Clostridium perfringens: Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.Clostridium: Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.Clostridiuminfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.Clostridium difficile: En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.Gasgangrän: Ett allvarligt tillstånd till följd av bakterieinvasion i frisk muskelvävnad från angränsande skadad vävnad. Infektionen börjar i sår som angripits av bakterier av släktet Clostridium. C. perfringens är den vanligaste orsaken (ansvarig för mer än 80 % av fallen), medan C. novyi, C. septicum och C. histolyticum är de vanligaste orsakerna till infektion i de övriga fallen.Enterotoxemi: Sjukdom framkallad av exotoxiner från Clostridium perfringens i tarmarna hos får, getter, nötkreatur, föl och griskultingar. Typ B-enterotoxemi hos lamm ger lammdysenteri. Typ C-enterotoxemi hos vuxna får ger "struck" och orsakar blödande enterotoxemi hos kalvar, lamm och kultingar. Typ D-enterotoxemi hos får och getter yttrar sig som "pulpy kidney disease" eller "förätning".Bakteriegifter: Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.EnterotoxinerClostridium botulinum: Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.Sporer, bakteriellaFoodborne DiseasesTarmkatarr: Inflammation i tarmkanalen. Syn. enterit.Claudin-4Clostridium tetani: Orsaken till stelkramp (tetanus) hos människor och husdjur. Bakterien är vanligt förekommande i tarmkanalen hos människor och hästar, och i jord. Dess kraftigt verkande exotoxin utgörs av två komponen ter, ett nervgift och ett hemolytiskt toxin.Enterokolit, pseudomembranös: Akut inflammation i tunntarmens och tjocktarmens slemhinnor med åtföljande pseudomembranös plackbildning ovanpå ytliga sår. Tillståndet hänger ofta samman med antibiotikaterapi och implicerar Clostridium difficile.Toxiner, biologiskaFosfolipas C: Ett enzym som påträffats i alfatoxin från Clostridium welchii och andra klostridie- och bacillstammar. Det hydrolyserar glycerofosfatidater till 1,2-diacylglycerol och en fosforylerad kvävebas som kolin. EC 3.1.4.3.Claudin-3Livsmedelsmikrobiologi: Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.AvföringSporerClostridium acetobutylicum: En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som utnyttjas för industriell framställning av lösningsmedel.ADP-ribostransferaserBotulinumgifter: Gifter producerade av Clostridium botulinum. Det finns minst sju olika ämnen, av vilka de flesta är proteiner. De har neurotoxiska, enterotoxiska och hemotoxiska egenskaper, är immunogena och omfattar de starkaste gifter man känner till. Det vanligaste blockerar frigörande av acetylkolin vid de kolinerga synapserna.Clostridium thermocellum: En art grampositiva, termofila och cellulosalösande bakterier i familjen Clostridaceae. Bakterierna bryter ned och fermenterar cellobios och cellulosa till etanol i sina cellulosomer.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Antitoxiner: Renat antiserum från djur (oftast hästar) som immuniserats genom toxin- eller toxoidinjektioner. Antitoxinet ges för passiv immunisering mot specifika bakteriella toxiner, som t ex botulinum-, tetanus - eller difteritoxin.Clostridium septicumMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Clostridium sordellii: En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som finns i tarmar och jord.Kalciumbindande proteiner: Proteiner som kalciumjoner kan kopplas till. De fungerar som transportproteiner, reglerproteiner eller aktiveringsproteiner.Bakteriologiska teknikerBakterier, anaeroba: Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.Bakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.HemolysinproteinerTioglykolaterCykloserin: Ett antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces garyphalus. Det kan användas som en del av regimen vid kombinationsbehandling av tuberkulos. Anaerobios: En livsmiljö utan syrgas.NeuraminidasHemolys: Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).Bakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.Diarre: Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.Clostridium butyricum: Typarten för släktet Clostridium, en grampositiv bakterie i familjen Clostridiaceae. Den utnyttjas som probiotikakälla.Fosfolipaser: En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.Varm temperatur: En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.LivsmedelskonserveringAbomasum: Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.Fjäderfäsjukdomar: Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.SulfadiazinPlasmiderReglering av genuttryck, bakterier: De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.Agar: En komplex, sulfaterad polymer av galaktosenheter som utvinns ur Gelidium cartilagineum, Gracilaria confervoides och närstående rödalger. Den används som gel i fasta odlingsmedier för mikroorganismer, i laxativ, i emulsioner och som substrat vid immundiffusion och immunelektrofores.Livsmedelsförorening: Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.PeptonerPolymyxinerToxoiderKöksredskapRubredoxinerBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.SulfiterAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Kycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Hästsjukdomar: Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.