Däggdjur
Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
Marsupialia
Molekylsekvensdata
Biological Evolution
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Pinnipedia
Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).
Reptiler
Reptiler är en klad (biologisk grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner, samt utdöda grupper som dinosaurier och flygödlor. De kännetecknas bland annat av torr, hud utan fjäll eller fjädrar, ett komplext hjärta med tre kamrar, lungor för andning och ägg som kläcks på land.
Cetacea
Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.
Aminosyrasekvens
Näbbmöss
Insektätare
En ordning av insektsätande däggdjur, omfattande bl a mullvadar, näbbmöss, igelkottar och tanrekar (Madagaskarigelkottar).
Fåglar
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Fossiler
Ryggradsdjur
Seals, Earless
'Earless Seals', även kända som "Öronslösa Sälar" på svenska, är en gemensam benämning för två familjer inom underordningen Pinnipedia, d v s sjölejon och munksäler. De skiljer sig från andra sälar genom att de saknar yttre öron, istället har de små öronöppningar som sitter nära huvudet. Exempel på arter inom dessa familjer är sjöelefanter och kapare.
Bassekvens
Artiodactyla
Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).
Echidna
Ett äggläggande, piggsvinsliknande kloakdjur (Monotremata) med lång, smal nos. Det finns i Australien, Tasmanien och Nya Guinea och lever av myror. Med sina kraftiga klor gräver det lätt ned sig i jorden.
Delfiner
Däggdjur tillhörande familjerna Delphinidae (havsdelfiner), Iniidae, Lipotidae, Pontoporiidae och Platanistidae (sötvattendelfiner, floddelfiner). Det generella namnet delfin används för små valar (Cetacea) med spetsig eller näbbliknande nos och strömlinjeformad kropp, medan tumlare är små valar med trubbig nos och mer kompakt kroppsform. Delfinerna är de mest lättrörliga och snabbaste av valdjuren, med anmärkningsvärd gruppkoordinationsförmåga.
Monotremata
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Biologisk utplåning
"Biologisk utplåning" refererar till den process där en population eller art minskar så mycket i antal att de inte längre kan återställa sig själva, vilket leder till deras utdöende i naturen. Detta kan orsakas av en rad faktorer som habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering och konkurrens med invasiva arter. Biologisk utplåning är ett allvarligt miljöproblem eftersom det kan leda till en avsevärd minskning i biologisk mångfald och påverka ekosystemens funktioner och tjänster negativt.
Macropodidae
Djur, vilda
Sciuridae
I medicinsk kontext er 'Sciuridae' ikke en relevant begreb, da det primært refererer til en familie af gnavere, der inkluderer egern og flyvende egern. Disse dyr har normalt ingen direkte relevans for medicin eller sundhedsrelaterede emner. Derfor er der ikke en medicinsk definition for 'Sciuridae'.
Pungråttor
En pungråtta är ett marsupialdjur inom familjen vanliga pungråttor (Pseudocheiridae), som kännetecknas av en robust kropp, en yvig svans och en speciell tumme anpassad för att klättra i träd.
Fladdermöss
En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.
Vintersömn
Tanduppsättning
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
Genuppsättning
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
Bevarad sekvens
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
Paleodontologi
Paleodontologi är ett ämnesområde inom arkeologi och antropologi som handlar om studiet av fossila tänder och mundhålor hos utdöda djur och människor. Det inkluderar analys av deras struktur, skada, funktion, tillväxt och diet baserat på tandsediment och andra relaterade bevis. Paleodontologi ger viktig information om evolution, utveckling, migration, livsstil och hälsostatus hos utdöda arter, inklusive människan.
Arvicolinae
Arvicolinae är en underfamilj inom den biologiska familjen Cricetidae, som primärt består av gnagare som lever i norra halvklotets högre breddgrader. Denna grupp innefattar arter som vanligtvis kallas sorkar, hamstrar och lämlar. Arvicolinae-medlemmar är kända för sin snabba reproduktion och deras betydelse i ekosystemen där de lever, eftersom de utgör en viktig föda för många andra djur. De flesta arterna inom denna underfamilj lever i underjordiska bon som de bygger själva och har en kort svans eller ingen alls.
Primater
"Primater" är ett taxonomiskt begrepp inom zoologin och refererar till en grupp av däggdjur som tillhör ordningen Primates. Detta inkluderar arter såsom människor, apor, gibboner, lemurer och lavar. Kännetecknande drag för primater är bland annat att de oftast har en upprätt kroppsställning, ett relativt stort hjärnvolym jämfört med andra däggdjur, god syn och stor rörlighet i fingrar och tår.
Fiskar
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
Modeller, biologiska
Reglering av genuttryck, utveckling
Sebrafisk
Blindråtta
Lagomorpha
En ordning små däggdjur, omfattande två familjer, Ochotonidae (pipharar) och Leporidae (kaniner och harar). Kroppslängden varierar mellan 125 mm och 750 mm. Harar och kaniner har långa öron och kort svans, medan pipharar har korta, breda öron och saknar svans. Kaniner föds nakna och med slutna ögon och öron. Harar föds med päls och öppna ögon och öron. De är alla växtätare.
Sengångare
En sengångare är en individ som utför automatiska, stereotypa rörelser med extremiteterna under sömnen, vanligtvis under lättare sömnstadier, och som inte har någon funktion eller medveten kontroll över dem.
Kloning, molekylär
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Anatomi, jämförande
DNA-sekvensanalys
Paleontologi
Paleontologia är ett forskningsfält som handlar om studiet av förhistoriska livsformer, baserat på fossila lämningar och spår efter dem. Forskningen innefattar bland annat analys av fossiliserade ben, skelett, växtdelar, spår i sediment och koproliter (fossiliserad avföring), för att få en bättre förståelse om hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år. Paleontologin är ett multidisciplinärt ämne som inkorporerar insikter från geologi, biologi och kemi för att rekonstruera förhistoriska ekosystem och deras evolutionära historia.
Kycklingar
Elefanter
Amfibier
En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.
Sjukdomsreservoarer
X Chromosome Inactivation
X-chromosome inaktivation (XCI) är ett normalt genetiskt mekanismer hos däggdjur, särskilt hos kvinnliga däggdjur (hona), för att kompensera för den extra X-kromosomen de har jämfört med hanarna som bara har en X-kromosom. Genom XCI blir en av de två X-kromosomerna i varje cell inaktiverad, vilket resulterar i att endast ett till hälften av de normala nivåerna av X-kromosomen kodade gener exprimeras. Detta sker genom en process där den inaktiva X-kromosomen konverteras till ett heterokromatiskt tillstånd, vilket gör att genuttrycket från denna kromosom är nedsatt eller avstängt. XCI är en slumpartad händelse, vilket innebär att det i varje cell är lika sannolikt att antingen moderns eller faderns
Flasknosdelfin
En medicinsk definition av 'Flasknosdelfin' (latin: Phocoena sinus) är en akut hotad art av delfiner som är endemisk för Californiaviken i Mexiko. Denna art kännetecknas av sin unika flaskliknande nos och den är den minsta arten av delfiner i världen, med en genomsnittlig längd på 1,2-1,5 meter och en vikt mellan 35 och 65 kg. Flasknosdelfinen är hotad på grund av habitatförlust, föroreningar, fiskenät som dödar dem och ljudföroreningar från båtar och andra källor som stör deras kommunikation och jakt.
Uttrar
Monodelphis
Ett släkte kortsvansade pungråttor av familjen Didelphidae som lever i Sydamerika, huvudsakligen Brasilien. De är de pungråttor som är sämst anpassade till en trädlevande tillvaro.
Lizards
I en enskild medicinsk kontext kan "lizards" möjligen referera till ett fall av kutan mimicry (hudimitation) där en hudlösa yta på en persons kropp, oftast på grund av ett sjukdomstillstånd eller skada, får ett grovt utseende som liknar en lizards hud. Detta är dock mycket ovanligt och det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner eller användningar av "lizards" i den meningen.
Sjölejon
En medicinsk definition av 'Sjölejon' (Sea Lion) är ett sjömammalsarter som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae). De kännetecknas av sina stora främre flipper som de kan använda för att röra sig på land. Sjölejonen lever huvudsakligen i kustområden och är sociala djur som lever i kolonier. De äter en diet bestående av fiskar och bläckfiskar.
Drosophilaproteiner
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
Didelphis
Ett släkte stora pungråttor i familjen Didelphidae, hemmahörande på den amerikanska kontinenten. Arten Didelphis virginiana är förhärskande i Nordamerika.
DNA, komplementärt
Reglering av genuttryck
Mutation
Mullvadar
Livslängd
Testikel
Biologisk mångfald
Multigenfamilj
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Muridae
En familj av ordningen Rodentia med 250 släkten, inklusive Mus (möss) och Rattus (råttor), av vilka erhålls de laboratorieinavlade stammarna. De 15 underfamiljerna är Sigmodontinae, Cricetinae, Spalacinae, Myospalacinae, Lophiomyinae, Arvicolinae, Platacanthomyinae, Nesomyinae, Otomyinae, Rhizomyinae, Gerbillinae, Dendromurinae, Cricetomyinae, Murinae och Hydromyinae.
RNA, budbärar
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Valar
Dygnsrytm
Bevarande av naturresurser
Phoca
'Phoca' är ett släkte inom familjen sälar (Phocidae) och består av arter som kallas gråsälar. Dessa djur är marina däggdjur som saknar yttre öron och har en kropp formad för att glida genom vattnet. De lever i norra Atlanten, Arktis och Norra ishavet. Phocidae-släktet skiljer sig från andra sälar eftersom de saknar bakben som de kan rota framåt under landgång, istället har de korta extremiteter som är anpassade för att simma i vattnet.
Modeller, genetiska
Fysiologi, jämförande
'Fysiologi, jämförande' refererar till ett forskningsområde inom biologisk vetenskap där man undersöker, jämför och analyserar strukturer, funktioner och processer hos olika levande organismer, däribland djur och människor, med syfte att identifiera likheter och skillnader som kan förklara evolutionära samband och adaptationer.
Förflyttning
Rörelse eller förmåga att röra sig från en plats till en annan. Detta gäller såväl människor, ryggradsdjur eller ryggradslösa djur som mikroorganismer.
Transkriptionsfaktorer
Drosophila melanogaster
Takifugu
Takifugu är ett släkte av blåsfiskar som innehåller flera giftiga arter, däribland den berömda blowfish eller fugu som serveras som en delikatessrätt i japansk kokkonst. Det är emellertid viktigt att notera att endast speciellt utbildade och licensierade kökspersonal tillåts preparera och servera detta maträdjur på grund av dess starkt toxiska organ.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Tand
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Sirenia
Sirenia är en ordning av havslevande däggdjur, även kända som sjöko- eller manaterdjur, som kännetecknas av en spenslig kropp, en horisontell stjärt och en snabel som påminner om en flodhäst. De är herbivorer som lever på havsbotten och äter främst sjögräs. Sirenierna är den enda gruppen av nu levande marina däggdjur som är uteslutande växtätare.
Carnivory
Carnivory är ett dietiskt mönster som innebär att en organism primarily or exclusively consumes flesh, including meat and organs, from animals as their primary source of nutrition. This is in contrast to a herbivorous diet, which consists mainly of plant material. Some carnivores may also consume small amounts of plant material, but the majority of their diet is composed of animal tissue. It's worth noting that there are different types of carnivores, such as obligate carnivores (which require meat to survive) and facultative carnivores (which can survive on a diet of either meat or plants).
Hundar
Caenorhabditis elegans
Gnagarsjukdomar
"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.
Drosophila
Tumlare
I medicinsk kontext, refererar "tumlare" till ett redskap som används under kirurgiska ingrepp för att rengöra och évakuera (ta bort) vätska eller blod från en kropphåla. Det är ofta formad som en slang med en böjlig, utdragen spets som kan nå djupt in i kaviteterna för att avlägsna vätskor och skräp. Tumlare används vanligtvis under operationer i bukhålan, hjärnan och andra kroppscaviteterna för att upprätthålla en rensad och tydlig operationssituation.
Herpestidae
En familj snabba och skarpögda rovdjur (manguster) i Asien och Afrika, vilka lever av gnagare och ormar.
Dykning
Nötkreatur
Sekvenshomologi, nukleinsyra
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Trichechus
'Trichechus' är ett släkte inom familjen sjökoformat (Trichechidae) och ordningen sirendjur (Sirenia). Släktet omfattar tre arter: den amerikanska manaten (*Trichechus manatus*), den afrikanska manaten (*Trichechus senegalensis*) och den amazonmanaten (*Trichechus inunguis*). Dessa är de största nu levande vattenlevande däggdjuren som uteslutande lever på växtföda. De kännetecknas av en robust kropp, simhud mellan tårna och ett huvud utan nos. Manater är intelligenta djur med en social hierarki och komplexa kommunikationsmönster.
Murinae
En underfamilj av familjen Muridae som omfattar Gamla världens möss och råttor.
Tetraodontiformes
Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar, blåsfiskar, paddfiskar och kubbfiskar. Karaktäristiskt för denna ordning är deras komprimerade kroppsform, täta fjäll och ofta giftiga inälvor. Många arter inom Tetraodontiformes har också en speciell muskulatur som möjliggör för dem att svälja föda större än deras egen mun, genom att de kan expandera sin mag. Flera arter är även kända för sin förmåga att blåsa upp sig själva till en stor, klotrund form som en försvarsmekanism mot predatorer.
Geografi
Pälssälar
"Pälssälar" är ett folkligt eller dialektalt uttryck för en sjukdomstillstånd som saknar officiell medicinsk status, men som ofta används informellt för att beskriva en individ som upplever känslor av allmänt illamående, trötthet och muskelvärk efter ha fått en vaccination. Det finns dock inga vetenskapliga bevis som stödjer att vaccinationer orsakar dessa symptom, och de flesta personer upplever endast milda biverkningar efter vaccinering.
Suprachiasmatisk kärna
Embryo, däggdjur
Vomero-nasalis
"Vomero-nasalis" är ett anatomiskt terminus som refererar till något relaterat till både vomeren (en del av ethmoidbenet i skallbasen) och nasalkaviteten (näsan eller näshålan). Det kan exempelvis hänvisa till vomeronasalsorganet, även känt som Jacobson's organ, som är en del av det olfaktoriska systemet hos djur, inklusive människor. Vomeronasalsorganet hjälper till att uppfatta feromoner och andra kemiska signaler från omgivningen.
Anpassning, fysiologisk
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
In situ-hybridisering
Alligatorer och krokodiler
Gendubblering
Processer som förekommer i olika organismer och leder till att enstaka gener dubbleras. Vid dubblering av angränsande gener föreligger en dubblerad sekvens inom de gränser som bestäms av start och stoppsignalerna för ursprungsgenens proteinsyntes, vilket ger till resultat en högre produktion av transkriptionsprodukter och protein. Vid diskret gendubblering hamnar den dubblerade sekvensen utanför start och stoppsignalerna, varvid två oberoende gener med sina genprodukter kommer att föreligga. Gendubblering kan leda till en flergensfamilj, supergener eller pseudogener.
Proteinstruktur, tertiär
Cheirogaleidae
En familj inom ordningen primater, underordningen Strepsirhini (Prosimii), med fem släkten, som alla hör hemma på Madagaskar. Dessa är: Allocebus, Cheirogaleus (dvärglemur), Microcebus (muslemur), Mir za och Phaner.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Selection, Genetic
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Feeding Behavior
Organspecificitet
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Dinosaurier
Endangered Species
En medicinsk definition av 'Endangered Species' är "en art eller population av organismer som är hotad att utrotas i ett visst område eller globalt sett, ofta på grund av mänsklig aktivitet såsom habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar eller överexploatering." Detta begrepp används ofta inom miljömedicin och offentlig hälsa för att betona vikten av att bevara biologisk mångfald och skydda ekosystem som underlättar mänsklig hälsa.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Befolkningstäthet
Befolkningsdynamik
"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Fenotyp
Sebrafiskproteiner
"Sebrafiskproteiner" refererar till proteiner som härstammar från zebrafisken (Danio rerio), ett vanligt modellorganism inom biomedicinsk forskning på grund av sin enkla och snabba reproduktion, genomskinliga embryon och genetiska gemensamheter med människan. Dessa proteiner kan vara involverade i en rad olika cellulära processer och funktioner, inklusive utveckling, differentiering, homeostas och sjukdomsprocesser. Genom att studera Sebrafiskproteiner kan forskare få insikter om motsvarande proteiner hos människan och deras roll i fysiologiska och patofysiologiska processer, vilket kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier.
Pseudogener
I en enkel medicinsk definition, kan 'Pseudogen' definieras som ett icke-funktionellt DNA-segment som liknar en gen, men saknar förmågan att producera ett funktionellt protein på grund av förlust eller ändringar av kodande sekvenser eller regulatoriska element. Dessa segmenter uppstår ofta genom gen duplikation eller retrotransposition, men de har sedan förlorat sin funktion under evolutionärt tryck.
Hjortdjur
En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.
DNA-primrar
Perissodactyla
Perissodactyla är en ordning inom djurklassen däggdjur som innefattar de uddatåiga hovdjuren, vilka kännetecknas av att ha ett ojämnt antal tår på varje fot, med third toe being the largest. Denna ordning omfattar bland andra hästdjur (hästar, zebror och åsnor), tapirer och näsålar (nosflugor). Dessa djur är herbivorer, det vill säga växtätare, och de har en speciell form av matsmältningssystem där maten bearbetas i en lång, spiralformad blindtarm för att utvinna näringsämnen.
Svin
Hästar
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
Sex Determination Processes
"Sex determination processes" refer to the biological and genetic mechanisms that establish the sexual characteristics and reproductive functions of an organism. In humans, this process is determined by the chromosomes an individual inherits at conception. Typically, individuals receive either a combination of XX chromosomes (female) or XY chromosomes (male). These chromosomes contain genes that influence various aspects of sexual development, such as gonadal differentiation, genital formation, and secondary sex characteristics. It is important to note that while biological sex is often categorized as male or female, there are individuals who may be intersex, meaning they have physical or genetic features that do not fit typical definitions of male or female.
Spermier
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.
Naturhistoria
I en enda mening kan "Naturhistoria" definieras som den vetenskapliga studien av djur, växter, mineral och fossil samt deras utveckling, systematik och interaktion i naturen. Den inkluderar också studiet av jordens historia och geologi. Naturhistoria har en stark koppling till biologi, geologi, paleontologi och ekologi.
Mänskliga aktiviteter
Introner
Genuttryck
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Transkription, genetisk
Könskörtlar
De könscellproducerande körtlarna, äggstock och testikel.
Energiomsättning
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
Nervceller
Spermiebildning
Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Ursidae
Allätande rovdjur tillhörande familjen Ursidae. De har kraftiga kroppar med relativt korta ben, men de springer fort och är skickliga simmare och klättrare. Pälsen är tjock, ögon, öron och svans gansk a små. De kraftiga klorna kan inte dras in. I Amerika, Asien och Europa finns sammanlagt sju arter. I kallare klimatområden går björnen i vinteride.
Möss, knockout
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Synteni
I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.
Könsdifferentiering
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Dugong
Ett släkte (sjökor) inom ordningen Sirenia, kännetecknat av skåror i svansen, närvaro av näsben och en långsträckt näshåla, samt stora, pelarformiga tänder utan emalj. Sjökor återfinns ffa längs Indiska oceanens kuster, i Röda havet och i den Malaysiska övärlden. Syn. sjöko.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Exoner
Vävnadsdistribution
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Aging
Seasons
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Period Circadian Proteins
Period Circadian Proteins (PERIOD proteins) refer to a group of proteins that play a crucial role in the regulation of circadian rhythms, which are physical, mental, and behavioral changes that follow a daily cycle. In humans, circadian rhythms regulate sleep-wake cycles, feeding times, hormonal release, and other important bodily functions.
Fotoperiod
Proteinisoformer
En proteinisoform är en variant av ett protein som uppstår genom differentierad exonskaping, alternativ splicing av RNA eller post-translationell modifikation av aminosyrakedjan. Dessa variationer kan resultera i skilda funktioner, aktiviteter och subcellulära lokaliseringsmönster hos proteinet. Proteinisoformer bidrar till den biologiska mångfalden och komplexiteten i levande organismer.
Caenorhabditis elegans-proteiner
"Caenorhabditis elegans (C. elegans) proteins are a specific set of biological molecules composed of amino acids, encoded by the genes present in the genome of C. elegans, a widely studied free-living nematode species used as a model organism in various research fields including molecular biology, genetics, and developmental biology."
Saccharomyces cerevisiae
Könskromosomer
Anpassning, biologisk
"Biologisk anpassning" refererer til den evolutionære proces, hvor organismer udvikler forandringer over tid for at blive bedre tilpasset til deres miljø. Dette sker som følge af naturlig selektion, hvor individuelle med øget fitness overlever og formere sig i større grad end andre. Disse forandringer kan omfatte genetiske mutationer eller variationer, der resulterer i fysiske eller adfærdsmæssige træk, som forbedrer overlevelsen og reproduktionen for organismerne i deres specifikke miljø. Biologisk anpassning kan ske på mange niveauer, herunder molekylær, cellulær, organismisk og økosystemniveau.
Igelkottar
Familjen Erinaceidae, i ordningen Insectivora. De flesta arter är riktiga igelkottar, täckta med taggar och med mycket kort svans. De sydostasiatiska arterna (råttigelkottar; Echinosoricinae) har vanlig päls och lång svans.
Membranproteiner
Djurens ljud
"Djurens ljud" refererar till de olika läten, skrik och andra kommunikationssignaler som djur använder för att uttrycka sina känslor, behov och avsikter. Detta kan omfatta allt från hundars barkning och katters mjauande till apors gnyende och valarnas sång. Djurens ljud är en viktig del av deras kommunikation och sociala interaktion, och de har ofta utvecklat komplexa system för att tolka och svara på varandras läten.
Rovdjursbeteende
"Rovdjursbeteende" refererar till beteendet hos ett djur som jagar och dödar andra djur för att äta. Detta beteende inkluderar sökandet, identifieringen, jakt, fångst och konsumtion av byten. Rovdjursbeteendet är vanligt förekommande bland vissa djurgrupper, som rovdjur, fåglar, reptiler och fiskar. Det bör noteras att termen "rovdjursbeteende" inte används för att beskriva mänsklig kannibalism eller aggressivt beteende mot artfränder inom samma art.
Embryo, icke-däggdjur
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
Sköldpaddor
"Sköldpaddor är en grupp av reptiler som kännetecknas av ett hårt, skalformat yttre skelett som skyddar deras mjuka kroppsdelar, och en distinkt långsam rörelseförmåga."
Cellkärneproteiner
DNA-bindande proteiner
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Octodon
'Octodon' är ett släkte gnagare som tillhör familjen buskratteartade gnagare (Octodontidae). Den mest kända arten inom släktet är degeuchoa, även känd som den sydamerikanska dvärgråttan eller chilegrodan. Dessa gnagare har en robust kropp med en tjock, musliknande svans och lever i kolonier i underjordiska bon. De är ursprungliga för Chile och anses vara en viktig modellorganism inom forskning på grund av deras unika genetiska egenskaper.
Oncorhynchus mykiss
'Oncorhynchus mykiss' är den vetenskapliga beteckningen för en art av lax, även känd som regnbågslax eller stenbit. Detta är en anadrom fiskart, vilket betyder att den lever i saltvatten under en del av sitt liv och i s freshvatten under en annan del. De flesta regnbågslaxar föds i sötvatten, migrerar sedan till havet för att leva och växa, och återvänder sedan till sötvattnet för att leka och fortplanta sig. Det finns dock också populationer som lever hela sitt liv i sötvatten.
Doskompensation, genetisk
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Larv
Moderkaka
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Kroppstemperaturreglering
RNA, Untranslated
"RNA, Untranslated" refers to the regions of an mRNA (messenger RNA) molecule that do not contain information for protein synthesis. These untranslated regions (UTRs) are located at the 5' end (5' UTR) and 3' end (3' UTR) of the mRNA, flanking the coding sequence (CDS). The UTRs play a role in regulating the stability, translation efficiency, and localization of the mRNA. Despite not encoding proteins directly, untranslated regions can have significant impacts on gene expression and regulation.
Brucella
Graviditet
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Oocyter
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Husdjur
Djur som genom fångenskap anpassats till ett liv tillsammans med människan. Hit hör både nyttodjur (hästar, nötkreatur, får osv) och sällskapsdjur (hundar, katter, hästar osv).
Djur, nyfödda
Kaniner
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Genuttrycksmönster
Alternativ splitsning
Bildande av multipla proteinisoformer utifrån en enda gen. Alternativ splitsning innefattar sammanfogning av icke-konsekutiva exoner under tillkomsten av några, men inte alla, av genens transkript. En viss exon kan sålunda förenas med vilken som helst av flera andra exoner för att bilda budbärar-RNA. De alternativa formerna producerar proteiner som har en gemensam del och en avvikande del.
Sydamerika
I en medicinsk kontext kan Sydamerika referera till den del av kontinenten Amerika som ligger söder om den fiktiva linjen mellan Panamatunneln och Karibiska sjön, och inkluderar 12 länder: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay och Venezuela, samt de franska utomeuropeiska departementen Franska Guyana.
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.