Evolution, molekylär: Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Styrd molekylutveckling: Teknikmetoder för framställning av molekyler som uppvisar de egenskaper som eftersträvas.Selection, GeneticMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Kulturell utveckling: Den fortlöpande, sociala utvecklingen från ett enkelt till ett komplext och från ett homogent till ett heterogent samhälle.Modeller, genetiska: Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.ArtsspecificitetVariation (Genetics)DNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Clonal EvolutionAnpassning, biologiskSekvensinpassningMultigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.PrimaterFossiler: Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.Genuppsättning: En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNAMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Evolution, kemisk: Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.Hominidae: Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).Sannolikhetsfunktioner: Funktioner som skapats ur en statistisk modell och en uppsättning observationsdata som visar sannolikheten för dessa data vid olika värden på okända modellparametrar. De parametervärden som ger högst sannolikhet är parametrarnas maxsannolikhetsuppskattningar.Däggdjur: Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.Genöverföring, horisontell: Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).Bevarad sekvens: En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.Sekvenshomologi, aminosyraAnpassning, fysiologiskArtförgreningModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurGömfröiga växter: Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).SynteniGenom, bakteriellt: Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.Sekvenshomologi, nukleinsyraRyggradslösa djur: Djur som saknar ryggradspelare.EukaryotaPseudogenerPan troglodytesGenomik: Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.Fortplantning: Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.Rekombination, genetiskGenetisk drift: Variationer i allelfrekvensen mellan olika generationer.VäxterGenom, växt: Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.Ryggsträngsdjur utan ryggrad: En avdelning av fylet Chordata, bestående av understammarna Cephalochordata och Urochordata, men inte Vertebrata (ryggradsdjur). De omfattar ryggradslösa djur med notokord under något utvecklingsstadi um.Genetic FitnessEvolution, planetär: Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.Introner: Gensekvenser i DNA-strängen som är belägna mellan exoner. De transkriberas tillsammans med exonerna och avlägsnas från det primära gentranskriptet genom RNA-splitsning så att moget RNA blir kvar. Några introner kodar för separata gener.Bioinformatik: Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser. Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Växtgener: Arvsmassan hos växter.Fiskar: En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.Befolkningsgenetik: En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.Datorsimulering: Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.Bayes teorem: En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.Duplikatgener: Två identiska gener med samma fenotypverkan, men belägna på olika platser på en kromosom eller på olika kromosomer.Drosophila: Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Biogenes: Livets uppkomst. Hit räknas studier angående förutsättingar för liv i organiska lösningar, men inte studier rörande utveckling och förändringar av livsformer, som är evolution.Genkartläggning: Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.PolyploidiLeddjur: Arthropoda. Leddjuren har ett hårt, yttre och ledat skelett och ledade ben som sitter parvis. De två dominerande klasserna är insekter (Insecta) och spindeldjur (Arachnida), till vilka hör många medicinskt viktiga arter. De kan vara parasiter eller vektorer (smittöverförare).Kodon: En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).Ekosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.Proteinstruktur, tertiärInsektsgener: Arvsmassan hos insekter.Mitokondrie-DNA: Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.Eukaryota celler: Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.Drosophila melanogaster: En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.RyggsträngdjurTidsfaktorerVäxt-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.RetroelementSymbiosPaleontologiSexuellt beteende hos djurReptilerAminosyrasubstitution: Naturligt förekommande eller experimentellt utbyte av en eller flera aminosyror i ett protein mot en eller flera andra, varvid proteinets funktioner kan bibehållas, förändras eller utebli. Experimente ll substitution används för att studera enzymaktiviteter och bindningsegenskaper.ProteinerMiljö: De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.Mutation RateGenom, mitokondrielltPolymorfism, genetiskEkologi: Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.Genom, viralt: Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.Spelteori: En ekonomisk-matematisk teoribildning, grundad på verket "Theory of Games and Economic Behavior" (Neumann och Morgenstern, 1944), vars inriktning är att analysera situationer med konkurrerande parter.LizardsOmflyttningsbara DNA-segment: Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.Genordning: Genernas ordningsföljd på en kromosom.Klusteranalys: En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.Geografi: Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.Hybridisering: Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.PigmenteringSekvenshomologiGenom, insektDinosaurier: Sammanfattande benämning på två utdöda reptilordningar från Mesozoikum, nämligen Saurischia och Ornithischia.Algoritmer: En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.Blommor: Växters fortplantningsorgan.Alleler: Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.VäxtproteinerGorilla gorilla: Just denna gorillaart, medlem av familjen Pongidae, är den största och starkaste bland primaterna. Den finns i spridda grupper i ekvatorial-Afrikas skogar.Exoner: De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.Modeller, teoretiska: Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.Arkeer: Tidigare kallade arkebakterier. De utgör en av de tre huvudgrupper (domäner) av alla levande organismer som anses representera olika utvecklingsriktningar. De två övriga är bakterier och eukaryoter. A rkebakterierna har speciellt RNA, saknar peptidoglykan, men har eterbundet fett i cellmembranen, och de lever i speciella miljöer.Genom, svamp: Den fullständiga arvsmassan i kromosomuppsättningen hos svamp.DNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).Könskromosomer: De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.Pongo pygmaeusDNA ShufflingPlatypusBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Open Reading FramesBefolkningsdynamikUpprepade sekvenser, nukleinsyraPolymeraskedjereaktionParningsbeteende hos djur: Val av sexualpartner hos djur. Denna fortplantningspreferens grundas ofta på särdrag hos den möjlige hanen, som t ex färg, storlek eller djärvhet. Om de utvalda skiljer sig genetiskt från de avvisade föreligger "naturligt urval".DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.VäxtkromosomerAnatomi, jämförande: Jämförande studier av organismers struktur med avseende på homologa organ eller delar.Bassammansättning: Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.Värd-parasitförhållanden: Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.DNA, intergent: Allt DNA som befinner sig mellan genkodande DNA, inklusive otolkade regioner, 5'- och 3'-omgivande regioner, introner, icke-funktionella pseudogener och icke-funktionella, repetitiva sekvenser. Detta DNA antingen kan eller kan inte koda för reglerfunktioner.Genkonversion: Den asymmetriska segregeringen av av gener under replikationsförloppet, vilken leder till produktion av icke-reciproka strängar och omvandlingen av en allel till en annan. Så kan t ex meiosprodukten hos en Aa-individ bli AAAa eller aaaA istället för AAaa, dvs A-allelen har omvandlats till en a-allel, och tvärtom.Genotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.SmegmamorphaProkaryotiska cellerRundmaskarGenom, humant: Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.Bakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.Brassicaceae: En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.Socialt beteende1900-talshistoria: Tiden från 1901 till 2000.Cercopithecidae: En familj av gamla världens apor och babianer bestående av de två underfamiljerna Cercopithecinae och Colobinae. De lever i Afrika och delar av Asien.Genbibliotek: En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.RovdjursbeteendeKäke: Benstruktur i munnen som bär tänderna. Käken består av underkäke och överkäke.Reglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.Cetacea: Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.Uttryckta genmarkörer: Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.Gener: Specifika sekvenser av nukleotider längs en DNA-molekyl (RNA-molekyl hos vissa virus), vilka utgör funktionella enheter för ärftlighet. De flesta eukaryota gener innehåller kodande områden (kodoner) som är åtskilda av icke-kodande områden (introner) och kallas därför uppdelade gener.Gnagare: En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.Marsupialia: En infraklass (pungdjur) bland däggdjuren, även kallad Metatheria, där ungarna föds på ett tidigt fosterstadium och fortsätter sin utveckling i en pung. Till skillnad från Eutheria (djur med moderkaka) har pungdjuren en ofullständig moderkaka.Djurens kommunikation: Kemisk eller fysisk signallering mellan djur som innebär att en signal från ett djur påverkar beteendet hos ett annat, som uppfattar signalen.Fotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.Fjärilar: Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Stokastiska processerFortplantning, asexuell: Förökning utan sammansmältning av könsceller.Nejonögon: Allmän benämning på den enda familjen (Petromyzontidae) av ålliknande fiskar i ordningen Petromyzontiformes. Fiskarna saknar käkar, men har en sugmun med tänder av ben.Altruism: Begrepp för hänsyn till och omsorg om andra människor, till skillnad från självupptagenhet och själviskhet. Motsatsen till egoism.Forntidshistoria: Tiden före år 500 e. Kr.Biologisk utplåningKön: Alla de särdrag i reproduktionsstruktur och -funktioner, fenotyp och genotyp, som skiljer hanorganismen från honorganismen.CikliderProtein-sekvensanalysCnidaria: Ett fylum av radiellt symmetriska ryggradslösa djur, vars kroppar består av två cellskikt, som utgör skilda vävnader. Hit hör hydror, maneter, havsanemoner och koraller.Genetisk kod: Betydelsen av bassekvensen i förhållande till hur den översätts till aminosyrasekvens. Början, slutet och ordningsföljden av aminosyrorna i ett protein bestäms av en följd av nukleotidtripletter, benämnda kodoner.Insektproteiner: Proteiner hos någon insektsart.Svampar: Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.Myror: Insekter tillhörande familjen Formicidae. Myrorna har stor utbredning (6000 arter) och är kanske de mest framgångsrika av alla insekter. De lever i samhällen med högt utvecklad social struktur, där up pgifterna är fördelade på tre typer av individer: honor (drottningar), hanar och arbetare (sterila honor). Många myror försvarar sig genom att bita med sina kraftiga käkar och spruta myrsyra, som utsö dras från en körtel i bakkroppen.1800-talshistoria: Tiden från 1801 till 1900.Artiodactyla: Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).Tävlingsbeteende: Kamp mellan individer om nödvändigheter eller om ett gemensamt mål.Gener, homeobox: Väl bevarade DNA-sekvenser som identifierats i specifika gentranskript som spänner från bananfluga (Drosophila melanogaster) till mus och människa. Homeobaxgener är delvis ansvariga för produktion av DNA-bindande proteiner med en genom evolutionen bevarad sekvens av ca 60 enheter (homeodomänproteiner).PlastiderBefolkningstäthetChlorophytaDrosophilaproteiner: Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.Arabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.Gener, mitokondriellaTranskriptionsfaktorerUtvecklingsbiologi: Den gren av biologin som ägnar sig åt organismers utveckling och differentiering.ParasiterSaccharomyces cerevisiaeTakifuguOryza sativaPhylogeographyHymenoptera: En talrik ordning av högt specialiserade insekter, omfattande bl a bin, getingar och myror.TetraodontiformesGenome SizeDatabaser, genetiska: Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.Ciona intestinalis: Sjöpung (Ascidiaceae). Den är användbar som laboratoriedjur.Diploidi: Kromosomuppsättningen i somatiska celler, där alla kromosomtyper förekommer parvis. Detta symboliseras med 2N eller 2X.Modeller, statistiska: Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.Skalbaggar: Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.SkalleProteinkonfigurationINDEL-mutation2000-talshistoria: Tiden från 2001 till 2100.Omfördelning av gener: Reguljär omlagring av genregioner genom DNA-omfördelning, såsom normalt sker under utvecklingsprocessen.Sex Determination ProcessesBakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.OpsinerMikrosatellitupprepningar: En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).DNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.Arkegenom: Den kompletta arvsmassan i en arkés DNA.X-kromosomNukleinsyrakonfiguration