ElektricitetBioelektriska energikällor: Implanterbara anordningar som omvandlar biologiskt alstrad energi (kemisk energi från t ex metaboliska reaktioner eller mekanisk energi från regelbundna rörelser) till elektrisk energi. Denna typ av k ällor kan vara biogalvaniska celler, biobränsleceller eller jonkoncentrationsceller.ElectrostaticsNaturliga energikällor: Naturliga källor för energiförsörjning.Bevarande av energiresurser: Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.Energikällor för elektricitet: Anordningar för energialstring.Kraftverk: Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.Miljösjukdomar: Mångsymtomatiska tillstånd som av miljömedicinare tros bero på störningar i immunsystemet till följd av vanliga födoämnen, allergener och kemikalier, vilka kan ge upphov till olika kroppsliga och psykiska störningar. Inom den medicinska vetenskapen råder dock en utbredd skepsis till denna sjukdomsbild.SolenergiEnvironmental PolicyRenewable EnergyGeobacter: Ett släkte gramnegativa, anaeroba, metallreducerande bakterier i familjen Geobacteraceae. De har förmåga att oxidera ett antal organiska föreningar, däribland aromatiska kolväten.Arkitektur: Byggnadskonst.Elektromagnetiska fält: Kraftfält som uppstår till följd av samverkan mellan elektriska och magnetiska krafter.Elektroder: Kontaktdon mellan en elektrisk ledare eller strömkälla och objektet för tillförsel av ström. Vid elektroterapi består elektroderna av spetsar eller plattor som används för överföring av ström till patientens kropp eller till annat instrument. Vid elektrodiagnos används elektroderna för att stimulera eller registrera elektrisk aktivitet i en vävnad.VindUppvärmning: Utnyttjande av värme för att höja omgivningstemperaturen, eller metoderna för att åstadkomma denna effekt. Termen får ej förväxlas med det fysikaliska begreppet "värme".BiofuelsKol: Ett naturligt bränsle, bestående av bergartsliknande massor av organiskt ursprung, vilka bildats av huvudsakligen växtrester under speciella förhållanden och under lång tid.AvfallshanteringDeltaproteobakterier: En grupp proteobakterier bestående av morfologiskt olika, anaeroba sulfidbildare. Vissa av dessa har bakteriolytiska egenskaper och tros livnära sig på bakterier.Elektriska skador: Skador orsakade av elektrisk ström. Hit räknas inte elektriska brännskador, men elolyckor och elektrisk chock.Fossila bränslen: Alla typer av kolvätetillgångar som kan användas till bränsle, som t ex olja, kol och naturgas.MiljöföroreningAnsiktsdermatoser: Hudsjukdomar i ansiktet.Byggnadskonstruktion: Arkitektur, yttre och inre formgivning och byggnation av andra inrättningar än sjukhus, t ex tandläkarskolor, läkarskolor, öppenvårdskliniker och specifika sjukvårdsenhetsbyggnader. Hit räknas också utformning och konstruktion av skyddade, kontrollerade eller avstängda forskningsmiljöer, inkl. rymdstationer.Miljörensning: Avlägsnande av miljögifter eller föroreningar i syfte att skydda miljön. Detta kan ske med olika kemiska eller biologiska metoder, eller genom bortforsling av material, i förening med miljöövervakning.Biological Oxygen Demand AnalysisCookingVäxthuseffekt: En följd av global uppvärmning och förhöjda världsmedeltemperaturer. De förväntade hälsoeffekterna av denna långsamt pågående klimatförändring är en ökning incidensen av luftvägssjukdomar, vattenburna och vektorburna sjukdomar.Elnät: Ett system av ledningar för spridning av elektricitet. Syn. elektriskt ledningsnät.Bioreaktorer: Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.Avfallshantering, vätskaGrafit: Ett mineral som utgör en av de fyra allotropa formerna av kol och en polymorf av diamant. Grafit har hexagonal kristallstruktur och är mycket mjuk, medan diamant har kubisk struktur och är det hårdaste av alla mineral. Luftförorening, inomhus: Förorening av inomhusluft.KatastroferIndustri: De samlade produktiva företagen inom ett visst område, som t ex bilindustrin, stålindustrin, livsmedelsindustrin. Hit räknas även ägarförhållanden och drift och skötsel av företag, fabriker osv.Yrkesmässig exponeringBiomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.UtrustningsdesignElektrokemi: Läran om kemiska förändringar till följd av elektrisk påverkan och elektrisk aktivitet till följd av kemiska förändringar.Anaerobios: En livsmiljö utan syrgas.Elektrontransport: En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.Frankrike: Republik i Västeuropa, gränsande till Atlanten, Engelska kanalen, Medelhavet, Belgien, Tyskland, Italien, Spanien, Schweiz, Luxemburg, Andorra och Monaco. Landets yta är 545 630 km2, och folkmängden uppgår till drygt 60 miljoner invånare (2003). Huvudstad är Paris.Biologisk nedbrytning: En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.YrkessjukdomarVäte: Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).Koldioxid: En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.