Infektionssjukdomar som t ex meningit, diarré och luftvägsinfektioner, orsakade av echovirus.
En art av Enterovirus som ger infektion hos människor och som omfattar 36 kända serotyper. Arten utgörs av samtliga echovirus och ett fåtal coxsackievirus, däribland alla som tidigare gick under benämningen coxsackievirus B.
En art av Enterovirus som har samband med epidemier av aseptisk meningit.
En art av Enterovirus som gett upphov till epidemier av aseptisk meningit hos barn och vuxna.
Ett syndrom kännetecknat av huvudvärk, nackstelhet, svag feber och lymfocytisk pleocytos i cerebrospinalvätskan trots avsaknad av patogena bakterier. Den vanligaste orsaken är virusmeningit, men även mykoplasma- och rickettsiainfektioner, diagostiska eller terapeutiska förfaranden, tumörer, sepsishärdar eller andra tillstånd kan ge upphov till syndromet.
Ett släkte av familjen Picornaviridae, vars medlemmar framförallt återfinns i mag-tarmkanalen hos ett stort antal värdorganismer. Släktet innehåller många arter, och nya medlemmar får benämningen "humant enterovirus" och en löpande numrering.
Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
Virusinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet. Togaviridae, Flaviviridae, Rubella/Bunyaviridae, Orbivirus, Picornaviridae, Orthomyxoviridae, Rhabdoviridae, Arenaviridae, Herpesviridae, Adenoviridae, JC-virus och Retroviridae kan alla ge upphov till denna typ av hjärnhinneinflammation. Till kliniska tecken hör feber, huvudvärk, nacksmärtor, kräkningar, ljuskänslighet och tecken på hjärnhinneretning.