"Dry powder inhalers (DPIs) are medical devices used to administer medication in the form of dry powder to the lungs of a patient, typically for the treatment of respiratory diseases such as asthma and COPD."

I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.

En medicinsk sprayapparat är ett förarlöst eller tryckdriven doseringshjälpmedel som används för att leverera en precis mängd läkemedel i form av en aerosol, som kan inandas via näsa eller mun. Sprayapparater används vanligtvis för att behandla luftvägsrelaterade tillstånd, såsom astma, allergier och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). De är kända för sin enkelhet, snabbhet och effektivitet i läkemedelsdistribution.

Medicinska anordningar för dosering av mediciner i rätt mängd för inandning. De består vanligtvis av små aerosoltuber i plastbehållare. När man trycker på ventilen frigörs en kalibrerad mängd medicin.

Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

Medel som får luftrören att utvidga sig.

En rad kolväten innehållande såväl klor som fluor. Dessa har använts som kylmedia, drivgas, skumbildare, lösningsmedel och brandsläckningsmedel. Då de visat sig reducera ozonlagret i stratosfären har de förbjudits inom många tidigare användningsområden. Välkända varianter är de s k freonerna. Syn. CFC.

En glukokortikoid för behandling av astma, vissa hudåkommor och allergisk rinit.

Drivgaser. Komprimerade gaser eller ångor i en behållare, vilka för med sig andra ämnen ur behållaren när de under tryck passerar öppen ventil. De används för kosmetika, rengöringsmedel, färgspray osv . De kan bestå av t ex butan, koldioxid, kväve och propan.

I en enkel medicinsk definition, är pregnediol en form av gestagen eller progestagen som produceras naturligt i kroppen under graviditet. Det är ett av de steroidhormoner som bildas när progesteron bryts ned och har en viktig roll i att underhålla och stödja graviditeten, framförallt genom att förbereda livmodern (endometriet) för att möjliggöra inplantning av befruktade äggcell (blastocyst). Pregnediol är också känt för att ha en diuretisk effekt, det vill säga att det hjälper till att öka urinproduktionen och på så sätt minskar vattenansamlingar i kroppen.

Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.

En antiinflammatorisk, syntetisk glukokortikoid. Den används lokalt som antiinflammatoriskt medel och som aerosol för behandling av astma.

"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.

Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.

Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.

Läkemedel för behandling av astma.

Terbutaline är ett kortverkande bronkiolidatoriskt medel som används för att lindra andningssvårigheter orsakade av astma, hjertluffbesvär och annan obstruktiv lungsjukdom. Terbutalin verkar genom att relaxera musklerna i luftrörens väggar, vilket ökar luftflödet till lungorna och underlättar andningen.

Aminalkoholer innehållande etanolamingruppen (-NH2CH2CHOH) och derivat därav.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller fler väteatomer ersatts av fluor. Hit hör t ex freoner (klor-fluorkarboner; "CFC").

Terapeutisk ekvivalens är ett begrepp inom farmakologi och klinisk forskning som används för att beskriva två eller flera läkemedel som innehåller samma aktiva substans och ger liknande farmakokinetiska och farmakodynamiska effekter vid samma dos. Detta betyder att de är lika effektiva och säkra i behandlingen av en viss sjukdom eller tillstånd.

En grupp industriellt viktiga kemiska föreningar, som erhålls genom klorering av bensen, och som i sin tur utgör utgångsmaterial för andra industriellt framställda produkter.

System för distribution av läkemedel i kroppen till målområden för den farmakologiska verkan. Systemen baseras på teknik för läkemedelsberedning, administrationsvägar, val av målområden och hänsynstagande till metabolism och toxicitet.

Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.

En medicinsk pregnancybetingelse (pregnancy complication) är ett tillstånd eller ett sjukdomsförlopp som uppstår under graviditet och som kan ha negativ påverkan på moderns hälsa, fostrets hälsa eller bådas. Det kan vara förutsägbara eller oväntade komplikationer och de kan variera från milda till allvarliga. Exempel på pregnancybetingelser inkluderar preeklampsi, diabetes under graviditet (gestationsdiabetes), fetma under graviditet, för tidig födsel, missfall, infectioner under graviditet och kromosomala avvikelser hos fostret.

Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.

Den maximala mängden luft som kan inhaleras efter en normal utandning. Den utgör summan av andetagsvolymen och inandningsreservvolymen. En vanlig förkortning är IC.

En disackarid av glukos och galaktos i mjölk från människor och kor.

Vanligtvis inerta ämnen som sätts till ett preparat för att ge lämplig konsistens. Det kan vara fråga om bindemedel, matrix, bassubstans eller spädningsmedel i piller, krämer, salvor osv. Syn. konstituenter.

Ett sjukdomstillstånd med diffusa och irreversibla luftflödeshinder. Underordnade typer av KOL är kronisk bronkit och lungemfysem.

Sammansättning, blandning och tillverkning av ett läkemedel.

Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.

Hårda eller mjuka, lösliga behållare för medicindoser, vanligen avsedda att sväljas.

Alkoholer som erhålls från arylradikalen (C6H5CH2-) och definieras som C6H5CH2OH. Hit hör också derivat med någon substitution på bensenringen.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

Adrenergic beta-2 receptor agonists are a class of medications that selectively bind to and stimulate beta-2 adrenergic receptors, which are found in various tissues throughout the body, including the lungs, blood vessels, and skeletal muscles. These agents activate intracellular signaling pathways that lead to smooth muscle relaxation, bronchodilation, vasodilation, and increased heart rate. They are primarily used to treat respiratory conditions such as asthma and chronic obstructive pulmonary disease (COPD) by relaxing the airway muscles and improving breathing. Examples of adrenergic beta-2 receptor agonists include albuterol, terbutaline, and salmeterol.

Ett Skopolaminderivat är en substans som har utvecklats från den naturliga alkaloiden Skopolamin, vilken härstammar från diverse Nightshade-växter (Solanaceae). Skopolamin används inom medicinen som ett antikolinergt medel och är känt för sin amnesi-inducerande effekt. Skopolaminderivat har liknande farmakologiska egenskaper som moderföreningen, men kan ha modifierade farmakokinetiska eller farmakodynamiska profiler för att optimera dess terapeutiska potential och minska biverkningar.

Topputandningsflöde, eller cardiac output, är ett mått på hur mycket blod pumpas ut från hjärtat per minut och beräknas som produkten av hjärtminutvolymen (HMV) och hjärtfrekvensen (HR). Det kan användas som en indikator på hjärtats funktion och kroppens syresättning.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Derivat av steroiden androstan med två dubbelbindningar var som helst på vilken ring som helst.

Preparatformer bestående av något transportmedium i förening med ett läkemedel för förbättrad distribution i kroppen och förstärkt effekt av läkemedlet. Läkemedelsbärare används för läkemedelsadministration i system för kontrollerad (fördröjd) frisättning, för att förlänga läkemedelsverkan och minska läkemedelsmetabolism och toxicitet. Bärare används också för att förstärka administrationseffekten i målområdena för den farmakologiska verkan. Liposomer, albuminmikrokulor, lösliga, syntetiska polymerer, DNA-komplex, protein-läkemedelskonjugat och bärarerytrocyter, bl a, har använts som nedbrytbara läkemedelsbärare.

Inandning.

Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

En rad olika behållare att användas tillsammans med inhalationsdoserare. Deras uppgift är att hålla inhalationspreparatet och underlätta för patienten att andas in den bestämda dosen.

'Andningsvård' (ventilatorbehandling) refererar till den mekaniska ventilation som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en patient med nedsatt lungfunktion, ofta orsakad av sjukdom, skada eller narkos. Den innebär att luft och syre levereras till lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett maskineri som reglerar trycket, volymen och frekvensen på andningen.

Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.

Enskilda preparat som innehåller ett eller flera aktiva medel för samtidig administrering som fast dosblandning. Begreppet skall särskiljas från kombinationsterapi, som innebär att två eller flera läkemedel ges var för sig för att en kombinerad effekt skall erhållas.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Andningsstimulerande medel, även kända som respiratoriska stimulanter, är en grupp av läkemedel som verkar genom att öka aktiviteten i andningscentrum i hjärnan eller att höja sensitiviteten till lägre syre- och högre dioxidhalter i blodet, vilket resulterar i en ökad andningsfrekvens och djup. Dessa medel används vanligtvis för att behandla andningsdepression orsakad av överdosering av narkotika eller andra läkemedel, som wellbarbital, eller vid akut respiratorisk insufficiens.

Avfuktning eller torkning av någon substans (kemikalie, livsmedel, vävnad osv).

"Pulverdiffraction" är ett begrepp inom röntgenkristallografi, som refererar till en teknik där ett pulverisat (jämnt malet) kristallint material bestrålas med röntgenstrålning. När röntgenstrålningen träffar de små kristallbitarna i pulvret, sker diffraction (svårbunden brytning) av strålningen, vilket ger upphov till en diffractionmönstring som kan användas för att avgöra materialets kristallstruktur. Detta är en viktig teknik inom materialvetenskapen och läkemedelsforskningen för att bestämma kristallstrukturen hos okända ämnen eller kontrollera kvaliteten på kristaller i ett preparat.

En muskarinantagonist som är strukturellt besläktad med atropin, men som anses säkrare och mer effektiv vid inandning. Medlet används mot olika luftrörssjukdomar, rinit, och som antiarytmikum.

En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.

En adrenerg beta-2-agonist med luftrörsvidgande egenskaper.