En art trematodmaskar av familjen Opisthorchidae. Vissa källor hänför släktet till Opisthorchis. Den är vanlig i Kina och andra asiatiska länder. Snäckor och fiskar är mellanvärdar.

Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).

'Opisthorchis' är ett släkte av små, platta parasitskwamrar som orsakar sjukdomen opisthorchiasis hos människor och andra djur. De lever i gallgångarna hos sina värdar och livnär sig på näringsrikt blod. Infektioner hos människor orsakas vanligtvis av att äta rå eller halvrå färskt fisk- eller kräftväxtmat som är kontaminerad med parasitens larver. Smittan kan leda till leverinflammation, gallgångsinflammation och ökad risk för levercancer.

En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av den parasitiska masken Enterobius vermicularis, även känd som pinworm eller sugmask. Denna typ av infektion är mycket vanlig och förekommer ofta hos barn. Sugmaskar lever i tjocktarmen och kvinnan lägger ägg i området runt anus, vilket kan orsaka pruritus (kittling eller klåda). Infektionen sprids vanligtvis genom nära personlig kontakt eller genom att infekterade hushållsmedlemmar inte tvättar sig noggrant efter toalettbesök. För att diagnostisera en sugmaskinfektion tas ofta stickprover från underkläder eller sänglinnen och analyseras för ägg. Behandlingen består vanligtvis av mediciner som dödar parasiten, till exempel mebendazol eller pyrantelpamoat. För att förebygga en ny infektion rekommenderas god personlig hygien

Metacercariae är den infektionsstadie hos vissa parasitiska maskar, särskilt trematoder (plattmaskar), som följer efter miracidium-, sporocyst- och redia-stadierna i värdvävnaden, ofta i en mellanvärd som en blötdjursart. De är encelliga, infektionsdugliga stadium som bildas då cercarier (larver som frisätts från sporocyst- eller redia-stadierna) penetrerar och encystas i en slutvärd, vanligtvis en djurart, men ibland även en mänsklig värd. När en slutvärd konsumerar den infekterade mellanvärden kan metacercariaerna excysta och utvecklas till vuxna parasiter i slutvärden. Exempel på parasiter som producerar metacercariae inkluderar arter av släktet Schistosoma, som orsakar schistosomiasis (bilharz

Opisthorchiasis är en parasitär infektion orsakad av den leverpaskig parasiten Opisthorchis viverrini eller Opisthorchiсs felineus, som smittar människan genom födointag av underkokt fiskkött. Den resulterande sjukdomen kännetecknas av lever- och gallavslussvägssjukdomar, eventuellt med inslag av gallblåseinflammation och ömsesidig infektion i tarmkanalen.

En familj inälvsmaskar inom klassen Trematoda som finns hos djur och människor. Några av släktena är Heterphyes, Metagonimus, Cryptocotyle, Stellantchasmus och Euryhelmis.

Fram till slutet av andra världskriget ett oberoende kungadöme. Landet utgörs av den koreanska halvön i Ostasien, söder om Kina. Efter andra världskriget delades landet i två delar: Nordkorea och Sydkorea.

Trematoda är ett taxonomiskt klass-tillhörighet som innefattar parasitiska platta maskar, även kända som blöta maskar, som har en komplex livscykel och tenderar att infektera värdar genom hudkontakt eller via vektorer som snäckor. De flesta trematoder orsakar sjukdomar hos människor och djur, exempelvis schistosomiasis (bilharzia) som orsakas av vattenlevande trematoder i släktet Schistosoma.

Praziquantel är ett antiparasitärt lämedel som används för behandling av infektioner orsakade av vissa arter av plattmaskar, till exempel schistosomiasis (bilharzia) och trematodinfektioner (t.ex. levermaskar och tarmslemmaskar). Preparatet fungerar genom att orsaka muskelkontraktioner hos parasiten, vilket leder till att den kan elimineras från kroppen.

"Parasitic load" refererar till antalet eller mängden parasiter som infekterar och lever på eller inne i en värddjurs kropp. Detta kan variera beroende på typen av parasit, allvarligheten av infektionen och immunförsvarets styrka hos värddjuret. En hög parasitisk last kan leda till skada eller sjukdom i värddjuret.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos helminter (inälvsmaskar).

Förekomst av gallsten i gallblåsan.

Medel som är aktiva mot parasitära maskar. De används för behandling av helmintiasis hos djur och människor.

'Angelica sinensis', också känt som Dong Quai eller Kinesisk ängelikorot, är ett kinesiskt medicinalväxt som har använts traditionellt inom den kinesiska medicinen för att behandla en rad hälsoproblem, såsom menstruationsbesvär, åldrande, trötthet och anemi. Den aktiva beståndsdelen i Angelica sinensis är dess rot, som innehåller ett komplext kemiskt bland av föreningar, däribland coumariner, feruloylkonjugater och polysackarider. Dessa ämnen tros ha farmakologiska effekter som påverkar blodkoagulation, immunförsvar, inflammation och smärta. Emellertid behövs mer forskning för att fastställa dess säkerhet och effektivitet som ett medicinskt preparat.

I en enskild medicinsk betydelse kan "apelsin" referera till ett citrusfrukt som innehåller höga nivåer av vitamin C. Apelsin kan användas som en naturlig källa till vitamin C i behandlingar för att förebygga eller behandla skörbjugg, som är ett tillstånd orsakat av ett akut brist på vitamin C. Även om apelsin ofta används inom alternativ medicin, bör du alltid konsultera en läkare eller legitimerad hälsovårdspersonell före start av någon form av behandling.

'Camellia sinensis' är ett lövträd som utgör grunden för tillverkning av den fermenterade tebladet, kallad svart te, och den mindre fermenterade tebladet, kallad oolong- eller grön te. Bladen innehåller koffein och flera andra ämnen som tros ha en positiv effekt på hälsan, såsom katekiner och epigallocatekin gallat (EGCG).

Antikroppar framkallade hos människor eller djur efter exponering för antigen från parasitmaskar. Immunglobuliner av IgE-klass är vanligast, men IgG, IgM och IgA kan också förekomma.

Alla delar av parasitmaskar som framkallar en immunreaktion. De vanligast förekommande helmintantigener är schistosomantigener.

Preparat för behandling av plattmaskinfektioner hos människa och djur.

Osmeriformes är en ordning av strålfeniga fiskar som inkluderar arter med långsträckta, silverfärgade kroppar och två ryggfenor. De flesta arterna lever av plankton och förekommer i marina och sötvattenmiljöer över hela världen. Exempel på familjer inom Osmeriformes är t.ex. silverfiskar (Hypomesus), stimgrundlar (Mallotus) och smörbultar (Osmerus).

Allmän benämning på en folie framställd av trämassa genom en viskosprocess. Den utgörs av en tunn, genomskinlig film av regenererad cellulosa, är fuktbeständig och ibland färgad, och används huvudsakl igen som skyddsfolie för livsmedel eller dialyspåsar.

Förekomst av parasiter i mat och livsmedelsprodukter. För bakterier, virus och svampar används termen livsmedelsmikrobiologi.

Fenylendiaminer är en organisk förening som innehåller två aminogrupper (-NH2) kopplade till ett benzenring, vilket ger den den kemiska formeln C6H8N2. Detta är en grundläggande byggsten i syntesen av vissa färgämnen och konserveringsmedel.

Proteiner från vilken som helst art av mask.

Parasitologi är ett medicinskt specialområde som handlar om studien och forskningen kring parasiter, deras livscykel, patogenes, diagnostik, förebyggande och behandlingsmetoder. Parasiter är organismer som lever på eller inne i en värdorganism och orsakar skada genom att ta näring eller annan typ av fördel från värden utan att ge någon tydlig kompensation tillbaka. Detta inkluderar protozoer, helmintar (maskar) och ektoparasiter som exempelvis löss och myggor. Parasitologi är viktigt för att förstå och kontrollera infektionssjukdomar som orsakas av parasiter, såsom malaria, giardiasis och schistosomiasesjukan.

Tarminfektioner orsakade av parasiter, ofta protozoer eller parasitmaskar. Infektioner orsakade av rundmaskar (nematodinfektioner) och bandmaskar (cestodinfektioner) kallas även helmintiasis.

En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.

Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

Cordyceps är ett släkte av svampar som parasiterar på insekter, framförallt skalbaggar och myror. När en svampspor sprids och infekterar en insekt kommer svampen att växa och ersätta den värdinsekten, till slut dödar svampen sin värd och får en fruktkropp som sticker ut från dess kropp. Denna fruktkropp innehåller sporer som sprids till nya värdar när denna nyss döda insekt blir uppätet av en annan insekt.

Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.

Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.

En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.

"Smittskydd" kan definieras som "förebyggande åtgärder och strategier för att minska spridningen av smitta och infektionssjukdomar inom en population, inklusive vaccination, hygien, isolering, karantän, screenning och surveillance.

Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Begränsning av rörelsefriheten för personer som varit utsatta för smittsam sjukdom, i syfte att förhindra smittspridning. Härmed kan även avses isoleringsperiod för fartyg, fordon eller resande från smittade områden eller kvarhållande på misstanke om smitta. Hit räknas även nationella lagar och förordningar för kvarhållande och isolering av djur vid gränspassager eller hamnar för förebyggande av smittspridning innan dessa efter viss tid kan tillåtas föras in i landet.

Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.