Drosophila: Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.Drosophilaproteiner: Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.Drosophila melanogaster: En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.Genmanipulerade djur: Djur, vars genom förändrats med hjälp av genteknik, eller deras avkomma.Insektproteiner: Proteiner hos någon insektsart.Larv: Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.VingeEmbryo, icke-däggdjur: Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.Reglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Fotoreceptorerceller, ryggradslösa djur: Celler hos ryggradslösa djur som är specialiserade på att känna av ljus och mörker och förmedla dessa intryck i det centrala nervsystemet.Insektshormoner: Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.PuppAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.TranskriptionsfaktorerBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Genom, insektEyeFenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Kroppsutformning: Kroppsformen som den kommer till uttryck genom den genetiska kontrollen. Kluster av homeotiska gener kontrollerar kroppsdispositionens och kroppsdelarnas morfologi. Olika kroppsmönster kan uppstå till följd av förändringar i genantal, genreglering eller genfunktion. Ett begrepp inom evolutionsgenetik. (Se Nature 376(1995):nr 6540:479-485)OogenesisSekvenshomologi, aminosyraDödsgener: Gener som ger upphov till för tidig död hos en organism. Dominanta dödsgener tar dör på heterozygoter, medan recessiva dödsgener tar död på enbart homozygoter.Genetisk korsningMorfogenes: Utvecklingen av anatomiska strukturer i formandet av en- eller flercelliga organismer. Morfogenesen leder till formförändringar av en del av, delar av eller hela organismen.Wnt1-proteinDNA-bindande proteiner: Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.Homeodomänproteiner: Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.SignalomvandlingKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Ekdyson: Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter.Svampkroppar: Framträdande nervcellslober som finns hos ringmaskar och alla leddjur utom kräftdjur. De tros ha med luktsinnet och luktminnet att göra, och de tycks särskilt utvecklade hos kackerlackor och bin.CellkärneproteinerGroddskiva: Ett enkelt lager av celler som uppstått genom klyvning av det befruktade ägget och som bildar blastulans yttre cellskikt.Kromosomer: I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.SinnesorganGenkartläggning: Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.Metamorfos, biologisk: Genomgripande fysisk förvandling under levande organismers utveckling från omogna stadier till vuxenstadier, som t ex grodyngel till grodor och larver till fjärilar.In situ-hybridisering: Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.NotchreceptorerNervsystemetChromosomes, InsectFettkropp: Näringsförråd av fettvävnad hos ffa insekter och groddjur.Gener, homeobox: Väl bevarade DNA-sekvenser som identifierats i specifika gentranskript som spänner från bananfluga (Drosophila melanogaster) till mus och människa. Homeobaxgener är delvis ansvariga för produktion av DNA-bindande proteiner med en genom evolutionen bevarad sekvens av ca 60 enheter (homeodomänproteiner).Omflyttningsbara DNA-segment: Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.X-kromosomRNA-interferensEvolution, molekylär: Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.Alleler: Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.Transkription, genetiskRepressorproteinerSekvensinpassningArtsspecificitetHemocyter: Alla typer av blodceller, särskilt hos ryggradslösa djur.DNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).Membranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.TransgenerBevarad sekvens: En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.Armadillo Domain ProteinsOptisk lob, icke-däggdjurModeller, genetiska: Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.Centrala nervsystemet: Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.Malpighiska kanaler: Smala, rör- eller hårlikande avföringsstrukturer hos insekter. De utgår från tarmkanalen mellan mittkroppen (mesenteron) och bakkroppen (proctodeum).SpottkörtlarRNA, budbärarNervvävnadsproteinerImaginal DiscsEye ProteinsCompound Eye, ArthropodFylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurEkdysteron: Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter. Ekdysteron är 20-hydroxiderivatet av ekdyson.Uppvaktning: Attraktionsbeteende utlöst av den ömsesidiga dragningskraften mellan individer av motsatt kön. Syn. parningslek; spel.Eye Color: Färgen på ögats iris (regnbågshinna).DNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.LivslängdKönsceller: Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.Heterokromatin: Den del av kromosommaterialet som förblir komprimerad och inte ingår i transkriptionsaktiviteten under interfasen.Biological EvolutionFruktsamhet: Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Sexuellt beteende hos djurCellpolaritet: Orientering av intracellulära strukturer i förhållande till plasmamembranets apikala (polära) och laterala (sido-)områden. I polariserade celler måste proteiner ledas från Golgiapparaten till rätt dom än, eftersom täta kontaktytor hindrar proteiner från att vandra mellan de två områdena.NervcellerNeuropeptiderOvaryDjurs flyktVäxtregulatorer, insekt: Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.Sekvenshomologi, nukleinsyraProteinbindningProteinstruktur, tertiärFörstärkare, genetiska: Cis-verkande DNA-sekvenser med förmåga att öka geners transkriptionskapacitet. Förstärkarna verkar vanligtvis både uppströms och nedströms och på olika avstånd från en promoter.Rekombinanta fusionsproteinerMultigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.RetroelementMutagenes: Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.Mitos: En delning av cellkärnan, vid vilken de båda nya kärnorna vanligtvis får en kromosomuppsättning som är identisk med den hos artens somatiska celler.DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.Selection, GeneticMosaicism: Förekomst hos en individ av två eller fler cellpopulationer med olika kromosomuppsättningar, härstammande från en enda zygot, i motsats till chimärism, där de olika cellpopulationerna kommer från mer än en zygot.Antennapedia Homeodomain ProteinGrönfluorescerande proteiner: Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.Variation (Genetics)BröstkorgDoskompensation, genetisk: En genetisk reglermekanism för utjämning av fenotyputtrycket av särdrag som bestäms av X-kromosomens gener, så att de kommer till samma uttryck hos XY (han) och XX (hon).Cellkärna: En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.bHLH-proteinerLukt: Förnimmelse av dofter.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Test för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.RestriktionskartläggningImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Frizzled ReceptorsTransaktivatorerDNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Genuppsättning: En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNACelldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.Hedgehog ProteinsCellinjeChromosome InversionPeriod Circadian ProteinsPolytene ChromosomesNeuromuskulär förbindelseY-kromosomPromotorregioner, genetikHuvudZinkfingrarPolycomb Repressive Complex 1Homozygot: En individ vars båda alleler på en given genplats är identiska.Könskromosomer: De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.Meios: Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.Epistasi: En form av genetisk motverkan som innebär att en gen hindrar andra icke-alleler att uttrycka sin fenotyp. Gener, vars uttryck ändras av icke-alleler, sägs vara hypostatiska eller uppvisa hypostasi.OocyterEmbryonal anatomi: De anatomiska strukturer som utgör en organism under dess tidiga utvecklingsstadier.Alkoholdehydrogenas: Ett enzym som reversibelt katalyserar slutsteget i alkoholjäsning genom reduktion av aldehyd till alkohol. När det gäller etanol, så reduceras acetaldehyd till etanol i närvaro av NADH och väte. Enzym et är ett zinkprotein med verkan på primära och sekundära alkoholer hemiacetaler. EC 1.1.1.1.Kromosomala proteiner av icke-histontyp: Nukleoproteiner som i motsats till histoner är syralösliga. De spelar en roll i kromosomernas funktioner; de binder, t ex, selektivt till DNA, stimulerar transkription, vilket leder till vävnadsspecif ik RNA-syntes, och genomgår specifika förändringar som svar på olika hormoner eller växtmitogener.Dygnsrytm: Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.Fushi tarazu-transkriptionsfaktorerDjurs beteende: Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.RNARekombination, genetiskNervcellsutskott: Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.Introner: Gensekvenser i DNA-strängen som är belägna mellan exoner. De transkriberas tillsammans med exonerna och avlägsnas från det primära gentranskriptet genom RNA-splitsning så att moget RNA blir kvar. Några introner kodar för separata gener.NeuropilHemolymf: Den näringsdistribuerande, blod/lymfliknande vätskan hos några ryggradslösa djur.JanuskinaserBärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.OvumEukromatin: Kromosomområden som inte är så tätpackade och som är lättare tillgängliga för RNA-polymeraser än heterokromatin. De ger även en differentierad färgning i kromosombandpreparat.Kromatin: Den substans som kromosomerna består av. Den utgörs av DNA, histoner och icke-histonproteiner, vilka återfinns i cellkärnan.Etylmetansulfonat: Ett tumörmedel med alkylerande egenskaper. Det verkar även mutagent genom att skada DNA och används experimentellt för detta ändamål.Rapportörgener: Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.ProteinerEgg Proteins: Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.Extremiteter: Kroppens lemmar.Protein-serin-treoninkinaserCellhärkomst: Cellers utvecklingshistoria som den kan följas från den första delnningen av embryots ursprungliga cell eller celler.Muskler: Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.Mikrotubuli: Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.STAT-transkriptionsfaktorerTransformation, genetiskKassettmutagenes: Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.RNA-Induced Silencing ComplexCellytereceptorerRyggradsdjurFluorescensmikroskopi: Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.Perifera nervsystemetTriboliumLuktnervbanor: Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.Cellcykelproteiner: Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.Genkomponenter: De olika delar av gensekvensen som ansvarar för genernas olika funktioner.Embryoutveckling: Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.Mesoderm: Det mellersta germinallagret i ett embryo. Det härrör från tre pariga mesenkymaggregat längs neuralröret.Alternativ splitsning: Bildande av multipla proteinisoformer utifrån en enda gen. Alternativ splitsning innefattar sammanfogning av icke-konsekutiva exoner under tillkomsten av några, men inte alla, av genens transkript. En viss exon kan sålunda förenas med vilken som helst av flera andra exoner för att bilda budbärar-RNA. De alternativa formerna producerar proteiner som har en gemensam del och en avvikande del.Hybridisering: Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.Lukter: De flyktiga delar av ämnen som uppfattas av luktsinnet.Dominanta gener: Gener som återspeglas hos fenotypen såväl i det homozygota som heterozygota tillståndet.Djurens anatomi: Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.Ektoderm: Det yttre groddbladet (blastulalagret) hos embryot.Intracellulära signalpeptider och -proteiner: Proteiner och peptider som deltar i signalöverföringen inuti cellen. Dessa omfattar peptider och proteiner som reglerar transkriptionsfaktorernas verksamhet och cellulära förlopp till följd av svar på signaler från cellytereceptorer. De intracellulära signalpeptiderna och -proteinerna kan utgöra en del av en enzymatisk signalkaskad, eller verka genom att binda till och modifiera verkan av andra signalfaktorer.Blotting, Northern: Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.Suppression, genetiskProteinisoformerStamcellerNeurogliaDopadekarboxylas: Ett aromatiskt L-aminosyradekarboxylas, som är ansvarigt för omvandlingen av dopa till dopamin. Det har klinisk betydelse vid behandling av Parkinsons sjukdom. EC 4.1.1.28.Histoner: Små kromosomproteiner (ca 12-20 kD) med öppen, oveckad struktur och kopplade till cellkärnors DNA med jonbindning. Klassificeringen i olika typer (histon I, histon II osv) är baserad på mängdförhållandet mellan arginin och lysin i var och en av typerna.SpermiebildningEkdysteroider: Steroid som utlöser hudömsning hos insekter. Ekdysteroiderna omfattar insekternas egna hormoner ekdyson och ekdysteron, samt de ömsande hormoner som finns i växter, fytoekdysteroider. Fytoekdysteroider är naturliga insektsmedel.SpermatocyterWolbachiaNukleinsyrahybridiseringCytoplasma: Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.TemperaturSpindle ApparatusOrganspecificitetDiptera: En ordning (Tvåvingar) inom klassen Insecta med ca 120 000 arter. När de har vingar har de två, vilket skiljer dem från andra såkallade flugor, medan haltererna (svängkolvarna; rudimentära bakvingar) skiljer Diptera från andra insekter med ett vingpar. Ordningen omfattar familjerna Calliphoridae, Oestridae, Phoridae, Sarcophagidae, Scatophagidae, Sciaridae, Simuliidae (knott), Tabanidae (bromsar), Therevidae, Tipulidae (harkrankar), Trichoceridae (vintermyggor), Chironomidae (fjädermyggor), Cecidomydidae (gallmyggor), Trypetidae, Ceratopogonidae, Chironomidae, Culicidae (stickmyggor), Drosophilidae (bananflugor), Glossinidae, Bombyliidae (svävflugor), Muscidae (flugor), Syrphidae (blomflugor), Tephritidae (borrflugor) och Psychodidae.Konfokal mikroskopi: En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.Caenorhabditis elegans: En nematodart som ofta används för biologiska, biokemiska och genetiska studier.