Infektionssjukdomar orsakade av bakterier tillhörande släktet Corynebacterium.
Ett släkte icke-sporbildande bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna uppträder i form av raka eller svagt böjda stavar och är kända parasiter och sjukdomsalstrare hos människor och djur.
En art grampositiva, icke sporbildande och icke sjukdomsframkallande jordbakterier som producerar glutaminsyra.
En art grampositiva, icke-sporbildande bakterier med tre erkända odlingstyper. Dessa typer (gravis, intermedius och mitis) fastställdes ursprungligen utifrån den kliniska svårighetsgrad som sågs hos de patienter som de olika stammarna oftast isolerades från. Arten ger upphov till difteri.
En art grampositiva, icke-sporbildande bakterier som ursprungligen isolerades ur nekrotisk njurvävnad från ett får. Bakterien kan ge upphov till sårig lymfangit, varbölder och andra kroniska, purulenta infektioner hos får, hästar och andra varmblodiga djur. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur.
'Propionibacterium acnes' är en grampositiv, aerotolerant, yocoakbakterie som naturligt förekommer på huden hos människor. Den är en del av den normala hudfloran och kan kolonisera speciellt talgkörtlarna i huden. I en medicinsk kontext är 'Propionibacterium acnes' ofta associerat med akne, eftersom bakterien tros spela en viktig roll i dess patogenes. Vid överväxt eller förändrad miljö kan den orsaka inflammation och pustulara hudutslag, särskilt under puberteten då högre nivåer androgener stimulerar talgkörtelns sekretion.
En infektionssjukdom mer eller mindre begränsad till slemhinnor och hud och orsakad av stammar av Corynebacterium diphtheriae. Den kännetecknas av förekomst av pseudomembran vid infektionsstället. Det gift, difteritoxin, som produceras av bakterien, kan ge upphov till hjärtmuskelinflammation, polyneurit och andra systemiska förgiftningseffekter.
En art av Corynebacterium som isolerats ur var från varmblodiga djur.
Ett 60 kD, enkelkedjat protein som produceras av Corynebacterium diphtheriae och som ger upphov till difteri. Proteinet kan delas upp i två olika fragment; det mindre (A-fragmentet) hämmar proteinsyntes och är den dödliga del som är beroende av det större B-fragmentet för att komma in i cellerna.
En grampositiv bakterie som förekommer i mejeriprodukter, salt- och sötvatten, marina organismer, insekter och i organiskt material under nedbrytning.
Mykolsyror är organiska syror som produceras av vissa slags svampar, framförallt inom klassen Ascomycetes och Deuteromycetes. Dessa syror kan vara toxiska för människor och djur, och har bland annat associerats med hudirritationer, andningssvårigheter och mag-tarmsymtom. Mykolsyror produceras ofta som en del av svampars försvarsmekanismer mot andra mikroorganismer eller som en del av deras växtcykel.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.
Inflammation i lymknutorna.
Antitoxin (motgift) för behandling av difteri. Det framställs ur hästblod mot toxin från difteribakterien, Corynebacterium diphtheriae.