Dexametason: En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).Glukokortikoider: En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.Antiinflammatoriska medel: Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.Glukokortikoidreceptorer: Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.Antiemetika: Läkemedel mot illamående och kräkningar. De har en rad verkningsmekanismer. Några verkar på medullära centra, medan andra påverkar de perifera receptorerna.Mifepriston: En antagonist mot progesteron- och glukokortikoidhormoner. Dess hämning av progesteron utlöser blödning under lutealfasen och under tidig graviditet genom att frisätta endogena prostaglandiner från endometriet eller decidua. Som glukokortikoidreceptorantagonist har medlet använts för behandling av överproduktion av kortisol hos patienter med icke-hypofysärt Cushings syndrom.Kräkning: Utstötning av maginnehållet genom munnen.HydrokortisonTalidomidRNA, budbärarOndansetronMultipelt myelomCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Adrenalektomi: Avlägsnande av en eller båda binjurarna.Granisetron: En serotoninreceptorantagonist (5HT-3-selektiv receptor) som använts mot illamående och kräkning hos cancerpatienter som genomgår kemoterapibehandling.Illamående: En oroskänsla i magen, ofta i förening med behov att kräkas. Vanliga orsaker är påbörjad graviditet. sjö- och åksjuka, emotionell påfrestning, svår smärta, matförgiftning och olika enterovirusinfektioner.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Adrenokortikotropiskt hormon: Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.Bordihydroxider: Oorganiska eller organiska föreningar som innehåller basstrukturen RB(OH)2.Metoklopramid: En dopamin D2-antagonist som används mot kräkningar.PyrazinerLäkemedelsterapi, kombinerad: Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.EnzyminduktionAnnexin A1: Ett protein i annexinfamiljen som samspelar med lipider och steroider.Cykloheximid: Antibiotikum som isolerats från streptomycinproducerande stammar av Streptomyces griseus. Det verkar genom att hämma elongering under proteinsyntesen.TidsfaktorerPostoperativ illamående och kräkningLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Cushings syndrom: Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.CellinjeRåttor, Sprague-DawleyHormonblockerare: Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.Råttor, WistarKombinationsterapi med cellgifter: Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.Dubbelblindmetod: Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.SteroidreceptorerTyrosintransaminasKrupp: Ett sjukdomstillstånd kännetecknat av djup, ljudlig hosta, heshet och ihållande, väsande andning, och orsakat av allergi, främmande föremål, infektion eller tumör.Läkemedelstillförselschema: Tidsschema för administrering av läkemedel i syfte att uppnå optimal effekt och bekvämlighet.BehandlingsresultatRåttor, inavlade stammarKortikosteron: En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.Transkription, genetiskKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Interleukin-1: En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.Insulin: Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.Betametason: En glukokortikoid som kan ges oralt, parenteralt, lokalt (även som injektion) eller som inhalationsmedel vid behandling av olika sjukdomstillstånd som kräver kortikosteroider. Frånvaron av mineralokor tikoida egenskaper gör betametason särskilt lämpligt för behandling av hjärnödem och medfödd adrenal hyperplasi.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.