Sammanfattande benämning på ordningen Anguilliformes, bestående av rovgiriga, ormliknande benfiskar. Den i Nordatlanten och i svenska vatten vanligaste ålen är Anguilla anguilla. Syn. ålfiskar.

Liten, långsträckt korallö i östra Karibiska havet, lydande under England. Ytan är 91 km2.

Säckar eller utrymmen med tunna väggar som utgör en del av andningssystemet hos fåglar, fiskar, insekter och däggdjur.

En stor familj nematoder tillhörande underordningen Camallanina. Organismerna har en svagt utvecklad munhåla och rudimentär matstrupe och tarm.

Ett släkte fiskar inom familjen Gymnotiformes, vilka har förmåga att alstra elektriska urladdningar som kan paralysera andra fiskar och byten. Arten E. electricus är mer känd som elektrisk ål (fast den inte är en egentlig ål).

I en enda mening: 'Gälar' är ett medicinskt terminologi som refererar till de två strukturerna i halsen hos ryggradsdjur, inklusive människor, som spelar en central roll i andningsprocessen genom att tillåta syre- och kolmonoxidutbyte. De två gälarna hos människor kallas lungornas blodkärlsystem, där syrerik blod från kroppen cirkulerar för att fyllas på med syre och avge kolmonoxid innan det återförs tillbaka till hjärtat och cirkulerar i resten av kroppen.

Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.