists, and uses various materials and techniques to complete projects safely, on time, and within budget.
Yrkesdermatit
Yrkesdermatit definieras som en hudskada orsakad av återkommande exponering för ett irritativ eller allergiskt ämne i samband med arbetet. Det kan variera från mild, kronisk irriterad hud till akut klåda, rodnad och blåsor. Förebyggande åtgärder som användning av skyddshandskar och regelbunden skötsel av händer kan minska risken för yrkesdermatit.
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Nederländerna
Folkhälsovård
"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."
Riskhantering
"Riskhantering inom medicin är ett systematiserat arbete med att identifiera, bedöma, prioritera och hantera risker relaterade till patientvård, för att minska sannolikheten för skada eller ohälsa, och maximera möjligheterna till positiva utfall."
Miljömedicin
Nationella hälso- och sjukvårdsprogram
Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.
Psykiatrisk vård
Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.
Hälso- och sjukvårdsresurser
Hälso- och sjukvårdsförsörjning, integrerad
Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.
Offentlig sjukvård
Yrkesetik
Tillverkade material
"Tillverkade material" inom medicinsk kontext refererar till material som är skapat eller fabrikerat genom mänsklig ingripning, till skillnad från naturliga material som förekommer i naturen. Dessa material kan vara av oorganiska eller organiska natur och används ofta inom medicinsk teknik och terapi, såsom implantat, proteser, läkemedel och medicinska enheter.
Social Determinants of Health
"Social Determinants of Health" refer to the conditions in which people are born, grow, live, work, and age that have a profound impact on their health outcomes. These determinants include factors such as socioeconomic status, education, neighborhood and physical environment, employment, social support networks, and access to health care. They are often shaped by broader policies and systems, including those related to housing, transportation, food, and the economy. Addressing social determinants of health is critical for achieving health equity and improving overall public health.
Kvinnohälsa
Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.
Muskel- och skelettsjukdomar
Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård
"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."
Internationellt samarbete
Hälsotillstånd, glesbygd
"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.
Organisationer
I en medicinsk kontext kan 'Organisationer' defineras som sammanslutningar eller grupperingar av personer, institutioner och resurser som är organiserade för att effektivt hantera hälsa och sjukvård. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, sjukvårdsinstitutioner som sjukhus, kliniker och läkarpraktiker, som arbetar tillsammans för att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar och skador. Det inkluderar också offentliga hälsoorganisationer på lokal, regional och nationell nivå som är ansvariga för att övervaka, främja och skydda folkhälsan. Dessutom kan det omfatta forskningsinstitut, akademiska institutioner, ideella organisationer och patientorganisationer som alla bidrar till att förbättra hälsa och vård genom att dela kunskap, stödja utbildning och främja policyändringar
Institutionssamarbete
Samverkan mellan representanter för institutioner, myndigheter eller organisationer.
Japan
Health Literacy
Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa hälsorelaterad information för att kunna fatta beslut i situationer som rör deras eget eller någon annan persons hälsa. Det innefattar också förmågan att använda dessa kunskaper för att navigera i och utnyttja hälsovården effektivt. En person med god hälsoliteraci har därför tillräckliga kunskaper, färdigheter och resurser för att hantera sina egna hälsoproblem och hälsa i stort.
Distriktssjukvård
Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.
Olycksfallsprevention
Hälsotillstånd, tätort
"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.
Socioekonomiska faktorer
Socialpolitik
Socialpolitik (social policy) refererar till det systematiska sättet på vilket ett samhälle, vanligtvis genom sin regering, hanterar och styr de sociala frågorna och problem som rör befolkningens välfärd och livsvillkor. Detta inkluderar politik och åtgärder relaterade till social trygghet, hälsa, utbildning, arbetsliv, ojämlikheter, fattigdomsbekämpning och diskriminering. Socialpolitiken strävar efter att skapa ett mer rättvist, jämlikt och inkluderande samhälle genom att stödja de mest behövande och sårbara medborgarna i samhället.
Byggnadskonstruktion
Arkitektur, yttre och inre formgivning och byggnation av andra inrättningar än sjukhus, t ex tandläkarskolor, läkarskolor, öppenvårdskliniker och specifika sjukvårdsenhetsbyggnader. Hit räknas också utformning och konstruktion av skyddade, kontrollerade eller avstängda forskningsmiljöer, inkl. rymdstationer.
Barnhälsovård
Världhälsoorganisationen
World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.
Befolkningsstudier
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.
Regeringsorgan
Programevaluering
"Programmevaluering" kan definieras som en systematisk och oberoende bedömning av ett medicinskt program eller en interventions effektivitet, kvalitet och verksamhet med avseende på förväntade mål och resultat. Det inkluderar ofta en granskning av relevanta data, studier och andra bevis som kan hjälpa till att bedöma programmets effektivitet och efficiens, samt identifiering av möjliga områden för förbättring.
United States Occupational Safety and Health Administration
The United States Occupational Safety and Health Administration (OSHA) is a division of the Department of Labor responsible for setting and enforcing standards to ensure safe and healthful working conditions for employees in the US. OSHA provides information, training, and assistance to workers and employers, conducts inspections to enforce compliance with regulations, and issues citations and penalties for violations. Its mission is to reduce workplace fatalities, injuries, and illnesses by promoting and protecting the rights and safety of working men and women.
Sjukdomar bland lantbrukare
Yrken
I medicinsk kontext, kan 'yrken' referera till den professionella roll och kompetens som en licensierad läkare har, inklusive deras ansvar att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar eller skador hos patienter. Yrkesrollen omfattar också etisk integritet, kontinuerlig utbildning och en förpliktelse till patientsäkerhet och välfärd.
Samhällsmedicinsk planering
Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvård i glesbygd
"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."
Vårdpersonal
'Vårdpersonal' innefattar alla yrkesgrupper som är professionellt utbildade och ansvariga för att ge vård och behandling till patienter i sjukvården, inklusive läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsköterskor, psykologer, fysioterapeuter, logopeder och andra terapeutiska yrkesgrupper.
Arbetsbelastning
"Arbetsbelastning" kan definieras som den totala påfrestningen som en individ upplever i samband med sin arbetssituation, inklusive både fysiska, kognitiva och psykosociala aspekter. Arbetsbelastningen kan ha positiva eller negativa effekter på individens välbefinnande och prestanda, beroende på om arbetet är utformat på ett hälsosamt sätt eller inte. En hög arbetsbelastning behöver alltså inte vara negativ per se, men om den överstiger en persons bearbetningskapacitet kan det leda till ohälsa och sjukdom.
Luftförorenande ämnen, arbetsmiljö
Luftföroreningar specifika för en arbetsplats.
Arbetsansökan
Förfarandet vid ansökan om anställning. Hit räknas både skriven platsansökan och personlig anställningsintervju.
Policy-uppläggning
Gränsvärden
"Gränsvärden" refererar till de högsta eller lägsta accepterade nivåerna på ett visst medicinskt mått, som vanligtvis är ett laboratorievärde eller en fysiologisk parameter, inom vilka en persons hälsotillstånd anses vara normalt. Värden utanför dessa gränser kan indikera patologiska tillstånd och kräver vanligtvis ytterligare undersökningar eller behandling.
Regional hälso- och sjukvårdsplanering
Tillgång på vårdpersonal
Buller i arbetet
Arbetsgivarens hälso- och sjukvårdskostnader
Stress, psykologisk
Evidensbaserad medicin
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Utbrändhet
Delfimetoden
Databaser, bibliografiska
Lagstiftning, principer
Införande och av lagar och förordningar och reglering av deras tillämpning genom officiella statliga organ eller andra lagstiftande organisationer. Hit hör också hälso- och sjukvårdslagar och förordningar i allmänhet.
Högsta tillåtna exponering
Den högsta exponeringen för ett biologiskt aktivt fysikaliskt eller kemiskt medel som tillåts under en åttatimmarsperiod (en arbetsdag) i yrkesutövning, eller under en 24-timmarsperiod i befolkningen i allmänhet, och som inte orsakar nämnvärd omedelbar eller senare uppträdande skada hos den exponerade gruppen.
Samarbetsbeteende
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
Gasförgiftning
Navalmedicin
Naval medicine, also known as marine medicine or military medicine (naval branch), is a branch of medicine that deals with the prevention and treatment of diseases and injuries that occur in naval forces or in marine environments. It involves providing medical care to navy personnel, both at sea and on land, and addressing unique health challenges posed by the maritime environment, such as motion sickness, decompression sickness, and diving-related injuries. Additionally, it includes managing infectious diseases that may be encountered in coastal or tropical regions, as well as developing medical policies and guidelines for naval operations.
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Vårdcentraler
Intervjuer, principer
Handel
Nålsticksskador
Pensionering
'Pensionering' kan definieras som den process eller status där en individ upphör med sin regelbundna, betalda anställning eller yrkesverksamhet efter att ha nått en viss ålder eller tjänsteårsgrense, och blir i stället berättigad till en pension, det vill säga en periodiskt utbetald ekonomisk ersättning som betalas ut av en stat, arbetsgivare eller pensionärssparande.
Kostnads-nyttoanalys
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Textilindustri
I en medicinsk kontext kan "Textilindustri" definieras som den industriella produktionen och bearbetningen av textila material, såsom garn och tyger, till exempel för att användas i medicinska produkter eller till skydds- och operationskläder. Detta innefattar ofta processer som spinn, vävning, stickning, färgning och finsnickra.
Organisationsfall
I den medicinska kontexten, kan "organisationsfall" (engelska: "case management") definieras som en systematisk metod för att koordinera och planera de olika tjänsterna och behandlingarna för en patient med komplexa medicinska, sociala eller funktionella behov. Det inkluderar ofta att sammanföra insatser från flera olika vårdgivare och specialister för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att uppnå de bästa möjliga resultaten. Organisationsfall kan även innebära att samordna omsorgen mellan olika vårdnivåer, såsom primärvård, specialistvård och rehabilitering, för att säkerställa en kontinuerlig och helhetlig vårdprocess.
England
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Privatliv
I en enkel medicinsk kontext kan "privatliv" definieras som den rätt att behålla kontroll och beslutsfattande över information om sin egen hälsa, inklusive personliga hälsodata och andra känsliga detaljer. Denna rätt till integritet och självbestämmande anses viktig för att upprätthålla förtroende mellan patienter och vården och säkerställa etisk behandling.
Förebyggande hälsovård
"Förebyggande hälsovård, även känd som preventiv medicin, är en gren inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att hindra sjukdomar och skador genom att främja och stärka individers och populationers hälsa, skydda dem från hälsorisker samt tidigt upptäcka och behandla sjukdomar innan de ledar till allvarliga komplikationer."
Personaladministration
I en enkel mening kan personaladministration innebära den process och de praktiker som används för att hantera och stödja personalrelaterade frågor inom ett företag eller en organisation. Detta kan omfatta aktiviteter såsom rekrytering, anställning, lön, utbildning, prestationsutvärdering, arbetsmiljö och föräldraledighet. Personaladministration handlar också om att säkerställa att personalpolitikerna i en organisation följs och att personalen behandlas rättvist och ärskylande.
Organisationspolitik
I en mening kan "Organisationspolitik" definieras som de intentionella handlingar och beslut som tas på högre nivåer inom en organisation, för att skapa en strategisk riktning och styra personalens arbete och beteende i syfte att uppnå organisationens mål och vision. Organisationspolitiken kan omfatta aspekter som personalplanering, lönestruktur, ledarskap, kommunikation, utbildning och utveckling, maktfördelning med mera. Den är ett viktigt verktyg för att skapa en effektiv och produktiv arbetsmiljö och säkerställa att alla anställda arbetar mot samma mål och vision.
Behovsbedömning
En behovsbedömning inom medicin är en systematisk och strukturerad process för att utvärdera en individs medicinska, psychosociala och funktionella behov, med syfte att fastställa ett lämpligt och målinriktat vård- och behandlingsförslag.
Socialförsäkring
Hemvårdare
Universitet
Ett universitet är en högre läroanstalt som erbjuder undervisning och forskarutbildning inom ett brett spektrum av akademiska discipliner, ofta med möjlighet till att deltaga i forskningsprojekt och doktorandstudier. Universitet är vanligtvis autonoma institutioner som tilldelar akademiska grader och är kända för sitt engagemang i grundläggande forskning samt för sin roll i att främja intellektuellt ledarskap och livslångt lärande.
Folkhälsa, omvårdnad
Vårdyrken
Psykiska störningar
Riktlinjer, principer
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Programutveckling
"Programutveckling" är ett samlingsbegrepp inom datavetenskap och IT som refererar till processen att skapa, designa, testa och underhålla datorprogram eller applikationer. Detta kan omfatta allt från skrivandet av kod till specificering av systemkrav och användargränssnitt. Programutveckling kan ske med hjälp av olika metoder, verktyg och programmeringsspråk beroende på ändamålet och kraven på det slutprodukt som ska skapas.
Sjuksköterskans roll
"Sjuksköterskans roll innebär att som en helhetsorienterad vårdpersonal ansvarig för patientens fysiska, psykologiska och sociala välbefinnande, erbjuda skräddarsydd vård och support, samverka med andra vårdgivare för att utforma en individuell vårdbild och upprätthålla etisk integritet under hela vårdprocessen."
Arbetspsykologi
Reproductive Health
Reproductive health är en status av komplett fysisk, mentalt, social och sexuell välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning i reproduktiva systemet. Det innefattar hälsan hos både kvinnor och män genom alla stadier av livscykeln. Reproductivt hälsa omfattar också förmågan att få barn vid eget val, säkert och fri från diskriminering, våld och andra rättsliga och sociala förhindringar. Det innefattar också möjligheten till information och utbildning, prevention och behandling av sexuellt överförbara infektioner (inklusive HIV/AIDS), familjeplanering och åtgärder mot våld i nära relationer. Kärnan i reproducitiv hälsa är att respektera individens rätt till självbestämmande, integritet och autonomi.
Electronic Health Records
Electronic Health Record (EHR) refers to a digital, longitudinal record of a patient's health information that is generated and maintained by healthcare providers in various settings. It provides real-time, accurate, and complete information about a patient's medical history, including demographics, medications, allergies, diagnoses, treatment plans, immunization status, laboratory results, radiology reports, vital signs, personal statistics, and billing information. EHR enables healthcare providers to make informed decisions, improve patient care coordination, reduce medical errors, and enhance the overall quality of care. It also facilitates communication between different healthcare providers, promotes patient engagement, and supports public health reporting and research.
Arbetslivsförsäkring
Sjukhuspersonal
'Sjukhuspersonal' kan definieras som den samling anställda och yrkesverksamma som arbetar inom ett sjukhus, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, undersköterskor, psykologer, socialarbetare, fysioterapeuter, dietister, laboratoriepersonal, rengörings- och underhållspersonal med mera, alla med sitt eget ansvarsområde för att möjliggöra vården och omsorgen av patienter.
Sjukdomsöverföring, personal-patient
Sår och skador
Miljöövervakning
"Miljöövervakning är processen att systematiskt mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöfaktorer som luft, vatten, mark och biologisk mångfald, för att bedöma deras påverkan på ekosystemet och människors hälsa, med syfte att stödja beslut om miljöskyddsåtgärder och efterlevnad av miljölagar."
Skyddsutrustning
'Skyddsutrustning' refererar inom medicinsk kontext ofta till individuella skyddsmassnahter som används för att förhindra smitta och skydda både patienter och personal under vården. Exempel på sådan utrustning innefattar, men är inte begränsat till, mun-nässkydd, handskar, skyddsochslar, hårnet, skoröken och skyddsrockar.
Skiftarbetestolerans
"Shift work tolerance" refers to the ability of an individual to adapt and function properly in a work schedule that involves regularly changing shifts, such as evening, night, or early morning shifts. This includes maintaining physical, cognitive, and emotional performance, as well as minimizing negative health impacts associated with circadian disruption, sleep deprivation, and fatigue.
Organisationer för kollegial granskning
Polis
I en enskild medicinsk betydelse kan "polis" referera till en typ av specialiserad sjukvårdspersonal som arbetar inom området polisiär vård, även känd som forensisk eller rättsmedicinsk vård. Deras uppgift är att ge medicinsk expertis och stöd till rättsväsendet i brottmålsfall, genom att utförda obduktioner, bedöma skador och orsaker till dödsfall, och vittna inför domstol.
Belastningsskador
Arbete
I en medicinsk kontext kan "arbete" definieras som en aktivitet eller process som innebär ansträngning och användning av kroppens muskler och mentala förmågor, ofta i syfte att producera eller uppnå någon form av resultat eller mål. Det kan omfatta både fysiska och kognitiva aktiviteter och är en viktig del av många aspekter av hälsa och sjukdom. Arbete kan också ha en betydelse för individens psykiska välbefinnande och kan vara en bidragande orsak till stress, utmattning och ohälsa om det är för mycket eller om det sker under för lång tid.
Kostnader och kostnadsanalys
Kapitalism
Damm
I medicinsk kontext, refererar "damm" till den hala eller filmen av död cellmaterial, torkad sekret och smuts som kan samlas upp i hörnen av munnen, särskilt hos personer som har svårt att svälja eller har nedsatt andning. Det är inte att förväxla med perinealdamm, som är den naturliga skyddande barriären av celler och slem som täcker kvinnans underliv före förlossningen.
Kvalitativ forskning
Läkare
En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases to promote overall health and well-being.
Försöksdjur
Djur som används i såväl biomedicinsk grundforskning som klinisk forskning.
Miljöexponering
Konsumenttillfredsställelse
Forskningsplanering
Logistiska modeller
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Kliniska riktlinjer, principer
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
Planeringsmetoder
'Planeringsmetoder' inom medicin refererar till strukturerade och systematiska processer eller tekniker som används för att fastställa, koordinera och genomföra vård- och behandlingsaktiviteter för en patient, med syfte att uppnå bättre utfall och effektivisera resursanvändningen. Detta kan inkludera metoder som evidensbaserad medicin, kvalitetssäkring, patientsäkerhet, multidisciplinärt samarbete och kommunikation, mål- och behovsanalys, samt övervakning och utvärdering av behandlingsresultat.
Könsfaktorer
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Effektivitet, organisatorisk
Hälsokontroll
En hälsokontroll är en systematisk och preventiv undersökning av en individuals eller en populations hälsa, som syftar till att upptäcka och förhindra sjukdomar, främja välbefinnande och bevara god hälsa.
Metallurgi
Läran om framställning, rening och bearbetning av metaller och deras legeringar. Hit hör såväl industriell metallurgi som metallurgisk teknik, som t ex inom odontologin.
Age Factors
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Kronisk sjukdom
Health Services for the Aged
Hälso- och sjukvårdstjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och bibehållande av god hälsa hos äldre.
Medicinsk revision
Pilotstudier
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Folkhälsa, informatik
Folkhälsa inom informatiken kan definieras som användandet av informationsteknologi (IT) och data för att förbättra den allmänna folkhälsan, främja individers hälsa och välbefinnande samt förebygga sjukdomar och skador genom att stödja evidensbaserade beslut, personligaställa vård, förbättra samarbete mellan olika vårdenheter och öka medvetenheten om folkhälsofrågor.
Sociala villkor
"Sociala villkor" refererar till de ekonomiska, sociala och kulturella faktorerna som påverkar individers hälsa och välbefinnande, inklusive arbets- och utbildningsmöjligheter, boendeförhållanden, inkomstfördelning, diskriminering och socialt stöd. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på individers hälsa och sjukdomar, oavsett deras genetiska predispositioner eller livsstilsval.