Oorganiska salter av vätecyanid (cyanväte; blåsyra) med radikalen -CN. Hit hör också isocyanider. De skiljer sig från nitriler, vilka avser organiska föreninger med -CN-radikalen.
Vätecyanid är en giftg, färglös gas eller vätska med kemisk formel HCN.
En mycket giftig förening som blockerar många metaboliska förlopp och som visat sig vara en särskilt kraftfull hämmare av hemenzymer och hemproteiner. Den används i många industriprocesser.
Natriumcyanid, även känt som natriumblandad blodgift eller natriumcyanid, är en vit, kristallin saltform av vätecyanid (HCN). Det används inom flera industrier, till exempel för gulddesorption i gruvdrift och som ett starkt bekämpningsmedel mot skadedjur. Natriumcyanid är mycket giftigt och kan orsaka dödliga effekter på centrala nervsystemet, hjärtat och andningen vid exponering.
En protonjonofor. Den används som bindningslösande medel och som fotosynteshämmare pga sin verkan på mitokondrie- och kloroplastmembran.
Ett B12-vitamin. Det har använts för behandling av vitamin B12-brist.
En protonjonofor som ofta används som bindningslösande medel i biokemiska studier.
Medel som motverkar eller neutraliserar gifter.
Oorganiska salter av den hypotetiska syran H3Fe(CN)6.
Enligt nomenklaturen för enzym är "Oxidoreductases Acting on CH-NH2 Group Donors" en kategori av enzymer som katalyserar oxidoreduktionsreaktioner där en grupp doneras från en kol-kväve-bindning i en substratmolekyl. Detta innebär att en funktionell group med en kolatom bundet till en kväveatom (CH-NH2) agerar som ett proton- och elektrondonator till en acceptormolekyl, vilket resulterar i oxidation av substratet.
"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.
Organiska eller oorganiska föreningar med en -N3-grupp.
Methemoglobin (MetHb) är en form av hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. I sin normala form binder hemoglobin syre vid en aktivt centrum med järn (II)-jon. När hemoglobinet oxideras till MetHb, ändras järnet i det aktiva centret till järn (III)-jon, vilket gör att det inte kan längre binda syre effektivt. Detta orsakar methemoglobinemi, ett tillstånd där syrets förmåga att transporteras i kroppen minskar, vilket kan leda till hypoxi (syrebrist) och cyanos (blåfärgning av huden och slemhinnor). MetHb kan orsakas av exponering för vissa läkemedel, kemikalier eller kannibalism av blod. Det behandlas vanligtvis med methemoglobinreducerande lä
"Pseudomonas pseudoalcaligenes" är en grampositiv, aerob bakterie som tillhör familjen Pseudomonadaceae. Den är känd för sin förmåga att metabolisera en mångfald av organiska föreningar och kan påträffas i olika miljöer, inklusive vatten, jord och clinical sammanhang. Det är viktigt att notera att denna bakterie kan vara svår att skilja från andra grampositiva baciller, så korrekt artbestämning kan kräva användning av molekylärbiologiska tekniker som 16S rRNA-sekvensering.
Tiocyanater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller jonerna SCN-, även kallad tiocyansyrajon. Denna jon består av en kolsticklung (svavel) atom, en kväveatom och en syreatom. Tiocyanater är isocyanater substituerade med en thiolgrupp (-SH). De kan förekomma naturligt eller syntetiskt och har antimikrobiella, herbicida och andra industriella användningsområden.
Tiosulfatsvaveltransferas är ett enzym som katalyserar överföringen av en svavelsulfanylgrupp (S2-) från tiosulfat till en acceptor, ofta en jodatom eller en annan sulfurylkomponent. Detta enzym har viktiga roller inom biologiska system, särskilt i det enzymatiska avkopplingssteget under biosyntesen av tiolgruppen i proteiner och i nedbrytningen av toxiska svavelkomponenter.
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Vitamin B12-koenzymanaloger.
Ett antibiotiskt ämne från arter av Streptomyces. Det hämmar mitokondrierespiration och kan tömma cellens ATP-förråd. Antimycin A1 ha r använts som fungicid, insektsmedel och kvalstermedel.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Hemproteiner som spelar en viktig roll i redoxreaktioner, där de medverkar till överföring av reduktionsekvivalenter vid reversibla skiftningar i oxidationsgraden hos den prostetiska gruppen. Cytokromernas järnjoner kan nämligen, i motsats till t ex hemoglobinernas, oxideras och reduceras. Redoxskiftningen har samband med ett reversibelt, en-elektronsekvilibrium mellan Fe(II)- och Fe(III)-tillstånden i den centrala järnatomen.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
"Tiosulfater" är ett samlingsnamn för salter av tiosulfatjonen, S2O3 2-, som är en svagt reducerande agent och används inom medicinen som ett antidot vid till exempel cyanidförgiftning. Den reagerar med cyanid i kroppen och omvandlar det till den mindre giftiga thiocyanatjonen.
((6-O-beta-D-glukopyranosyl-beta-D-glukopyranosyl)oxy)-benzenacetonitril. En cyanogen glykosid som finns i frön av Rosaceae (rosenbuskar). Substansen har använts med tvivelaktigt resultat i cancerkemo terapi.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.
En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.
Myoglobin som oxiderats till ferri- eller hemform. Oxidationen leder till färgförändring från röd till brun.
Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.
Läkemedel som kemiskt liknar naturliga metaboliter, men som skiljer sig tillräckligt för att störa den normala metaboliska processen.
Natriumazid är ett starkt nitrosonärg medium som används som konserveringsmedel och desinfektionsmedel inom medicinen. Det är ett vitt, kristallint pulver som är lösligt i vatten och etanol. Natriumazid fungerar genom att störa cellandningen hos mikroorganismer, vilket dödar dem. Det används ofta för att sterilisera medicinska instrument och annan utrustning. Natriumazid kan också användas som en källa till kvävegas vid laboratorieexperiment.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
"Pseudomonas fluorescens" är en grampositiv, aerob bakterie som naturligt förekommer i vatten och jordmån. Den är känd för sin förmåga att producera ett blått-grönt fluorescerande pigment under optimala tillväxtförhållanden, men detta är inte alltid synligt. Bakterien kan orsaka infektioner hos människor, framförallt hos immunosupprimierade individer, men den ses sällan som en patogen i kliniska sammanhang. Den kan också vara en förorenare inom livsmedelsindustrin och orsaka fördärv av produkter.
Föreningar i vilka en metylgrupp är bunden till cyandelen.
Joderade derivat av ättiksyra. Jodacetater används vanligen som alkylerande sulfhydrylreagensmedel och enzymhämmare i biokemisk forskning.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Valinomycin är ett cycliskt decapeptid som fungerar som en jonofor, specifikt för potassium-joner (K+). Det bildas naturligt av vissa bakterier och svampar. I biokemi används valinomycin ofta för att skapa kontrollerade miljöer med höga koncentrationer av potassium-joner inom membranstrukturer, eftersom det har en hög affinitet till K+ och kan diffundera jonen genom lipid bilayer. Det används också för att studera mekanismer kring aktiv transport och selektivitet hos jonkanaler.
Oligomycin är ett antibiotiskt och toxiskt peptid som produceras av certaina Arthrobacter- bakterier och Streptomyces- svampar. I medicinsk kontext refererar Oligomycin vanligtvis till en specifik grupp av antibiotika som hämmer den oxidativa fosforyleringen i mitokondrierna, vilket stör cellandningen och ATP-syntesen. Detta gör oligomycin effektivt mot vissa protozoer, svampar och bakterier, men på grund av sin toxicitet används den inte vanligtvis som ett terapeutiskt läkemedel hos människor.
8-hydroxiderivaten hämmar olika enzymer, och deras halogenerade derivat används bl a topikalt mot infektion, trots att de är neurotoxiska.
Proteiner som innehåller en prostetisk grupp av järn-porfyrin, eller hem, liknande den hos hemoglobin.
Ett toxiskt färgmedel, kemiskt besläktat med trinitrofenol (pikrinsyra), som används i biokemiska studier av oxidationsprocesser, där det kopplar bort oxidativ fosforylering. Det används även som meta bolismstimulant.
Samlingsterm för jodättiksyra och dess salter och derivat. Syran reagerar med cystein(-SH)-grupper och bildar ett karboximetylerat protein, och används som enzymhämmare i biokemisk forskning.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Ninhydrin är ett reagens som används inom biokemi och kemi för att detektera aminosyror och peptider, genom att reagera med deras sidokedjor av primära aminer och bilda en färgad produkt. Reaktionen ger upp blått till violetta färgade föreningar vid rumstemperatur och röda till bruna vid högre temperaturer, vilket gör det möjligt att kvantitativt bestämma aminosyror med hjälp av metoder som t.ex. spektrofotometri eller TLC (torrkromatografi).
Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.
"Oxidativ fosforylering är ett metaboliskt process som sker inne i mitokondrierna och inkluderar en serie redoxreaktioner, vilka genererar ATP (adenosintrifosfat) genom att överföra elektroner från NADH och FADH2 till syre, under bildandet av vatten. Detta är den huvudsakliga källan för cellens energiproduktion."
Svaveltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av svavel atomgruppen (S-gruppen) från ett donormolekyl till ett acceptormolekyl. Denna reaktion spelar en viktig roll i syntesen av två viktiga sulfurhaltiga aminosyror, metionin och cystein, i cellen.
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
I medicinsk kontext, betyder "formatera" att organisera information eller data på ett standardiserat sätt, ofta genom att använda kontrollerade språk och terminologier, för att underlätta datainsamling, analys, utbyte och tolkning mellan olika vårdsystem, forskningsstudier eller offentliga hälsoregistret.
I en enkel medicinsk definition kan 'nitriler' referera till läkemedel som innehåller nitrogruppen (-NO2) och verkar vasodilaterande, vilket betyder att de orsakar blodkärlens glatt muskulatur att slappna av och blodkärlen att vidga sig. Denna vidgning kan sänka blodtrycket och förbättra blodflödet till hjärtat och andra organ. Ett exempel på ett nitriter-preparat är glyceroltrinitrat, som används för att behandla angina pectoris (svårigheter att andas orsakade av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat).
Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, och som samtidigt oxiderar en reducerande substans. Denna process är viktig för celldefens och signalering inom levande organismer. Peroxidaser förekommer naturligt hos många olika arter, inklusive människan.
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
I en enkel medicinsk definition kan man säga att "proton ionophorer" är substanser som har förmågan att diffundera genom biologiska membran och transportera protoner (H+) över dem. Detta process kan störa den normala pH-regleringen i celler och leda till oönskade effekter, inklusive celldöd. Proton ionophorer kan användas som ett verktyg för att studera celldefekter eller som en del av behandlingsstrategier inom medicinen, men de kan också vara skadliga om de finns i onödigt höga koncentrationer.
Natriumnitrit är ett medel som används inom medicinen, särskilt inom kardiologin. Det är ett salt av salpetersyra och förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel i vissa typer av grönsaker.
Rotenone är ett starkt neurotoxin och naturligt förekommande pesticid som utvinns från rötterna av flera olika växtarter, främst inom släktena *Lonchocarpus* och *Derris*. Rotenone har historiskt använts som traditionell fiskgift av bland annat ursprungsbefolkningar i Sydamerika och Asien. I medicinsk kontext kan rotenone användas inom forskning för att skapa modeller av Parkinson's sjukdom, då ämnet är specifikt skadligt för dopaminproducerande nervceller i hjärnan, liknande de skador som ses vid Parkinson's. Rotenone är dock inte godkänt för medicinskt bruk hos människor på grund av dess höga toxicitet och potentiala att orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive parkinsonism, neurodegenerativ skada och cancer.
Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.
Nigericin är ett polyetylenglykol-peptidkonjugat som utvinns från Streptomyces hygroscopicus var. nicogramensis. Det fungerar som ett protonofor, vilket betyder att det bildar porer i celldammem och stör dess elektriska potential, vilket leder till utbyten av protoner (H+) över membranet. Nigericin används ofta inom forskning för att studera jontransport och cellulär homeostas. Det bör dock hanteras med omsorg på grund av dess toxicitet och potentialen att orsaka celldöd vid höga koncentrationer.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.