Deferoxamin: Ett naturligt ämne som isolerats från Streptomyces pilosus. Det bildar järnkomplex och används som keleringsmedel, särskilt i form av mesylat.Kelatkomplexbildare, järn: Organiska föreningar som bildar två eller fler bindningar till järnjoner. Så fort kopplingen ägt rum kallas det bildade komplexet för ett kelat. Den järnbindande porfyringruppen hos hemoglobin utgör ett exempel på metallkelat i biologiska system.PyridonerKelatterapi: Behandling av tungmetallsförgiftning med preparat som avskiljer metallen från organ och vävnader och binder den i en ringstruktur i en ny förening som kan elimineras ur kroppen.Järnöverskott: För stor ansamling av järn i kroppen till följd av onormalt hög absorption av järn från tarmarna eller parenteral tillförsel. Tillståndet kan bero på idiopatisk hemokromatos, överdrivet stort intag av järn, kronisk alkoholism, vissa typer av behandlingsresistent anemi eller transfusionshemosideros.beta-talassemiJärn: Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.SideroforerSiderosMotgifter: Medel som motverkar eller neutraliserar gifter.Bensoater: Salter och estrar av bensoesyra med antibakteriella och svampdödande egenskaper. De används som konserveringsmedel i farmaceutiska preparat, kosmetika och livsmedel.Hydroxider: Oorganiska föreningar som innehåller gruppen OHFria radikaler: Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.Kelatkomplexbildare: Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.Ferritiner: Ett järnhaltigt proteinkomplex som utgörs av en förening av trevärt järn och proteinet apoferritin.Hydroxylgrupp: Den envärdiga radikalen OH. Den har en kraftigt oxiderande förmåga.Hemosideros: Tillstånd med överskott av järn i kroppsvävnaderna, särskilt i levern och det retikuloendoteliala systemet, utan påvisbara vävnadsskador. Benämningen syftar på förekomst av hemosiderin (en blodjärnform) i vävnaden.Cerebralt hematom, traumatiskt: Blödning till hjärnbarken, hjärnbalken (corpus callosum), de basala ganglierna eller den subkortikala vita substansen efter skallskada. Diffus axonskada, hjärnödem och förhöjt intrakraniellt tryck för ekommer ofta i detta sammanhang. Relativt vanliga kliniska tecken är krampanfall, afasi, synrubbningar, rörelsestörningar, förlamning och koma.TriazolerVäteperoxid: Ett kraftigt oxiderande medel som används i vattenlösning som mogningsmedel, blekmedel och lokalt/topikalt desinfektionsmedel. Det är förhållandevis instabilt, och lösningar bryts ned med tiden om de inte stabiliseras med acetanilid eller liknande organiska ämnen.Järnradioisotoper: Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.BlodtransfusionJärn-dextrankomplex: Ett komplex av ferrioxihydroxid och dextraner på 5000 till 7000 dalton i viskös lösning med 50 mg/ml järn. Lösningen ges parenteralt och används mot järnbrist.TransferrinRenhållare, fria radikalerFerriföreningar: Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.Hydroxyethyl Starch DerivativesTalassemiBehandlingsmetoderAluminium: Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.Cebus: Ett släkte av familjen Cebidae, underfamiljen Cebinae, bestående av fyra arter indelade i två grupper, med och utan tofs. Cebus apella har hårtofsar ovanför ögonen och på sidan av huvudet. De övriga a rterna (C. capucinus, C. nigrivultatus och C. albifrons) saknar tofsar. De lever alla i skogarna i Syd- och Mellanamerika.Mimosin: 3-hydroxi-4-oxo-1(4H)-pyridinalanin. Ett alaninsubstituerat pyridinderivat med antitumöregenskaper som isolerats från Leucena glauca (blyertsträd).Transferrinreceptorer2,2`-dipyridyl: alfa,alfa-dipyridyl. Används som reagens för bestämning av järn.Katalas: Ett oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av väteperoxid till vatten och syre. Det finns i många djurceller. Brist på enzymet leder till akatalasemi. EC 1.11.1.6.OxidanterReaktiva syreradikalerFerroföreningar: Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.